En flitig skribent är signaturen "Helikopterpiloten", som skriver både initierat och tänkvärt. Nedan publicerar vi "pilotens" kommentar från den 1/2 i något nedkortat skick.
-----------------------------------------------------------------------------------
"Hur kan Färgelanda gång på gång hamna i så omdömeslösa projekt som Schönberg, von Döbeln och Björnhuset?
Den rimliga förklaringen är bristande professionalitet. Oförmåga att lyfta blicken. En obefintlig omvärldsbevakning. Okunnighet.
Schönberg och von Döbeln är enbart korkade och de ekonomiska förlusterna överkomliga. Först med Björnhuset blir det riktigt allvarligt eftersom kostnaderna hotar den framtida välfärden i kommunen.
Det finns många möjligheter till stöd för småskalig livsmedelsproduktion i Västra Götaland och nationellt men vem har någonsin hört talas om att Färgelanda upprättat några förbindelser med exempelvis Lokalproducerat i Väst som ska stödja och utveckla småskaliga livsmedelsproducenter och förädlare i Västra Götaland i syfte att skapa en bärkraftig näring i regionen. Men Färgelanda uppfinner tydligen hjulet själv. Till orimliga kostnader. I stället för att anlita Västra Götalandsregionens resurscentrum vänder sig Färgelanda till privata svindyra konsulter.
En kommunal utvecklingsstrateg borde naturligtvis ha järnkoll på alla möjligheter till EU-, nationellt och regionalt stöd för det sk matklustret. Men vi hör aldrig talas om det i Färgelanda.
Varför?
Med alla stödformer följer krav och det är jobbigt att gå in i ett regelverk med kontrollstationer och när de ledande tjänstemännen inte gränsas av av det lokalpolitiska systemet utan kan spendera skatteinkomsterna utan begränsningar är det förstås bekvämast att slippa insyn.
En annan orsak kan vara att de små livsmedelsföretag som raggats upp inte har lust att inordna sig i offentliga system för utvecklingssamarbete och hellre kör sina egna race på Färgelanda kommuns generösa villkor.
Det kan också bero på att de ledande tjänstemännen i Färgelanda lider av storhetsvansinne.
Agerandet i mobbningsfallet tyder på att det är storhetsvansinne.
Argumentet att Skolverkets Barn- och elevombuds skadestånd bör prövas rättsligt för att få en rimlighetsbedömning av skadeståndets storlek är det inget fel på. Först när ett typfall prövats i högre instans finns det vägledning. Men är det en pytteliten och nästan ruinerad kommun som Färgelanda som ska ge sig in i det? Också de riktigt stora kommunerna med egna kommunjurister har dömts till stora mobbningsskadestånd och har råd att driva sina fall till prejudikat. Kostnaden drabbar ingen fattig. Men för Färgelanda blir det oproportionerligt dyrt.
Att kommunchefen Jan Erikssons främsta meriter är en tvåårig el-teleutbildning och tvivelaktig yrkeserfarenhet som skalbolagsdirektör och att utvecklingsstrategen Jan Stalfors helt saknar utbildning och adekvat kommunadministrativ erfarenhet är förödande.
Man kan verkligen häpna över den brist på respekt för överklagande av klumpig kommunekonomisk hantering Jan Eriksson demonstrerar i sitt scenframträdande på kommunens orimligt dyra personalfest.
En kommunchef tar normalt inte ett överklagande med en klackspark ens på en personalfest."
-----------------------------------------------------------------------------------
Bloggredaktionen





