Denna blogg granskar den offentliga maktutövningen i Färgelanda kommun samt belyser aktuella samhällsfrågor. Publicering på bloggen sker med journalistiskt ändamål i enlighet med SFS 1998:204 (Personuppgiftslagen)
Oppositionen i Färgelanda har fått sin egen blogg. Och det är inte vem som helst som står bakom den bloggen - det är tidningen Bohusläningen.
Odemokratiska krafter inom oppositionen har som bekant länge försökt att komma åt Bloggen. För en tid sedan gick oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) ut i TV och förklarade att Bloggen borde släckas ned. För halvannat år sedan släcktes för övrigt Bloggen tillfälligt ned, efter att ha utsatts för ett dataintrång.
Oppositionens frustration har varit stor över att man inte kunnat komma åt Bloggen med demokratiska eller lagliga metoder. Nu tycks man dock ha funnit mål och medel. Oppositionen har kommit på att man kan utnyttja Bohusläningen för politisk pajkastning, icke helt rumsren argumentation och rena personangrepp.
Klicka på denna länk, som tar dig till en av Bohusläningens artiklar om Färgelanda. Gå igenom ett antal andra artiklar och titta särskilt på kommentarerna och deras karaktär. Du kommer då att finna att antalet kommentarer har fullkomligt exploderat på senare tid. Om man dessutom läser kommentarerna, förstår man snart att det handlar om en kampanj.
På senare tid har inläggen på tidningens kommentarsfält urartat och flera av dem hade inte publicerats här på Bloggen. I ett fall tillåts en "skribent" säga att han/hon hyser "personligt agg" mot kommunalrådet Peter Johansson (KD), innan han/hon - anonymt - kör kniven i kommunalrådet.
Det är bekymmersamt att en dagstidning tillåter publicering av den här typen av uppgifter, som inte har något annat syfte än att kränka en utpekad person - ärekränkning med andra ord.
Att var och varannat inlägg även kritiser Bloggen tar vi emellertid lätt på - pajkastning gynnar sällan eller aldrig den som kastar och bekräftar endast Bloggens betydelse som opinionsbildare.
Det faktum att oppositionen missbrukar Bohusläningen för sina egna syften, har nu fått den annars så sött sjusovande chefredaktören IngaLill Sundhage att reagera. Sundhage går i ett eget förmanande inlägg ut och manar till bättre vett och etikett samt tillkännager att tidningen nu infört vissa begränsningar i "allmänhetens" möjligheter att kommentera (klicka på länken).
Det kan dock tyckas att Bohusläningen borde ägna mer tid åt att nagelfara innehållet i de inlägg som publiceras, istället för att hindra allmänheten från att komma till tals. Tidningens senaste åtgärd innebär ju att man begränsar debatten - en form av censur således.
Bloggen minns hur det var i somras när Bloggen kritiserade Bohusläningen för att öppet stödja FP:s valkampanj, vilket resulterade i ett frontalangrepp från Bohusläningen mot Bloggen. Bloggen anklagades då för att föra fram anonym kritik. Vid en jämförelse med vad som nu tillåts i Bohusläningen, ter sig denna kritik direkt skrattretande.
Som Bloggen tidigare redovisat, handlade inte heller Bohusläningens angrepp mot Bloggen om kritiken som sådan - angreppet handlade om att Bloggen kritiserade Bohusläningen och "fel" personer. Till skillnad från de ofta ovärdiga inläggen i Bohusläningen, är dock personinriktad kritik på Bloggen - när den förekommer - relaterad till sak.
Bloggen skulle t.ex. aldrig skriva att vi hyser "personligt agg" eller liknande mot Ulla Börjesson, trots att hon arbetar odemokratiskt och vill släcka ner oss. Däremot förbehåller vi oss rätten att påtala hennes brister som politiker - vilka som de flesta känner till äro både många och graverande.
Bloggen har fått in en kommentar som visar hur Bohusläningen systematiskt undertrycker det fria ordet och spelar odemokratiska krafter i händerna (se nedan). Bloggen vet sedan tidigare att många andra läsare drabbas av censuren på tidningen.
Vet hut och skäms! är väl en nyårshälsning så god som någon till Bohusläningen och dess chefredaktör.
"Om man själv vill kommentera en artikel i Bohusläningen, så är det nästan omöjligt att få med den! Jag har det senaste försökt att kommentera flera artiklar bl a de med Tommy Larsson, Ulla Börjesson, kommunchefen, ekonomichefen och några till. Men det finns inte en chans att få med en kommentar om man inte tycker som Bohusläningen och deras "bloggare" . Och då har mina varit f-n så mycket snällare än kommentarerna som bloggen beskriver här ovan! Gott Nytt År på er från en Stigenbo!"
I en ledare i dagens Bohusläningen (klicka på länken) kommenterar Emma Wange (Svamle?) rapporten från SKL. Även om Emma W backar lite från sina tidigare okunniga påståenden, har hon fortfarande en bit kvar till att bli adekvat.
Emma W borde nog börja läsa igenom sina alster ett par gånger innan publicering, för att försäkra sig om att hennes tankebanor är rediga och klara. Hennes förra ledare om Färgelanda var så undermåligt strukturerad, att den endast med välvillig tolkning gick att följa och förstå. Dagens ledare lämnar även den en del övrigt att önska.
Emma W tycker tydligen fortfarande synd om kommunchefen och ekonomichefen och benämner dem följaktligen bondeoffer. Hur hon kan göra detta samtidigt som hon räknar upp en lång rad fel och brister, som dessa chefer ansvarar för, är inte helt lätt att förstå.
"-Stackars lille kommunchefen och ekonomichefen, som är så totalt inkompetenta" (kanske värre än så), tycks Emma W säga. "-Det är väl inte ert fel att ni inte kan och bara gör fel, fel och fel". Nej, för mig står det istället klart att det är de politiker, som inte satt vid makten de två senaste åren, som bär ansvaret. Och huvudansvaret bär självklart de två ledande politiker, som inte ens satt i kommunstyrelsen under förra perioden - kommunalrådet Peter Johansson (KD) och kommunstyrelsens 1:e vice ordf Per Krokström (M)".
Detta kan låta befängt, men det är faktiskt vad Emma W säger. De politiker som nu tar det politiska ansvaret och städar upp efter andra politikers misslyckanden, kritiseras alltså för detta. Det är i sanning en underlig värld vi lever i.
Det är också detta som är huvudorsaken till kommunens katastrofala ekonomi. En inkompetent och korrupt kommunledning på både förvaltnings- och politisk nivå, har bäddat för moraset.
Av rapporten framgår också att majoriteten de två senaste åren - S, FP och V - vägrar ta ansvaret för kommunens lika tragiska som fruktansvärda kollaps. "-Vi har varit i opposition", säger dessa ansvarslösa politiker.
Den gamla majoriteten (S, FP och V) hade under förra mandatperiodens två sista år ordförandeskapet i KF (P-O Magnusson (S)). De hade även kommunalrådsposterna och utgjorde ensamma kommunstyrelsens presidium - Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP). Oppositionen - C, M och KD - stod alltså helt utanför egentligt politiskt inflytande.
Vad finns att säga om det faktum, att S, FP och V vägrar ta ansvar för sitt misslyckande och för den skada de åsamkat kommunen? Om det kan man naturligtvis säga mycket, men det är i vart fall fegt att försöka fly undan sitt ansvar.
SKL:s rapport rent innehållsmässigt? Ja, den berättar ingenting som vi inte redan visste, t.ex. att vi lever över våra tillgångar. Tyvärr innehåller den heller inte de förslag till lösningar, som utlovades av f.d. kommunchefen Jan Eriksson när han begärde - och fick - 80 000 kronor av kommunstyrelsen.
Toppat med lite skvaller och spekulationer innebär således SKL:s rapport inget nytt - annat än ännu mer bortkastade pengar.
Bloggen fick gratis reklam i gårdagens Bohusläningen.
Det är BirgittaIngemar Eriksson (V) som i sin andra insändare på kort tid gör reklam för Bloggen. Och det tackar vi naturligtvis för. Att BirgittaIngemar inte förstår hur Bloggen är uppbyggd eller fungerar, spelar i sammanhanget inte så stor roll. Samtidigt är det lite smickrande att BirgittaIngemar med sin insändare bekräftar Bloggens opinionsbildande betydelse.
BirgittaIngemar menar att Bloggen tar heder och ära av folk, men det kan vi inte riktigt hålla med om. För det första är det nog i många fall tveksamt, om det finns någon heder och ära hos en del av de personer som granskas av Bloggen. Och även om så är fallet får nog makthavare stå ut med att bli kritiserade, när de inte har rent mjöl i påsen. Det kallas demokrati, vars spelregler BirgittaIngemar tycks ha svårt att acceptera när den inte fungerar som de själva vill.
Paradoxalt nog ägnar BirgittaIngemar en stor del av sin insändare åt att ta heder och ära av hederlig folk, i det här fallet kommunalrådet Peter Johansson (KD) och Ann-Marie Jacobsson (C). Det är tydligen inte bara kärleken som är blind.
BirgittaIngemar har flera gånger uttalat att han inte anser att det begåtts några fel i Björnhusprojektet, att allt gått rätt till och att f.d. kommunchefen skött sig fläckfritt som kommunens högste ansvarige för Björnhusprojektet.
BirgittaIngemars uppfattning skall ses i ljuset av att Konkurrensverket slagit fast att Färgelanda kommun har brutit mot upphandlingslagen, när f.d. kommunchefen struntade i att upphandla Björnhusprojektet. Det innebär att BirgittaIngemar tycker det är ok att bryta mot lagen.
Denna tveksamma moral förklarar kanske även BirgittaIngemars uttalande i gårdagens insändare, där han säger att Ernst & Young-rapporten "inte innehåller några grava eller kriminella handlingar". För ordningens skull publicerar vi nedan ett utdrag ur rapporten, som bl.a. redogör för Jan Erikssons och Johan Karlssons grova befogenhetskridande handlingar, handlingar som t.o.m. kan vara brottsliga.
Om BirgittaIngemar har någon ”heder och ära”, är inte upp till Bloggen att bedöma - det överlåter vi åt allmänheten. Något större politiskt ansvarstagande går dock inte att spåra hos BirgittaIngemar, eftersom han sitter kvar som ks-ledamot även denna period. Och det skulle han inte göra om han tog sitt ansvar och lyssnade på sina egna ord i gårdagens insändare.
BirgittaIngemar påstår i insändaren att Ann-Marie hoppade av som kommunalråd för att "hon inte ville delta i att genomföra demokratiskt fattade beslut", vilket är en lika uppenbar som korkad lögn. Vad Ann-Marie gjorde var att ta konsekvenserna av att det inte längre fanns en majoritet för den politik, som de fyra partierna M, KD, C och FP slagit fast i sin plattform, efter att FP svikit sina ingångna löften om kommunens skolor.
När man inte har majoritet för sin politik, är det enda hedervärda och ansvarsfulla alternativet att avgå. Det andra alternativet hade inneburit att administrera och ta ansvar för andra partiers och en annan majoritets politik. Det om något hade varit ohederligt, både mot väljarna och mot sig själv. Ann-Marie och Centern gjorde alltså helt rätt.
BirgittaIngemar var under förra mandatperioden ks-ledamot och röstade då okritiskt - utan att någon gång ifrågasätta projektet eller underlaget - igenom den ena miljonen efter den andra till de glada gossarna i Björnhuset.
Ann-Marie var en av få politiker som öppet kritiserade f.d. kommunchefen Jan Erikssons hantering av Björnhusaffären, när projektet spårade ur. Ann-Marie höll bl.a. ett längre föredrag i KF hösten 2009, där hon redogjorde för skeendet och hur politikerna blivit förda bakom ljuset av Eriksson. Bloggen har tidigare lagt ut en ljudfil över Ann-Maries tal, där detta framgår.
M och KD har dock varit skarpare i sin kritik av Björnhusprojektet än C och de har även varit pådrivande i de granskningar, som till slut ledde fram till kommunchefens och ekonomichefens fall. Vilket ansvar - utöver det ansvar de redan tagit - menar BirgittaIngemar att Alliansen skall ta?
Det var inte Alliansen utan majoriteten - bestående av S, FP och V - som hade makten att stoppa Erikssons framfart under förra manadatperioden, men som inte gjorde det. Under två års tid lyfte BirgittaIngemar och hans kompisar inte ett finger för rädda kommuninvånarnas pengar. De lät istället förfallet fortgå.
När kommunens externrevisor slog ner på Björnhusprojektet för alla dess brister, viftade kommunalråden Ulla Börjesson och Kenneth Carlsson (FP) bort kritiken och gick ut i gemensamma insändare där de förklarade att kommunen inte gjort fel och att Björnhussatsningen var bra. Kenneth Carlsson gick t.o.m. så långt att han kapade kommunens hemsida, där han falskeligen uppgav att kommunen inte hade brutit mot upphandlingslagen.
När kommunrevisorerna i senare rapporter dömde ut Björnhusprojektet och konstaterade att projektet saknade ledning, styrning och kontroll, kallade Kenneth Carlsson kritiken för "charmig". Ulla Börjesson å sin sida uppgav att hon inte höll med revisorerna i deras kritik. Den var felaktig menade hon.
Istället för att bringa klarhet i härvan, har S, FP och V systematiskt saboterat alla försök till granskningar. Ernst & Youngs granskning är ett talande exempel på detta, där Ulla Börjesson under ett halvårs tid satte käppar i hjulet för att hindra granskningen från att komma igång.
Ulla Börjesson arbetade mycket tätt ihop med Jan Eriksson under förra mandatperioden. Källor till Bloggen uppger att han i praktiken satt i Ullas knä och gick hennes ärenden redan i början av perioden, när den gamla alliansen (M, KD, C och FP) på papperet regerade ihop.
Det var dock mycket som pågick i det fördolda. Ulla Börjesson manövrerade bakom kulisserna och hade inte bara kommunchefen i sin hand. Hon lyckades även få över Kenneth Carlsson på sin sida och förmådde dessutom manipulera dåvarande gruppledaren för Moderaterna Hugo Hultgren till att återkommande angripa Ann-Marie.
Under tiden som samarbetet i den gamla Alliansen krackelerade alltmer bidade Ulla och Kenneth sin tid och väntade på rätt tillfälle att ta över. Och detta tillfälle kom alltså när FP - närmast demonstrativt - valde att gå ihop med S i skolfrågan. Som belöning fick Kenneth bli kommunalråd.
Ann-Maries roll som kommunalråd under förra mandatperioden skall alltså ses mot denna bredare bakgrund. FP uppträdde illojalt mot alliansen och M:s gruppledare ägnade ansenlig tid åt att angripa Ann-Maries person, samtidigt som Ann-Marie hade en kommunchef som var lojal mot Socialdemokraterna. En helt omöjlig situation med andra ord.
Detta fråntar inte Ann-Marie ansvar för hennes tid som kommunalråd - hon har för övrigt varit självkritisk och tagit på sig ansvaret för delar av Björnhushanteringen som varit mindre bra - men ger samtidigt stöd för hennes uppgifter, att Jan Eriksson gick bakom hennes rygg, att han lämnade fel uppgifter, för sent eller inte alls. Jan Erikssons brev till Swedbank är ett bra exempel på detta.
Bloggen konstaterar därutöver att Ann-Marie för närvarande inte innehar någon ledande politisk position.
Kommunalrådet Peter Johansson och kommunstyrelsens första vice ordförande Per Krokström (M), satt inte ens i kommunstyrelsen förra perioden. Varför skulle de ta sitt ansvar och avgå, för något som de inte har ansvar för men som de däremot mycket kraftigt kritiserade?
Ulla Börjesson var under förra mandatperioden kommunalråd på halvtid och kommunstyrelsens 2:e vice ordf.
Kommunstyrelsens presidium består av Peter Johansson (ordf), Per Krokström (1:e vice) och oppositionsrådet Ulla Börjesson (2:e vice).
Ulla Börjesson är därmed den ende politiker från förra mandatperioden, som fortfarande innehar en ledande position.
Ulla Börjesson är samtidigt den politiker som sannolikt har störst enskilt ansvar för Björnhushärvan och för att Jan Eriksson inte stoppades i tid.
Ulla Börjesson är dessutom den politiker som skrikit högst på senare tid, om att det är politikerna som skall ansvar för Björnhusaffären och inte tjänstemännen.
Många kommuninvånare ställer sig därför idag frågan, om det inte är dags för Ulla Börjesson att ta konsekvenserna av sitt eget resonemang?
Är det inte dags att ta ditt politiska ansvar Ulla Börjesson - och avgå?
Klicka på denna länk och läs Åke Lundgrens fängslande reportage om Björnhusaffären.
Konspiratoriskt lagda individer på vänsterkanten tror kanske att Lundgren är köpt, men så är inte fallet. Lundgren, Bohusläningens Ulf Blomgren, och andra seriösa journalister, redovisar bara fakta. Vad mer kan man begära?
Jenny Borg? Läs och jämför med Jenny Borgs artiklar, där hon okritiskt låter oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) agera åklagare, domare och bödel i politiska pamfletter. Kommentarer är sannolikt överflödiga.
Lundgren avslutar sin artikel med följande ord: "Men faktum kvarstår. Björnhuset har förändrat Färgelanda kommun för all framtid."
Enligt Jenny Borg slösar Alliansen bort kommunens pengar på en dyr advokat, när de istället skulle ha tagit sitt ansvar och behållit kommunchefen, som kostat kommunen 90 000 000 kronor - och då räknar vi bara vad han kostat oss kommuninvånare i Björnhusaffären.
En förutsättning för antagandet att Alliansen slösar bort pengar på en dyr advokat, är att man tycker att Alliansen gjort fel - och det tycker alltså Jenny Borg. Och som vi har kunnat läsa i ett antal artiklar, hjälper hon oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) att torgföra denna politiskt färgade uppfattning.
Om man å andra sidan anser att kommunen gjort rätt, eller åtminstone anser att kommunen är tvungen att anlita ett juridisk ombud, för att ta tillvara sina intressen i processen med bl.a. Jan Eriksson, ja då det hade naturligtvis varit höjden av oansvarighet att inte anlita ett ombud.
Men Jenny Börjesson och Ulla Börjesson anser alltså varken att kommunen gjort rätt, eller att kommunen skall ta tillvara kommuninvånarnas intressen. Vem är då oansvarig kan man fråga sig - Alliansen eller Ulla Börjesson?
Jenny Borg skriver i dagens tidning att Ann-Marie Jacobsson (C) haft "stor insyn" i projektet. Jenny Borg "glömmer" dock att nämna, att hennes parhäst Ulla Börjesson haft lika stor (kanske större?) insyn i projektet, eftersom Ulla Börjesson - som även vid denna tidpunkt var oppositionsråd - tillsammans med Ann-Marie ingick i den "referensgrupp", som fick information med jämna mellanrum.
Problemet med informationen kring projektet - vilket Ann-Marie vid flera tillfällen påpekat, men som Jenny Borg försöker misskreditera - var bl.a. att kommunchefen undanhöll information, eller lämnade den för sent.
Jenny Borg skriver att politikerna i maj 2008 fick reda på att 30 mkr inte skulle räcka. Men det betyder inte att politikerna godkänt att kommunen löpande skulle betala ut pengar. Det betyder inte heller att politikerna godkänt att kommunen skulle gå i borgen för obegränsade utbetalningar till företagen, vilket faktiskt blev följden av kommunchefens och ekonomichefens tilläggsavtal till ramavtalet.
Detta tilläggsavtal är för övrigt daterat maj 2008, alltså samtidigt som informationen, om att 30 mkr inte skulle räcka, skall ha lämnats till KS. Även denna centrala omständighet "glömmer" Jenny Borg att nämna och vi publicerar för ordningens skull tilläggsavtalet nedan.
Tilläggsavtalet kom alltså till innan betalningarna varannan månad startade. Man kan ju fråga sig varför kommunchefen underlät att diarieföra tilläggsavtalet och istället gömde undan det i sin skrivbordslåda, om det nu var så att politikerna hade godkänt det garantiåtagande och de betalningar som följer av tilläggsavtalet?
Förmodligen förstod Jan Eriksson att han aldrig skulle få ett KS- beslut på tilläggsavtalet och han valde därför att gömma undan det. Tilläggsavtalet tvingades istället fram i ljuset ett år senare, när granskningen av Björnhushärvan tog fart på allvar.
Att politikerna eventuellt i efterhand inte reagerar på att pengar betalas ut, innebär inte att tjänstemännen haft rätt att begå de aktuella befogenhetsöverskridande handlingarna, vilket Ulla Börjesson försöker påskina i dagens tidning.
Man måste faktiskt ställa sig frågan vilken moral Ulla Börjesson har och om hon verkligen är en person som bör syssla med politik över huvud taget? Hon försvarar de facto handlingar som är konstaterat olagliga enligt kommunallagen och som t.o.m. kan vara brottsliga.
Helt klart är att många KS-ledamöter inte ens förstått vad som pågått, vilket delvis beror på att de fått fördröjd, felaktig eller bristande information från kommunchefen.
Men det är inte bara för politikerna som kommunchefen ljugit. Han har även ljugit offentligt, bl.a. genom att påstå att han tecknat hyresavtal med samtliga företag i Björnhuset och genom att påstå att han efter avstämning med kommunens jurister och revisorer fått klartecken att inte upphandla Björnhusprojektet. Så här i efterhand vet vi hur det var med den saken.
Att Bohusläningen för närvarande så kapitalt mysslyckas med sin journalistik i Färgelanda är lika tragiskt som upprörande. Lösningen på problemet ligger i första hand i chefredaktörens händer, i andra hand i läsarnas och de lokala annonsörernas händer.
I dagens Bohusläningen (klicka på länken) ger två representanter för Alliansen - kommunalrådet Peter Johansson (KD) och f.d. kommunalrådet Ann-Marie Jacobsson (C) - sin bild av läget i den infekterade frågan om f.d. kommunchefen och ekonomichefen. Utan att på något sätt favoriseras - snarare tvärtom - ges de en sportslig chans att kommentera den senaste tidens händelseutveckling.
Artiklarna innehåller dessutom en hel del relevanta faktauppgifter, något vi inte varit bortskämda med på senare tid, men som är nödvändigt för att kunna bilda sig en uppfattning utifrån ett objektivt perspektiv.
Bl.a. refereras i artiklarna direkt till Ernst & Young-rapporten och det beskrivs i detalj hur de båda tjänstemännen överskridit sina befogenheter. Kommunens åtgärder mot f.d. kommunchefen och ekonomichefen förklarar Peter Johansson med att alliansens politiker nu tar sitt ansvar som folkvalda. "- Det är bara att läsa innantill i Ernst & Young-rapporten för att förstå det", fortsätter Peter.
Tidningens läsare har hittills matats med flera ensidiga artiklar, där lokalredaktörskan Jenny Borg låtit oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) härja fritt. Källgranskningen har inte fungerat och har kompletterats med en - som det förefaller - ideologiskt betingad faktaselektering och vinkling från Jenny Borgs sida.
Bohusläningen har härigenom upphört med att producera en seriös journalistisk produkt. Istället har den kommit att bli ett partipolitiskt språkrör för den lokala S-klubben i Färgelanda. Det är läsarna och kommuninvånarna som blivit lidande.
Talande nog lyckades inte Ulf Blomgren - reportern som skrev dagens artiklar - att nå Ulla Börjesson. Ulla Börjesson uttalar sig tydligen enbart för Jenny Borg - sannolikt för att hon vill vara tillförsäkrad en förmånlig behandling och tillrättalagda reportage.
I dagens artiklar ställdes sannerligen inga snälla frågor. Det var "raka rör" som det brukar heta och Peter Johansson samt Ann-Marie Jacobsson svarade med samma mynt.
Den som gav rakast och tydligast svar var faktiskt Ann-Marie, som även - klädsamt nog - var självkritisk och tog på sig ansvar för en del av debaclet i Björnhuset.
Ann-Marie fick frågan: "-Finns det inget politiskt ansvar i Björnhusaffären?" Svar: "-Det är ju det vi tar nu". Ann-Marie fick följdfrågan: "Med att sparka tjänstemän, menar du?" Svar: "-Ja"
Härligt raka svar utan omsvep och krusiduller! Detta är precis vad folk vill höra! Det är besked av det här slaget som visar på handlingskraft och som inger förtroende. Mer av den varan tack!
Bloggen har tidigare - med all rätt - varit kritisk mot Ann-Marie, men hon visar nu med eftertryck att hon är en slipad politiker med potential.
Färgelanda kommuns tvivelaktiga oppositionsråd Ulla Börjesson (S) har nu gått över anständighetens gräns.
Ulla Börjesson och hennes lokala partikamrater har som framgått valt att göra partipolitik av personalärendet rörande f.d. kommunchefen Jan Eriksson. I ett otal intervjuer har sålunda Ulla Börjesson m.fl. påstått att alliansen har begått ett stort antal fel i samband med Jan Erikssons avsked och att kommunen är skadeståndsskyldig.
Visserligen har den formella udden i attackerna varit riktade mot alliansen, men eftersom det handlar om ett mycket känsligt personalärende - som även rönt stort intresse i media - orsakas kommunen stor skada.
Ulla Börjesson tycks dock inte ha några gränser för hur långt hon är beredd att gå i sina hätska utfall och personangrepp. I sin senaste attack (klicka på länken) kallar Ulla Börjesson kommunalrådet Peter Johansson (KD) för "bödel". Detta efter att Johansson haft ett möte med ekonomichefen för några dagar sedan.
Ulla Börjessons ordval är närmast ärekränkande och hon går härigenom över alla anständighetens gränser. Sett till Ulla Börjessons eget agerande på senare tid, är det snarare hon själv som uppträder som domare och bödel i media.
Ulla Börjesson har uppträtt allmänt obalanserat under en längre tid och hennes tragiska sönderfall i gårdagens intervju med Bohusläningen kommer därför kanske ändå inte helt överraskande.
Det är emellertid inte acceptabelt att oppositionsrådet - avlönat av kommunens skattebetalare - skadar kommunen genom att återkommande uppträda opassande. Problemet Ulla Börjesson bör därför snarast åtgärdas.
En lösning kan vara att Ulla Börjesson helt enkelt tar en time out och vilar upp sig. En annan lösning kan vara att alliansen vidtar någon form av adminstrativ åtgärd, för att om möjligt stävja Ulla Börjessons okontrollerade framfart.
.JPG)
Inlägg
