Färgelandas politiker fortsätter att tillverka träben, för att trygga en stapplande framtid.
Under onsdagskvällen framträdde en förtrollande kvinna från Innovatum, som talade sig varm för Biogas. Som bekant har Färgelanda överlägsna förutsättningar?? att producera och distribuera biogas i kommersiell skala och det var förmodligen därför som den fagert talande kvinnan inbjudits att tala. Redan efter att hon talat om skit i kubik och visat kartor med ledningar kors och tvärs i Västsverige, kände sig nog kf-ledamöterna lite sugna. Och när hon drog på med Norge och sedan North Carolina (det ligger i USA för den som inte visste), så började kf-ledamöterna känna att nu, nu är det något riktigt stort på gång. Frågor som rörde biogasens affärsmässighet undveks dock och det var först efter framförandet, som man kom in på trivialiteter som ekonomi och laglighet.
Förvaltningschefen Peo Johansson, som naturligtvis också han vill ha ett mångmiljonprojekt att leka med (”Utvecklingsstrategen” Jan Stalfors och kc Jan Eriksson har ju fått fritt spelrum i Björnhuset med 62 mkr), kunde knappt hålla sig p g a uppdämd förväntan och förtjusning. Med glittrande ögon meddelade han att det gick att ordna biogas på befintlig bensinstation och att ett 30-tal kommunbilar kunde tänkas köras på gas. Kommunbilarna förbrukar enligt Peo motsvarande ca 43 tusen kbm gas per år. För att få lönsamhet krävs dock hela 375 tusen kbm/år!
Det faktum att kommunen skulle förlora pengar på ett biogas-projekt tilltalade tydligen en del ledamöter och någon framkastade därför frågan ”hur kan vi gå vidare?”. Då gick f d kommunalrådet Zaid Långström (s) fram till mikrofonen och sade, att "det finns ett litet problem och det är att det inte är helt lagligt det här”. Med sin långa erfarenhet trodde dock inte Zaid att det skulle utgöra något större problem, utan uppmanade de församlade att driva på frågan i Fyrbodal.
Och Bloggen kan förstå att kf-ledamöterna hade svårt att motstå en sådan oslagbar kombination – stora förluster för skattebetalarna PLUS att det är olagligt. När sedan kf:s tillfällige ordförande Rune Johansson (s) med sitt mest älskvärda leende frågade kf-ledamöterna, om alla var villiga att finansiera ett ”inledande underskott” i ett biogasprojekt, var det därför inte någon större överraskning att ingen opponerade sig. Och medan kf-ledamöterna mest såg ut som om de tagit en överdos valium, så hoppade Peo Johansson jämnfota av glädje vid sidlinjerna. Grattis säger vi från Bloggen! Det är ändå märkligt vad politikers handlingskraft kan åstadkomma.
Bloggredaktionen önskar en fortsatt trevlig midsommar!
söndag 21 juni 2009
torsdag 18 juni 2009
Allmänhetens frågestund - demokratisk parodi
Mer från kf den 17/6 2009
Kommunchefen Jan Eriksson, som är huvudansvarig för Björnhusprojektet, har alltsedan i höstas gått upp i talarstolen för att berätta om kommunens inblandning i Björnhusaffären. I början skedde det självmant och Eriksson lovade glatt att företagen skulle satsa ”minst lika mycket som kommunen”, d.v.s. 62 mkr, och att företagen skulle betala tillbaka vartenda öre av de pengar som kommunen satsade i Björnhuset.
I takt med att kritiken växt mot Björnhusaffären och mot Eriksson personligen (bl.a. för att Eriksson talat osanning i kf och att han utan bemyndigande betalat ut 10-tals miljoner skattekronor till ett bulvanföretag), så har Eriksson alltmer motvilligt ställt upp och besvarat frågor och svaren har dessutom blivit alltmer krystade, eller uteblivit helt. Eriksson har helt enkelt inte kunnat förklara varför det inte blivit som han lovat och politikerna har inte kunnat förklara vad Eriksson håller på med.
Med hjälp av myglande politiker klarade sig dock Eriksson igår helt från att besvara allmänhetens frågor. Fullmäktiges presidium bestod i går märkligt nog av två "åldermän", Rune Johansson (s), tidigare mångårig ordf i kf och då tidvis hårt kritiserad för sitt odemokratiska sätt att leda fullmäktiges arbete, samt f d kommunalrådet Zaid Långström (s). Det var därmed på sätt och vis upplagt för att förhandlingarna inte skulle gå rätt till.
Den 5/5 2009 skrev Eriksson på ett nytt avtal med klusterföretagen, som innebär att de slipper betala tillbaka kommunens 62 mkr. Och det var när en privatperson gick upp i talarstalen under allmänhetens frågestund och frågade Eriksson varför han gjort detta, som den stora skandalen inträffade. Då meddelar Rune Johansson plötsligt att det är ”praxis” att kommunalrådet svarar på de här frågorna, men eftersom Ann-Marie Jacobsson (c) avgått så skulle det enligt samma ”praxis” vara ks:s vice ord Kenneth Carlsson (fp) som skulle besvara frågan. Jan Eriksson, som alltså fanns på plats i fullmäktige, fick därför inte svara enligt Johansson.
Johanssons påstående om praxis är naturligtvis ett oerhört hån mot allt vad demokrati och anständighet innebär. Alla som följer kf:s möten på plats, eller läser Bloggen och tidningar, vet att Johanssons påstående är lögn. Alla vet att praxis är motsatsen till vad Johansson påstod. En fullmäktigeordförande med ett demokratiskt sinnelag, hade naturligtvis sett till att frågorna blivit korrekt besvarade. Det finns ingen person med bättre insikt och kunskaper om Björnhusprojektet än Jan Eriksson och det finns därför heller ingen person, som är bättre skickad att svara på frågor kring Björnhuset än just Eriksson. Men Rune Johansson vill tydligen inte att allmänheten skall få några svar om Björnhushärvan och lät därför Eriksson komma undan. Vid förra kf-mötet kom Eriksson också undan, eftersom man hade ordnat med ”semester” för Eriksson! Skäms inte kf-ledamöterna, när demokratiska principer så uppenbart manipuleras och åsidosätts, undrar Bloggen?
Och även om flertalet ledamöter såg ut som de sålt smöret och tappat pengarna - de är delvis ursäktade av att ha blivit överrumplade av Rune Johanssons odemokratiska tilltag - blev inte Kenneth Carlsson tagen på sängen. Carlsson var tydligen väl insatt i planerna och hade t.o.m. förberett ett litet hyllningstal. Han blev dock redan tidigt avbruten av allmänheten, eftersom de ville ha svar på frågan. Men då förklarade demokraten Carlsson att han inte kunde svara på frågan eftersom det pågick en revisionsutredning och en polisutredning. Bloggen frågar sig varför man skickar upp en politiker med dumstrut på huvudet, som på ett sådant ogenerat sätt förolämpar frågeställarna?
Däremot ville Carlsson gärna tala om det han förberett sig på, nämligen antalet ben i kommunen. Som Bloggen uppfattade tiraden, så menade Carlsson att nu när fp – tillsammans med s och v – sågat av ett av kommunens ben (skolan) så behövde kommunen ha ett nytt ben att stå på, för att inte ramla omkull. Och det nya benet skulle då vara Björnhuset, som enligt Carlsson innebär en "enoooooooorm styrka för kommunen". Detta var Carlsson "öööööööööövertygad om" och han var lika övertygad om, att kommunen skulle få tillbaka de 62 mkr från klusterföretagen. Carlsson kunde dock inte förklara vad han grundade sin övertygelse på och lät mer som en misslyckad frikyrkopastor. Tragiskt och patetiskt var nog det allmänna omdömet efter Carlssons på alla sätt pinsamma framträdande.
Bloggredaktionen!
Kommunchefen Jan Eriksson, som är huvudansvarig för Björnhusprojektet, har alltsedan i höstas gått upp i talarstolen för att berätta om kommunens inblandning i Björnhusaffären. I början skedde det självmant och Eriksson lovade glatt att företagen skulle satsa ”minst lika mycket som kommunen”, d.v.s. 62 mkr, och att företagen skulle betala tillbaka vartenda öre av de pengar som kommunen satsade i Björnhuset.
I takt med att kritiken växt mot Björnhusaffären och mot Eriksson personligen (bl.a. för att Eriksson talat osanning i kf och att han utan bemyndigande betalat ut 10-tals miljoner skattekronor till ett bulvanföretag), så har Eriksson alltmer motvilligt ställt upp och besvarat frågor och svaren har dessutom blivit alltmer krystade, eller uteblivit helt. Eriksson har helt enkelt inte kunnat förklara varför det inte blivit som han lovat och politikerna har inte kunnat förklara vad Eriksson håller på med.
Med hjälp av myglande politiker klarade sig dock Eriksson igår helt från att besvara allmänhetens frågor. Fullmäktiges presidium bestod i går märkligt nog av två "åldermän", Rune Johansson (s), tidigare mångårig ordf i kf och då tidvis hårt kritiserad för sitt odemokratiska sätt att leda fullmäktiges arbete, samt f d kommunalrådet Zaid Långström (s). Det var därmed på sätt och vis upplagt för att förhandlingarna inte skulle gå rätt till.
Den 5/5 2009 skrev Eriksson på ett nytt avtal med klusterföretagen, som innebär att de slipper betala tillbaka kommunens 62 mkr. Och det var när en privatperson gick upp i talarstalen under allmänhetens frågestund och frågade Eriksson varför han gjort detta, som den stora skandalen inträffade. Då meddelar Rune Johansson plötsligt att det är ”praxis” att kommunalrådet svarar på de här frågorna, men eftersom Ann-Marie Jacobsson (c) avgått så skulle det enligt samma ”praxis” vara ks:s vice ord Kenneth Carlsson (fp) som skulle besvara frågan. Jan Eriksson, som alltså fanns på plats i fullmäktige, fick därför inte svara enligt Johansson.
Johanssons påstående om praxis är naturligtvis ett oerhört hån mot allt vad demokrati och anständighet innebär. Alla som följer kf:s möten på plats, eller läser Bloggen och tidningar, vet att Johanssons påstående är lögn. Alla vet att praxis är motsatsen till vad Johansson påstod. En fullmäktigeordförande med ett demokratiskt sinnelag, hade naturligtvis sett till att frågorna blivit korrekt besvarade. Det finns ingen person med bättre insikt och kunskaper om Björnhusprojektet än Jan Eriksson och det finns därför heller ingen person, som är bättre skickad att svara på frågor kring Björnhuset än just Eriksson. Men Rune Johansson vill tydligen inte att allmänheten skall få några svar om Björnhushärvan och lät därför Eriksson komma undan. Vid förra kf-mötet kom Eriksson också undan, eftersom man hade ordnat med ”semester” för Eriksson! Skäms inte kf-ledamöterna, när demokratiska principer så uppenbart manipuleras och åsidosätts, undrar Bloggen?
Och även om flertalet ledamöter såg ut som de sålt smöret och tappat pengarna - de är delvis ursäktade av att ha blivit överrumplade av Rune Johanssons odemokratiska tilltag - blev inte Kenneth Carlsson tagen på sängen. Carlsson var tydligen väl insatt i planerna och hade t.o.m. förberett ett litet hyllningstal. Han blev dock redan tidigt avbruten av allmänheten, eftersom de ville ha svar på frågan. Men då förklarade demokraten Carlsson att han inte kunde svara på frågan eftersom det pågick en revisionsutredning och en polisutredning. Bloggen frågar sig varför man skickar upp en politiker med dumstrut på huvudet, som på ett sådant ogenerat sätt förolämpar frågeställarna?
Däremot ville Carlsson gärna tala om det han förberett sig på, nämligen antalet ben i kommunen. Som Bloggen uppfattade tiraden, så menade Carlsson att nu när fp – tillsammans med s och v – sågat av ett av kommunens ben (skolan) så behövde kommunen ha ett nytt ben att stå på, för att inte ramla omkull. Och det nya benet skulle då vara Björnhuset, som enligt Carlsson innebär en "enoooooooorm styrka för kommunen". Detta var Carlsson "öööööööööövertygad om" och han var lika övertygad om, att kommunen skulle få tillbaka de 62 mkr från klusterföretagen. Carlsson kunde dock inte förklara vad han grundade sin övertygelse på och lät mer som en misslyckad frikyrkopastor. Tragiskt och patetiskt var nog det allmänna omdömet efter Carlssons på alla sätt pinsamma framträdande.
Bloggredaktionen!
Bloggen rapporterar från kf - inget kommunalråd
Eftersom Bohusläningen lämnade allmänheten i sticket och inte dök upp, får Bloggen "äran" att ensam rapportera om vad som tilldrog sig i kf i går kväll.
Kvällen slutade egentligen i ett enda stort anti-klimax, eftersom "politikerna" inte kunnat enas om ett nytt kommunalråd. Detta innebär att frågan får bero tills kf:s möte i september och att den sjunkande skutan kommer att fortsätta ta in vatten utan kapten. Men efter 3 förlorade år kanske 3 förlorade månader till inte gör så mycket...
Kaffebönan Ulla Börjesson (s) var inte på sitt bästa humör och det var mest mungiporna ner. Ulla föreföll dock mer samlad än hon brukar vara, vilket möjligen berodde på att hon större delen av mötet ägnade sig åt att idissla på tuggummi. Mot slutet av mötet fick hon dock lite luft, när hon från bänken påpekade att man inte kan bordlägga frågan om kommunalrådsvalet, om valberedningen skall arbeta med frågan. Efter sedvanlig förvirring, mummel och undrande miner, så fattades också något slags beslut med innebörd att valberedningen skulle arbeta med frågan fram till septembermötet.
Bloggredaktionen!
Kvällen slutade egentligen i ett enda stort anti-klimax, eftersom "politikerna" inte kunnat enas om ett nytt kommunalråd. Detta innebär att frågan får bero tills kf:s möte i september och att den sjunkande skutan kommer att fortsätta ta in vatten utan kapten. Men efter 3 förlorade år kanske 3 förlorade månader till inte gör så mycket...
Kaffebönan Ulla Börjesson (s) var inte på sitt bästa humör och det var mest mungiporna ner. Ulla föreföll dock mer samlad än hon brukar vara, vilket möjligen berodde på att hon större delen av mötet ägnade sig åt att idissla på tuggummi. Mot slutet av mötet fick hon dock lite luft, när hon från bänken påpekade att man inte kan bordlägga frågan om kommunalrådsvalet, om valberedningen skall arbeta med frågan. Efter sedvanlig förvirring, mummel och undrande miner, så fattades också något slags beslut med innebörd att valberedningen skulle arbeta med frågan fram till septembermötet.
Bloggredaktionen!
tisdag 16 juni 2009
måndag 15 juni 2009
Angående mygelkulturen i Färgelanda kommun
Nedan inlägg publicerades först som en kommentar. Bloggen tyckte dock att den förtjänade en mer framträdande plats och publicerar den därför som ett inlägg från allmänheten. Den förklarar tämligen väl hur mygelkulturen i kommunen kunnat få fotfäste och fortsätta frodas.
------------------------------------------------------------------------------
I sammanhanget kan det vara av värde att påminna om ordet NEPOTISM, dvs otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt när det gäller tillsättning av offentliga tjänster.
Samhällsforskaren Bo Rothstein skriver i dagens GP om dysfunktionella samhällsinstitutioner och lyfter fram nepotismen som ett vanligt problem i postkoloniala strukturer. Han syftar i första hand på u-länder men betrakta Färgelandas moderna historia.
Färgelanda industrialiserades naturligtvis med textilindustrin i Stigen och spikfabriken i Ödeborg men i beskedlig omfattning och det var först efter Lelångenbanans nerläggning på 1960-talet Färgelanda fick en modern industri. Den var inte sprungen ur lokala initiativ utan resultat av den tidens regionpolitik, där landets stora industrier dansade tango med socialdemokratin och mot ersättning i form av stora ekonomiska fördelar startade satellitfabriker för deltillverkning av, i fallet Färgelanda, Volvobilar.
Färgelanda saknade (och saknar) i princip inflytande över den nya stora industrin och fungerade enbart som leverantör av arbetskraft från en jordbruksbefolkning, som hade svårt att överleva på traktens småjordbruk. Färgelanda blev en Volvokoloni.
Stora globala organisationsförändringar i bilindustrin, när tillverkningen av komponenter bröts ut från huvudindustrierna med slutmontering, har betytt en rad ägarbyten för komponenttillverkningen i Färgelanda men har i praktiken inte förändrat mycket, sett med ett kommunalt perspektiv där det allt överskuggande har varit skatteintäkter från boende i kommunen.
Den kommunala självbestämmanderätten har dessutom varit ytterst begränsad i en situation där fördelningspolitiken styrt med många olika former av statsbidrag.
När bilindustrin nu krackelerar, samtidigt som statens generösa kommunala statsbidrag krymper, uppenbarar sig allvarliga svagheter i den kommunala styrningen.
Politiker som utan att lägga två strån i kors har kunnat inkassera stora skatteintäkter och statsbidrag befinner sig plötsligt i en postkolonial situation.När både höger- och vänsterpolitiker nu i den helt nya situationen fortsätter mumla mantrat om att ”vi måste lita på våra tjänstemän” är det ren kamikazepolitik eller det Bo Rothstein kallar en dysfunktionell samhällsinstiution.
Satsningarna på livsmedelsindustri i Björnhuset uppvisar stora likheter med gamla tiders utgångna regionpolitik. Staten hade kanske råd men Färgelanda kommun behöver pengarna till vård, skola och omsorg.
Kommunchefen som uppenbarligen aldrig haft en tanke på att bosätta sig i ”kolonin” Färgelanda drabbas som person inte på minsta sätt av den postkoloniala krisen i Färgelanda.
Att en gammal kompis till kommunchefen, med svaga meriter och på dunkla grunder, fått en av kommunens bäst betalda tjänster kan bara kallas nepotism. Framgångarna har följdriktigt uteblivit men pengarna rinner mellan fingrarna.
Färgelanda är i ett nödläge och behöver med omedelbar verkan en ny näringspolitik med nya krafter både politiskt och verkställande.
Om det verkligen ska hända krävs en allmän politisk tillnyktring och klarsyn.
Livsmedelsindustri är det som ligger närmast till hands som framtid i Färgelanda, i kombination med turism, men de former och de kostnader Färgelanda hittills valt saknar vision, sammanhang och trovärdighet.
Missnöjet som ger sig tillkänna här på bloggen kan inte viftas bort. Risken med missnöje är dessvärre att det lätt slutar med tjafs och pajkastning.
Förhoppningsvis kommer missnöjet inom så kort tid som möjligt att ersättas av konstruktiva förslag om Färgelandas postkoloniala framtid med en mångfald initiativ till nödvändigt småföretagande.
Färgelandas läge är mycket osäkert och det är allvar. Att döma av det som hittills genomförts och pågår är det svårt att tro att en inpendlande ”fogde” och hans ”vasall” kan bidra till Färgelandas framtida välfärd.
------------------------------------------------------------------------------
I sammanhanget kan det vara av värde att påminna om ordet NEPOTISM, dvs otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt när det gäller tillsättning av offentliga tjänster.
Samhällsforskaren Bo Rothstein skriver i dagens GP om dysfunktionella samhällsinstitutioner och lyfter fram nepotismen som ett vanligt problem i postkoloniala strukturer. Han syftar i första hand på u-länder men betrakta Färgelandas moderna historia.
Färgelanda industrialiserades naturligtvis med textilindustrin i Stigen och spikfabriken i Ödeborg men i beskedlig omfattning och det var först efter Lelångenbanans nerläggning på 1960-talet Färgelanda fick en modern industri. Den var inte sprungen ur lokala initiativ utan resultat av den tidens regionpolitik, där landets stora industrier dansade tango med socialdemokratin och mot ersättning i form av stora ekonomiska fördelar startade satellitfabriker för deltillverkning av, i fallet Färgelanda, Volvobilar.
Färgelanda saknade (och saknar) i princip inflytande över den nya stora industrin och fungerade enbart som leverantör av arbetskraft från en jordbruksbefolkning, som hade svårt att överleva på traktens småjordbruk. Färgelanda blev en Volvokoloni.
Stora globala organisationsförändringar i bilindustrin, när tillverkningen av komponenter bröts ut från huvudindustrierna med slutmontering, har betytt en rad ägarbyten för komponenttillverkningen i Färgelanda men har i praktiken inte förändrat mycket, sett med ett kommunalt perspektiv där det allt överskuggande har varit skatteintäkter från boende i kommunen.
Den kommunala självbestämmanderätten har dessutom varit ytterst begränsad i en situation där fördelningspolitiken styrt med många olika former av statsbidrag.
När bilindustrin nu krackelerar, samtidigt som statens generösa kommunala statsbidrag krymper, uppenbarar sig allvarliga svagheter i den kommunala styrningen.
Politiker som utan att lägga två strån i kors har kunnat inkassera stora skatteintäkter och statsbidrag befinner sig plötsligt i en postkolonial situation.När både höger- och vänsterpolitiker nu i den helt nya situationen fortsätter mumla mantrat om att ”vi måste lita på våra tjänstemän” är det ren kamikazepolitik eller det Bo Rothstein kallar en dysfunktionell samhällsinstiution.
Satsningarna på livsmedelsindustri i Björnhuset uppvisar stora likheter med gamla tiders utgångna regionpolitik. Staten hade kanske råd men Färgelanda kommun behöver pengarna till vård, skola och omsorg.
Kommunchefen som uppenbarligen aldrig haft en tanke på att bosätta sig i ”kolonin” Färgelanda drabbas som person inte på minsta sätt av den postkoloniala krisen i Färgelanda.
Att en gammal kompis till kommunchefen, med svaga meriter och på dunkla grunder, fått en av kommunens bäst betalda tjänster kan bara kallas nepotism. Framgångarna har följdriktigt uteblivit men pengarna rinner mellan fingrarna.
Färgelanda är i ett nödläge och behöver med omedelbar verkan en ny näringspolitik med nya krafter både politiskt och verkställande.
Om det verkligen ska hända krävs en allmän politisk tillnyktring och klarsyn.
Livsmedelsindustri är det som ligger närmast till hands som framtid i Färgelanda, i kombination med turism, men de former och de kostnader Färgelanda hittills valt saknar vision, sammanhang och trovärdighet.
Missnöjet som ger sig tillkänna här på bloggen kan inte viftas bort. Risken med missnöje är dessvärre att det lätt slutar med tjafs och pajkastning.
Förhoppningsvis kommer missnöjet inom så kort tid som möjligt att ersättas av konstruktiva förslag om Färgelandas postkoloniala framtid med en mångfald initiativ till nödvändigt småföretagande.
Färgelandas läge är mycket osäkert och det är allvar. Att döma av det som hittills genomförts och pågår är det svårt att tro att en inpendlande ”fogde” och hans ”vasall” kan bidra till Färgelandas framtida välfärd.
söndag 14 juni 2009
Fullmäktige väljer nytt kommunalråd
Nästa onsdag, den 17/6 kl 19.00, är det kf-möte och då skall bl.a. väljas nytt kommunalråd efter avgående Ann-Marie Jacobsson (c). Spekulationerna går naturligtvis höga om vem det kan bli!
Sossarna verkar ju inte vilja ta sitt politiska ansvar, trots att de är största parti. Dålig stil och bristande ansvarskänsla tycker Bloggen – sossarna borde ta chansen att visa framfötterna innan valet!
Kanske blir det en Ola Ullsten-lösning? Ni kommer väl ihåg folkpartisten, som efter Fälldinregeringens fall ledde en svekfull minoritetsministär något år. Därefter försvann han snabbt ur politiken – saknad av få. Vem vet, med benäget bistånd från sossarna och vänsterpartiet tar kanske Kenneth Carlsson ”chansen” och gör en ”Ullsten”??!! I vart fall kan Carlsson under ca 1 års tid påräkna en säker inkomst och en stund i det rampljus som han älskar så mycket.
Bloggen uppmanar alla invånare att gå till fullmäktige på onsdag – för att bättre förstå hur demokratin fungerar, eller bättre uttryckt inte fungerar. I kf arbetar ledamöterna ”hårt” med att rösta igenom redan fattade beslut och är i realiteten marionetter i låtsasdemokratins tjänst.
Ta även chansen att ställa våra folkvalda och ledande tjänstemän mot väggen genom att ställa frågor till dem. Det är inte säkert att du får något riktigt svar, men du får i alla fall en bättre uppfattning om dem som lämnar "svaren", vilket kan hjälpa dig i nästa val.
Bloggredaktionen!
lördag 13 juni 2009
U-båten Rolf dyker upp igen!
I lördagens Bohusläningen fortsätter "Rolf Johansson från Färgelanda" att kritisera Bloggen. Rolf läser tydligen Bloggen ofta, men är anonym för oss eftersom han aldrig skrivit något inlägg eller kommentar - i vart fall inte i eget namn. Rolf hade annars varit välkommen att framföra sin kritik direkt till Bloggen och vi hade svarat honom här. Det faktum att Rolf vänder sig till tidningen visar att Rolf och de krafter som står bakom honom har haft ett annat syfte med kritiken, nämligen att skada Bloggen och helst få bort den.
Ett par avslöjande saker från Rolfs senaste insändare:
För det första att Rolf förnekar "bekantskap" med de kritiserade tjänstemännen. Det undgår dock inte Bloggen att Rolf inte förnekar "bekantskap" med de kritiserade politikerna. De känner han tydligen - och dessutom alltför väl! I sin förra insändare visste Rolf t.o.m. besked om att Bloggens rapportering lamslår det politiska arbetet. Vem har vetskap om sådana förhållanden, om man inte själv sitter i knät på dem som kritiseras?
För det andra avslutar Rolf sin insändare med en överdrivet hård kritik av slöseriet med skattemedel i kommunen. Smart skrivet! Det kostar ju inget och huvudsyftet är ju något annat - nämligen att skada Bloggen. I Rolfs förra insändare fanns heller ingen sådan kritik. I den nöjde sig Rolf med en pekpinne - att det var ok att kritisera, men att det absolut inte fick ske anonymt.
Och man kan ju också fråga sig var Rolf tidigare har hållit hus? Om nu Rolf tycker att skattepengarna hanterats på ett så "skrämmande, vårdslöst och okontrollerat sätt", varför säger han det först nu? Varför har han inte tidigare givit utlopp för sin stora ilska och kritiserat politikerna i tidningen? Nä, just det. Rolf tycker inte så egentligen. Han ville bara ha ett alibi. Någon gick kanske på det. Dock inte Bloggen, som känner till arbetsmetoderna som Rolf och hans vänner använder sig av.
Bloggredaktionen!
Ett par avslöjande saker från Rolfs senaste insändare:
För det första att Rolf förnekar "bekantskap" med de kritiserade tjänstemännen. Det undgår dock inte Bloggen att Rolf inte förnekar "bekantskap" med de kritiserade politikerna. De känner han tydligen - och dessutom alltför väl! I sin förra insändare visste Rolf t.o.m. besked om att Bloggens rapportering lamslår det politiska arbetet. Vem har vetskap om sådana förhållanden, om man inte själv sitter i knät på dem som kritiseras?
För det andra avslutar Rolf sin insändare med en överdrivet hård kritik av slöseriet med skattemedel i kommunen. Smart skrivet! Det kostar ju inget och huvudsyftet är ju något annat - nämligen att skada Bloggen. I Rolfs förra insändare fanns heller ingen sådan kritik. I den nöjde sig Rolf med en pekpinne - att det var ok att kritisera, men att det absolut inte fick ske anonymt.
Och man kan ju också fråga sig var Rolf tidigare har hållit hus? Om nu Rolf tycker att skattepengarna hanterats på ett så "skrämmande, vårdslöst och okontrollerat sätt", varför säger han det först nu? Varför har han inte tidigare givit utlopp för sin stora ilska och kritiserat politikerna i tidningen? Nä, just det. Rolf tycker inte så egentligen. Han ville bara ha ett alibi. Någon gick kanske på det. Dock inte Bloggen, som känner till arbetsmetoderna som Rolf och hans vänner använder sig av.
Bloggredaktionen!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
