Kammarrätten har som bekant beviljat prövningstillstånd i målet om hyresavtalen rörande Björnhusföretagen.
Bohusläningens besked till sina läsare och allmänheten i Färgelanda, är att man kan strunta i kammarrättens kommande dom - den "har ingen betydelse" basunerar tidningen ut i stora krigsrubriker och på löpsedlar.
Bohusläningens besked innebär en indirekt uppmaning till politiker och tjänstemän att strunta i både kommunallagen och andra lagar.
Bohusläningens inställning innebär bl.a. att kommunen kan strunta i att följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Konkurrensverket slog ju fast att kommunen brutit mot LOU, när inte Björnhusentreprenaden upphandlades. Men eftersom Konkurrensverkets beslut "inte hade någon betydelse", så kan vi alltså - enligt Bohusläningen sätt att se det - strunta i lagbrottet.
Bohusläningens uppmaning till oss alla tycks således vara att bryta mot alla lagar och förordningar vi kan hitta - så länge vi inte "åker dit", så länge det "inte har någon betydelse".
Bohusläningens journalistiska integritet har på senare tid alltmer ifrågasatts och chefredaktör Inga-Lill Sundhage har upprepat tvingats rycka ut till försvar för tidningens sätt att arbeta. Något är uppenbarligen fundamentalt fel på tidningen Bohusläningen.
Bloggredaktionen
måndag 28 mars 2011
söndag 27 mars 2011
Integrationsfrågan
Bloggen har tidigare rapporterat om att det inte finns något integrationsprogram för kommunens flyktingar och krävt en handlingsplan.
Läsarkommentarer till Bloggen antyder att det var en somalisk asylsökande, som förövade inbrottet i Stigens livsmedelsaffär för några dagar sedan. Det inträffade är en varningsklocka och ett symtom på att kommunens integrationspolitik inte fungerar.
"Integrationen" består i princip av förvaring i Valbohems hyreslägenheter samt utbetalning av pengar varje månad. Någon aktiv handlingsplan för flyktingarna med samordning och uppföljning - syftande till att faktiskt integrera flyktingarna i det svenska samhället - saknas.
Kort sagt har kommunens "integrationsenhet" mätt resultatet och kvalitén på sitt arbete utifrån hur många flyktingar som vi kan ta emot - inte hur många vi kan integrera. Devisen har varit "ju fler desto bättre" och politikerna har som vanligt suttit och sovit - de "litar på våra tjänstemän".
Det var först när KD-politikern Bill Östlund tog tag i frågan som de stora bristerna avslöjades och politikerna började tveka. KF återremitterade därför frågan om nytt flyktingavtal till KS, för att få fram ett begripligt beslutsunderlag.
Efter remissrunda konstaterar nu Valbohem att det inte ens finns lägenheter till 25 nya flyktingar per år! Man tror knappt det är sant. Här var alltså kommunens politiker i färd med att besluta ta hand om ett stort antal flyktingar, utan att ens veta om vi har bostäder åt dem.
Vad skulle kommunen gjort om KF fattat beslutet att ta emot 25 nya flyktingar per år? Hade KS- och KF-politikerna låtit dem bo i sina egna hem? Bloggen minns hur oppositionen (S, FP och V) högljutt kritiserade Alliansen för återremissen och ville godkänna ett nytt flyktingavtal rakt av - utan beslutsunderlag. Oansvarigt? Javisst, men det är också genom detta oansvariga politiska arbetssätt, som kommunen kördes ner i avgrunden under förra mandatperioden.
Valbohems kritik mot kommunens agerande visar hur spretande och direkt urusel beredningsprocessen kan vara. Problemet beror delvis på vilka tjänstemän som är inblandade, men framför allt på att det saknas samordning och kontrollverktyg inom förvaltningen - ett arbete som den avskedade kommunchefen Jan Eriksson ansvarade för, men som han helt försummade under sina år hos kommunen.
Tjänstemän, som i och för sig är kompetenta, kan framstå som odugliga p.g.a. att organisationen inte är funktionsduglig. En organisatorisk kris kan lätt leda till andra kriser. Att kommunen under lång tid saknat tre centrala positioner (kommun-, ekonomi- och personalchef), har förstärkt kommunens organisatoriska kris. Detta kan vara något att tänka, när tjänstemännen ibland kritiseras lite väl lättvindigt. Man får dock inte ducka för att det finns kompetensbrister och åtgärda dessa.
Man får alltså inte - som Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) - blunda för verkligheten och sitt ansvar, genom att in absurdum upprepa mantrat "vi litar på våra tjänstemän". Då skall man inte hålla på med politik. Om inte Ulla Börjesson och Kenneth Carlsson hade litat på Jan Eriksson, hade inte kommunen kraschat ekonomiskt och organisatoriskt - ett konstaterande.
Bloggen erfar att omsorgschefen Christina Sandahl tagit över beredningsansvaret för "flyktingfrågan". Tillsammans med kommunens integrationsansvarige, Carina Ludvigsson, presenterade hon vid förra veckans KS-möte ett par alternativa förslag, som politikerna skall ta ställning till.
Som vanligt finns det inte mycket att anmärka på, när Christina Sandahl är inblandad i beredningsprocessen. Det ena förslaget innebär att kommunen lär sig integration, genom att ta fram en integrationsplattform. Det andra förslaget innebär att kommunen tutar och kör som tidigare, d.v.s. skriver på ett avtal om 25 nya flyktingar per år utan att veta konsekvenserna för vare sig kommunen eller flyktingarna.
Bloggen är av den uppfattningen att kommunens handlingsplan, eller integrationsplattform som förvaltningen kallar den, måste ha tydliga och mätbara mål.
Om kommunen klarar av att framgångsrikt ta emot och integrera fem flyktingar per år, då skall vi - förutsatt att den kommunala ekonomin inte riskeras - också ta emot fem flyktingar per år - inte två, inte 10, inte 20 osv. Om vi framgångsrikt klarar av att ta emot 10, skall vi ta emot 10 osv. Då blir Färgelandas flyktingar ett föredöme för både andra flyktingar och för andra kommuner - ett bra exempel helt enkelt.
Tar vi emot 25 nya flyktingar per år, som vi inte klarar av att integrera, gör vi både oss själva och flyktingarna en otjänst. Misstro och onödiga motsättningar uppkommer mellan svenskar och flyktingar. Invandring är i grunden något som är bra, men måste ske under ordnade och kontrollerade former. En misslyckad integrationspolitik leder obönhörligen till större främlingsfientlighet och ökad rasim.
Bloggredaktionen
Läsarkommentarer till Bloggen antyder att det var en somalisk asylsökande, som förövade inbrottet i Stigens livsmedelsaffär för några dagar sedan. Det inträffade är en varningsklocka och ett symtom på att kommunens integrationspolitik inte fungerar.
"Integrationen" består i princip av förvaring i Valbohems hyreslägenheter samt utbetalning av pengar varje månad. Någon aktiv handlingsplan för flyktingarna med samordning och uppföljning - syftande till att faktiskt integrera flyktingarna i det svenska samhället - saknas.
Kort sagt har kommunens "integrationsenhet" mätt resultatet och kvalitén på sitt arbete utifrån hur många flyktingar som vi kan ta emot - inte hur många vi kan integrera. Devisen har varit "ju fler desto bättre" och politikerna har som vanligt suttit och sovit - de "litar på våra tjänstemän".
Det var först när KD-politikern Bill Östlund tog tag i frågan som de stora bristerna avslöjades och politikerna började tveka. KF återremitterade därför frågan om nytt flyktingavtal till KS, för att få fram ett begripligt beslutsunderlag.
Efter remissrunda konstaterar nu Valbohem att det inte ens finns lägenheter till 25 nya flyktingar per år! Man tror knappt det är sant. Här var alltså kommunens politiker i färd med att besluta ta hand om ett stort antal flyktingar, utan att ens veta om vi har bostäder åt dem.
Vad skulle kommunen gjort om KF fattat beslutet att ta emot 25 nya flyktingar per år? Hade KS- och KF-politikerna låtit dem bo i sina egna hem? Bloggen minns hur oppositionen (S, FP och V) högljutt kritiserade Alliansen för återremissen och ville godkänna ett nytt flyktingavtal rakt av - utan beslutsunderlag. Oansvarigt? Javisst, men det är också genom detta oansvariga politiska arbetssätt, som kommunen kördes ner i avgrunden under förra mandatperioden.
Valbohems kritik mot kommunens agerande visar hur spretande och direkt urusel beredningsprocessen kan vara. Problemet beror delvis på vilka tjänstemän som är inblandade, men framför allt på att det saknas samordning och kontrollverktyg inom förvaltningen - ett arbete som den avskedade kommunchefen Jan Eriksson ansvarade för, men som han helt försummade under sina år hos kommunen.
Tjänstemän, som i och för sig är kompetenta, kan framstå som odugliga p.g.a. att organisationen inte är funktionsduglig. En organisatorisk kris kan lätt leda till andra kriser. Att kommunen under lång tid saknat tre centrala positioner (kommun-, ekonomi- och personalchef), har förstärkt kommunens organisatoriska kris. Detta kan vara något att tänka, när tjänstemännen ibland kritiseras lite väl lättvindigt. Man får dock inte ducka för att det finns kompetensbrister och åtgärda dessa.
Man får alltså inte - som Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) - blunda för verkligheten och sitt ansvar, genom att in absurdum upprepa mantrat "vi litar på våra tjänstemän". Då skall man inte hålla på med politik. Om inte Ulla Börjesson och Kenneth Carlsson hade litat på Jan Eriksson, hade inte kommunen kraschat ekonomiskt och organisatoriskt - ett konstaterande.
Bloggen erfar att omsorgschefen Christina Sandahl tagit över beredningsansvaret för "flyktingfrågan". Tillsammans med kommunens integrationsansvarige, Carina Ludvigsson, presenterade hon vid förra veckans KS-möte ett par alternativa förslag, som politikerna skall ta ställning till.
Som vanligt finns det inte mycket att anmärka på, när Christina Sandahl är inblandad i beredningsprocessen. Det ena förslaget innebär att kommunen lär sig integration, genom att ta fram en integrationsplattform. Det andra förslaget innebär att kommunen tutar och kör som tidigare, d.v.s. skriver på ett avtal om 25 nya flyktingar per år utan att veta konsekvenserna för vare sig kommunen eller flyktingarna.
Bloggen är av den uppfattningen att kommunens handlingsplan, eller integrationsplattform som förvaltningen kallar den, måste ha tydliga och mätbara mål.
Om kommunen klarar av att framgångsrikt ta emot och integrera fem flyktingar per år, då skall vi - förutsatt att den kommunala ekonomin inte riskeras - också ta emot fem flyktingar per år - inte två, inte 10, inte 20 osv. Om vi framgångsrikt klarar av att ta emot 10, skall vi ta emot 10 osv. Då blir Färgelandas flyktingar ett föredöme för både andra flyktingar och för andra kommuner - ett bra exempel helt enkelt.
Tar vi emot 25 nya flyktingar per år, som vi inte klarar av att integrera, gör vi både oss själva och flyktingarna en otjänst. Misstro och onödiga motsättningar uppkommer mellan svenskar och flyktingar. Invandring är i grunden något som är bra, men måste ske under ordnade och kontrollerade former. En misslyckad integrationspolitik leder obönhörligen till större främlingsfientlighet och ökad rasim.
Bloggredaktionen
fredag 25 mars 2011
Bohusläningen - skriver ner tjänstemännen
I gårdagens Bohusläningen skrev Jenny Borg en artikel (klicka på länken), om att kommunen skall låna upp ytterligare 15 mkr - för att klara driften.
Så långt är allt gott och väl. Tyvärr "lyckas" Jenny Borg även idiotförklara en namngiven tjänsteman - vilket Bloggen tycker är både felaktigt och orättvist. Artikeln visar tyvärr återigen att Jenny Borg inte har några djupare kunskaper i ämnet ekonomi.
Av artikeln framgår att tjänstemannen informerade KS-ledamöterna om, att kommunens ekonomiska kraftigt försämrade ekonomiska situation beror på att kommunen använt egna likvida medel till sina investeringar, istället för att låna till investeringarna.
Bloggen vågar påstå att tjänstemannen ifråga inte uttryckt sig på det sättet, utan har blivit feltolkad av någon som inte förstår ekonomi. Avsikten kanske var god, men resultatet av Jenny Borgs ord är att tjänstemannen framstår som en idiot, något som också läsarkommentarerna till artikeln vittnar om.
Som de flesta säkert förstår beskrev tjänstemannen den kraftigt försämrade likviditetssituationen i kommunen, vilket alltså inte har något direkt samband med det kraftigt försämrade resultatet.
Och om tjänstemannen trots allt uttryckte sig på det sättet, som Jenny Borg beskriver, så fanns det 13 KS-ledamöter i salen som borde ha påpekat det felaktiga påståendet.
Och i slutändan - om 13 KS-ledamöter fallerar - så måste journalisten ha tillräckliga kunskaper. Annars skall hon inte skriva alls.
Om Jenny Borg hade förstått vad hon skrev om, så hade hon inte skrivit som hon skrev. Jenny Borg hade kunnat välja mellan att kontakta tjänstemannen för att be om ett förtydligande, eller tolka tjänstemannen för att undvika att hon hängdes ut. Men eftersom Jenny Borg inte förstår ämnet hon skrev om, blev det så fel som det bara kan bli.
Bohusläningen har gått hårt åt tjänstemännen på senare tid , vilket paradoxalt nog Alliansen (C, M och KD) hamnat i skottgluggen för - paradoxalt eftersom Alliansen inte kritiserat tjänstemännen. Istället tycks det vara Jenny Borgs eget speciella sätt att skriva som skapar motsättningar.
Bloggredaktionen
Så långt är allt gott och väl. Tyvärr "lyckas" Jenny Borg även idiotförklara en namngiven tjänsteman - vilket Bloggen tycker är både felaktigt och orättvist. Artikeln visar tyvärr återigen att Jenny Borg inte har några djupare kunskaper i ämnet ekonomi.
Av artikeln framgår att tjänstemannen informerade KS-ledamöterna om, att kommunens ekonomiska kraftigt försämrade ekonomiska situation beror på att kommunen använt egna likvida medel till sina investeringar, istället för att låna till investeringarna.
Bloggen vågar påstå att tjänstemannen ifråga inte uttryckt sig på det sättet, utan har blivit feltolkad av någon som inte förstår ekonomi. Avsikten kanske var god, men resultatet av Jenny Borgs ord är att tjänstemannen framstår som en idiot, något som också läsarkommentarerna till artikeln vittnar om.
Som de flesta säkert förstår beskrev tjänstemannen den kraftigt försämrade likviditetssituationen i kommunen, vilket alltså inte har något direkt samband med det kraftigt försämrade resultatet.
Och om tjänstemannen trots allt uttryckte sig på det sättet, som Jenny Borg beskriver, så fanns det 13 KS-ledamöter i salen som borde ha påpekat det felaktiga påståendet.
Och i slutändan - om 13 KS-ledamöter fallerar - så måste journalisten ha tillräckliga kunskaper. Annars skall hon inte skriva alls.
Om Jenny Borg hade förstått vad hon skrev om, så hade hon inte skrivit som hon skrev. Jenny Borg hade kunnat välja mellan att kontakta tjänstemannen för att be om ett förtydligande, eller tolka tjänstemannen för att undvika att hon hängdes ut. Men eftersom Jenny Borg inte förstår ämnet hon skrev om, blev det så fel som det bara kan bli.
Bohusläningen har gått hårt åt tjänstemännen på senare tid , vilket paradoxalt nog Alliansen (C, M och KD) hamnat i skottgluggen för - paradoxalt eftersom Alliansen inte kritiserat tjänstemännen. Istället tycks det vara Jenny Borgs eget speciella sätt att skriva som skapar motsättningar.
Bloggredaktionen
torsdag 24 mars 2011
Inbrott i Högsäter och Stigen
Två villainbrott i Högsäter och inbrott i Stigens livsmedelsaffär inom loppet av några dagar är tydliga tecken på att brottsligheten utgör ett växande problem i kommunen.
Än så länge har den otrygghet och oro, som följer i kölvattnet från brotten, viftats bort med att kommunen trots allt är säker "relativt sett". Efter inbrotten i Högsäter medger dock även Anders Ragnesten vid Polisen, att villainbrott i Högsäter är tämligen ovanliga.
Kommunens representanter bör försöka få en samlad bild av läget inför kommande samtal med Polisen - detta för att kunna framställa underbyggda krav på effektiva insatser i syfte att få ner brottsligheten och därmed skapa ökad trygghet.
Hittills har det mest handlat om krav på ökad polisiär närvaro i största allmänhet från politikernas sida. Eftersom det ofta handlar om opreciserad närvaro, är det en enkel sak för Polisen att hävda - vilket vi också sett - att Polisen gör stora insatser och har en hög närvaro i kommunen.
Idag är det helt enkelt inte möjligt för kommunen att mäta och värdera kvalitén på Polisens arbete, något som Polisen alltför väl känner till.
Bloggredaktionen
Än så länge har den otrygghet och oro, som följer i kölvattnet från brotten, viftats bort med att kommunen trots allt är säker "relativt sett". Efter inbrotten i Högsäter medger dock även Anders Ragnesten vid Polisen, att villainbrott i Högsäter är tämligen ovanliga.
Kommunens representanter bör försöka få en samlad bild av läget inför kommande samtal med Polisen - detta för att kunna framställa underbyggda krav på effektiva insatser i syfte att få ner brottsligheten och därmed skapa ökad trygghet.
Hittills har det mest handlat om krav på ökad polisiär närvaro i största allmänhet från politikernas sida. Eftersom det ofta handlar om opreciserad närvaro, är det en enkel sak för Polisen att hävda - vilket vi också sett - att Polisen gör stora insatser och har en hög närvaro i kommunen.
Idag är det helt enkelt inte möjligt för kommunen att mäta och värdera kvalitén på Polisens arbete, något som Polisen alltför väl känner till.
Bloggredaktionen
måndag 21 mars 2011
Mer från KF - Vindkraft och Pensionärsråd
Det blev debatt om förslaget att avskaffa pensionärsrådet, men Per Krokström (M) - som hållit i kontakterna med pensionärsorganisationerna - redogjorde på ett trovärdigt sätt för förslaget att avskaffa pensionärsrådet.
Per Krokström undanröjde sannolikt de flestas tvivel, när han berättade om de nya samarbetsformerna mellan politiker och pensionärer. Han framhöll att pensionärerna varit aktiva i processen och att det i mångt och mycket är pensionärernas egna förslag , som KF därefter klubbade.
Efter att viss förvirring uppkommit i vindkraftfrågan under Allmänhetens frågestund, gick Ann-Marie Jacobsson (C) upp i talarstolen och redde snabbt ut begreppen, när hon förklarade hur beredningsprocessen egentligen gått till.
Ann-Marie Jacobsson undanröjde därmed sannolikt de flestas tvivel huruvida förfarandet "gått rätt till" - vilket ifrågasatts av några åhörare under frågestunden tidigare under kvällen. I vart fall fanns det inga tvivel hos KF-ledamöterna, som beslutade att anta den föreslagna Vindbruksplanen.
Bloggredaktionen
Per Krokström undanröjde sannolikt de flestas tvivel, när han berättade om de nya samarbetsformerna mellan politiker och pensionärer. Han framhöll att pensionärerna varit aktiva i processen och att det i mångt och mycket är pensionärernas egna förslag , som KF därefter klubbade.
Efter att viss förvirring uppkommit i vindkraftfrågan under Allmänhetens frågestund, gick Ann-Marie Jacobsson (C) upp i talarstolen och redde snabbt ut begreppen, när hon förklarade hur beredningsprocessen egentligen gått till.
Ann-Marie Jacobsson undanröjde därmed sannolikt de flestas tvivel huruvida förfarandet "gått rätt till" - vilket ifrågasatts av några åhörare under frågestunden tidigare under kvällen. I vart fall fanns det inga tvivel hos KF-ledamöterna, som beslutade att anta den föreslagna Vindbruksplanen.
Bloggredaktionen
lördag 19 mars 2011
Mer från KF - "Utvecklingsstrategen"
Håkan Gusteus (FP) ställde vid onsdagens möte en interpellation, som bl.a. handlade om vad kommunen skall göra, nu när "näringslivsstrategen" slutar.
Jan Stalfors kallade sig ju för "utvecklingsstrateg" och när politiker inte ens kan hålla reda på tjäntemännens konstiga titlar, är det sannolikt ännu svårare att få grepp om vad de håller på med.
Och detta utgör sannolikt problemet med näringslivstjänsten i ett nötskal - den utgjorde bara en tjänst med en lön. Politiken hade glömt bort att specificera uppdraget, vilket gav Jan Stalfors fria händer att flumma, drömma, klippa och klistra ihop sina nyhetsbrev, propagandera, hålla återkommande kafferep, hitta på nya projekt etc.
Några företagare fick hjälp av Stalfors, det skall inte stickas under stol med. Men det handlade i huvudsak om det gräddfilsgäng, inklusive grannar och släkt, som ställde upp på hans avskedsföreställning i Furåsen häromveckan. Det stora flertalet fick alltså inte hjälp.
Stalfors arbete hade för övrigt mycket lite att göra med det utvecklingsstrategiarbete, som hans titel antyder. Något sådant arbete bedrevs överhuvudtaget inte.
Stalfors sätt att arbeta gav också bevisligen upphov till stora spänningar och stort missnöje inom företagarkollektivet. Trots att Stalfors gräddfilsgäng kryssade för att kommunens näringslivslivsklimat var mycket bra i Svenskt Näringslivs undersökning förra året, så var alltså den stora majoriteten företagare missnöjda och kryssade för att det var mycket dåligt. Ja, de var så pass missnöjda att Färgelanda hamnade nästan sist bland landets kommuner.
Det finns också fog för påståendet att Stalfors misslyckande även är politikernas misslyckande. Istället för att leda, valde politikerna den arbetsmetod som blivit kännetecknande för Färgelandas nedgång och fall på senare år - nämligen "att lita på våra tjänstemän".
Det är främst oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) som - möjligen i brist på egen förmåga - gjort sig till förkämpar för denna politiska "ledningsmodell".
Sanningen om Stalfors tjänst, är att han halkade in på ett bananskal, som hans nära vän - numera avskedade kommunchefen Jan Eriksson - la ut åt honom. Intet ont anande och kravlösa politiker godkände anställningen som "utvecklingsstrateg", utan att ens veta vad uppdraget innebar. Det fanns fler sökande men svågerpolitiken fick istället råda och Janne Eriksson fixade alltså in kompisen Janne Stalfors.
Efter anställningen fortsatte politikerna att "lita på våra tjänstemän". Jan Stalfors kom då och då förbi kommunstyrelsens "handlingskraftiga" sammanträdesrum, där han och Jan Eriksson hjälptes åt att slå blå dunster i ögonen på ks-ledamöterna. "Nya företag står på kö", "allt går bra", "vinst redan nästa år" etc etc och politikerna satt och nickade. Och när de utlovade företagen eller vinsterna inte dök upp, var det ingen som reagerade eller utkrävde ansvar. Istället fortsatte man att "lita på våra tjänstemän".
Tja, vad skall man säga? Tragiskt är ett ord som väl sammanfattar misslyckandet. Man kan också säga att den "politiska" ledningsmetoden - "att lita på våra tjänstemän" inte har fungerat särskilt väl, vare sig på området näringslivsutveckling eller i övrigt.
Gusteus avslutade sitt interpellationsinlägg i KF med en "rekommendation" till kommunalrådet Peter Johansson (KD): "Kommunen bör ha en enda person som företag kan ringa till, så att företagarna slipper skickas runt när de hör av sig till kommunen".
Gusteus - och oppositionens - förslag på att utveckla näringslivet är alltså att anställa en "sekreterare" för att ta emot samtal från företagare. Uttalandet är naturligtvis ytterst pinsamt, men visar samtidigt hur den gamla majoriteten arbetar - det finns ingen tanke, ingen planering eller ledning. Det finns bara "vi måste lita på våra tjänstemän".
Om (när) kommunen i framtiden beslutar sig för att inrätta en näringslivstjänst, bör den - förutom att benämna tjänsten något mer jordnära än det mycket abstrakta begreppet "utvecklingsstrateg" - noga precisera tjänstens ansvarsområde, inriktning och mål.
Det är först när detta grundläggande arbete är gjort, som kommunen kan veta vilken kompetens man behöver anställa. Det är dessutom först då som kommunstyrelsen kan kontrollera och styra näringslivsarbetet mot uppställda mål.
Färgelanda kommun är sannerligen en kommun, som behöver lära sig stå innan den försöker sig på att gå.
Bloggredaktionen
Jan Stalfors kallade sig ju för "utvecklingsstrateg" och när politiker inte ens kan hålla reda på tjäntemännens konstiga titlar, är det sannolikt ännu svårare att få grepp om vad de håller på med.
Och detta utgör sannolikt problemet med näringslivstjänsten i ett nötskal - den utgjorde bara en tjänst med en lön. Politiken hade glömt bort att specificera uppdraget, vilket gav Jan Stalfors fria händer att flumma, drömma, klippa och klistra ihop sina nyhetsbrev, propagandera, hålla återkommande kafferep, hitta på nya projekt etc.
Några företagare fick hjälp av Stalfors, det skall inte stickas under stol med. Men det handlade i huvudsak om det gräddfilsgäng, inklusive grannar och släkt, som ställde upp på hans avskedsföreställning i Furåsen häromveckan. Det stora flertalet fick alltså inte hjälp.
Stalfors arbete hade för övrigt mycket lite att göra med det utvecklingsstrategiarbete, som hans titel antyder. Något sådant arbete bedrevs överhuvudtaget inte.
Stalfors sätt att arbeta gav också bevisligen upphov till stora spänningar och stort missnöje inom företagarkollektivet. Trots att Stalfors gräddfilsgäng kryssade för att kommunens näringslivslivsklimat var mycket bra i Svenskt Näringslivs undersökning förra året, så var alltså den stora majoriteten företagare missnöjda och kryssade för att det var mycket dåligt. Ja, de var så pass missnöjda att Färgelanda hamnade nästan sist bland landets kommuner.
Det finns också fog för påståendet att Stalfors misslyckande även är politikernas misslyckande. Istället för att leda, valde politikerna den arbetsmetod som blivit kännetecknande för Färgelandas nedgång och fall på senare år - nämligen "att lita på våra tjänstemän".
Det är främst oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) som - möjligen i brist på egen förmåga - gjort sig till förkämpar för denna politiska "ledningsmodell".
Sanningen om Stalfors tjänst, är att han halkade in på ett bananskal, som hans nära vän - numera avskedade kommunchefen Jan Eriksson - la ut åt honom. Intet ont anande och kravlösa politiker godkände anställningen som "utvecklingsstrateg", utan att ens veta vad uppdraget innebar. Det fanns fler sökande men svågerpolitiken fick istället råda och Janne Eriksson fixade alltså in kompisen Janne Stalfors.
Efter anställningen fortsatte politikerna att "lita på våra tjänstemän". Jan Stalfors kom då och då förbi kommunstyrelsens "handlingskraftiga" sammanträdesrum, där han och Jan Eriksson hjälptes åt att slå blå dunster i ögonen på ks-ledamöterna. "Nya företag står på kö", "allt går bra", "vinst redan nästa år" etc etc och politikerna satt och nickade. Och när de utlovade företagen eller vinsterna inte dök upp, var det ingen som reagerade eller utkrävde ansvar. Istället fortsatte man att "lita på våra tjänstemän".
Tja, vad skall man säga? Tragiskt är ett ord som väl sammanfattar misslyckandet. Man kan också säga att den "politiska" ledningsmetoden - "att lita på våra tjänstemän" inte har fungerat särskilt väl, vare sig på området näringslivsutveckling eller i övrigt.
Gusteus avslutade sitt interpellationsinlägg i KF med en "rekommendation" till kommunalrådet Peter Johansson (KD): "Kommunen bör ha en enda person som företag kan ringa till, så att företagarna slipper skickas runt när de hör av sig till kommunen".
Gusteus - och oppositionens - förslag på att utveckla näringslivet är alltså att anställa en "sekreterare" för att ta emot samtal från företagare. Uttalandet är naturligtvis ytterst pinsamt, men visar samtidigt hur den gamla majoriteten arbetar - det finns ingen tanke, ingen planering eller ledning. Det finns bara "vi måste lita på våra tjänstemän".
Om (när) kommunen i framtiden beslutar sig för att inrätta en näringslivstjänst, bör den - förutom att benämna tjänsten något mer jordnära än det mycket abstrakta begreppet "utvecklingsstrateg" - noga precisera tjänstens ansvarsområde, inriktning och mål.
Det är först när detta grundläggande arbete är gjort, som kommunen kan veta vilken kompetens man behöver anställa. Det är dessutom först då som kommunstyrelsen kan kontrollera och styra näringslivsarbetet mot uppställda mål.
Färgelanda kommun är sannerligen en kommun, som behöver lära sig stå innan den försöker sig på att gå.
Bloggredaktionen
fredag 18 mars 2011
Det höll inte ens ett dygn...
Redan dagen efter sina utfästelser i KF, om att gräva ner stridsyxorna och börja verka för ett positivare samarbetsklimat, sågar oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) - i en intervju med TV 4 Väst (klicka på länken) - Alliansen jäms med fotknölarna. Inte ens en dag kunde hon hålla sig med andra ord, inte ens en dag...
Igår hade annars Ulla Börjesson chansen att visa, att hon menade allvar med onsdagskvällens löften i KF om samförstånd och att hon tillsammans med majoriteten skulle arbeta konstruktivt för att råda bot på negativismen i kommunhuset - den negativism som hon själv starkt bidragit till att skapa. Men istället "tog hon chansen" att köra ännu en dolk i ryggen på Alliansen.
Arbetsmiljön är "under all kritik", sa Ulla Börjesson till TV 4 Väst. Fler chefer kan komma att sluta, sa Ulla Börjesson. Det är Alliansens fel, sa Ulla Börjesson. Hon sa också att det var fel att avskeda kommunchefen Janne Eriksson.
I intervjun påstod Ulla Börjesson dessutom att S röstade nej till avskedandet av Eriksson p.g.a. att de inte innan beslutet fått del av Ernst & Youngs rapport, vilket är en uppenbar lögn. Alla partier hade i god tid tagit del av rapporten innan beslutet om avskedande.
Det handlar istället om att Ulla Börjesson och henner parti intagit en fullständigt ansvarslös position, där de försvarat Janne Eriksson med näbbar och klor trots att granskningsrapporten otvetydigt visar att Janne Eriksson gjort sig skyldig till allvarliga befogenhetsöverskridande handlingar.
SR Västs politiske kommentator Bosse Adriansson (klicka på länken) kommenterade igår den senaste händelseutvecklingen i Färgelanda. När vi såg rubriken - "Färgelanda - en krisstämplad kommun", tänkte vi först: "Åh nej, här kommer ännu en onyanserad vulgärartikel om Färgelanda".
Bosse gjorde oss dock "besvikna" och levererar istället en klockren analys av läget. Det är endast på en punkt, som vi inte delar Bosses åsikt - att varumärket Färgelanda inte tål mer stryk. Vi menar att det inte längre finns något "varumärke Färgelanda" - det har förstörts i grunden och måste därför byggas upp på nytt.
Avgående omsorgschefen Christina Sandahl uppgav igår morse för SR Väst (klicka på länken), att det är jobbigt att läsa negativa saker om Färgelanda varje dag. Som man sår får man skörda sägs det och det är resultatet av Ulla Börjessons draksådd som nu börjar skönjas.
Kommunalrådet Peter Johansson (KD) uttalade sig positivt om framtiden för TV 4 Väst och såg fram emot rekryteringen av en ny kommunchef, som kan ingjuta framtidstro och leda förvaltningen. Ulla Börjesson däremot var som vanligt negativ och menade att vi kommer att få bottenskrapet som sökande till kommunchefsposten.
Arbetet med att rekrytera en kompetent kommunchef underlättas definitivt inte av ett sådant uttalande. Återigen uppträder med andra ord Ulla Börjesson ansvarslöst och illojalt mot sin egen kommun och sina egna kommuninvånare - de som betalar hennes lön via skattsedeln. Ulla Börjesson bör ta sig en rejäl titt i spegeln och ställa sig frågan, om det finns någon som vill ha henne när hon uppträder så här?
Så här i efterhand kan vi konstatera att det begicks ett stort fel, när Alliansen tillät Ulla Börjesson bli oppositionsråd. Det gav henne en plattform för att systematiskt sabotera Alliansens arbete och smutskasta kommunen. I det arbetet har hon lyckats väl.
Bloggredaktionen
Igår hade annars Ulla Börjesson chansen att visa, att hon menade allvar med onsdagskvällens löften i KF om samförstånd och att hon tillsammans med majoriteten skulle arbeta konstruktivt för att råda bot på negativismen i kommunhuset - den negativism som hon själv starkt bidragit till att skapa. Men istället "tog hon chansen" att köra ännu en dolk i ryggen på Alliansen.
Arbetsmiljön är "under all kritik", sa Ulla Börjesson till TV 4 Väst. Fler chefer kan komma att sluta, sa Ulla Börjesson. Det är Alliansens fel, sa Ulla Börjesson. Hon sa också att det var fel att avskeda kommunchefen Janne Eriksson.
I intervjun påstod Ulla Börjesson dessutom att S röstade nej till avskedandet av Eriksson p.g.a. att de inte innan beslutet fått del av Ernst & Youngs rapport, vilket är en uppenbar lögn. Alla partier hade i god tid tagit del av rapporten innan beslutet om avskedande.
Det handlar istället om att Ulla Börjesson och henner parti intagit en fullständigt ansvarslös position, där de försvarat Janne Eriksson med näbbar och klor trots att granskningsrapporten otvetydigt visar att Janne Eriksson gjort sig skyldig till allvarliga befogenhetsöverskridande handlingar.
SR Västs politiske kommentator Bosse Adriansson (klicka på länken) kommenterade igår den senaste händelseutvecklingen i Färgelanda. När vi såg rubriken - "Färgelanda - en krisstämplad kommun", tänkte vi först: "Åh nej, här kommer ännu en onyanserad vulgärartikel om Färgelanda".
Bosse gjorde oss dock "besvikna" och levererar istället en klockren analys av läget. Det är endast på en punkt, som vi inte delar Bosses åsikt - att varumärket Färgelanda inte tål mer stryk. Vi menar att det inte längre finns något "varumärke Färgelanda" - det har förstörts i grunden och måste därför byggas upp på nytt.
Avgående omsorgschefen Christina Sandahl uppgav igår morse för SR Väst (klicka på länken), att det är jobbigt att läsa negativa saker om Färgelanda varje dag. Som man sår får man skörda sägs det och det är resultatet av Ulla Börjessons draksådd som nu börjar skönjas.
Kommunalrådet Peter Johansson (KD) uttalade sig positivt om framtiden för TV 4 Väst och såg fram emot rekryteringen av en ny kommunchef, som kan ingjuta framtidstro och leda förvaltningen. Ulla Börjesson däremot var som vanligt negativ och menade att vi kommer att få bottenskrapet som sökande till kommunchefsposten.
Arbetet med att rekrytera en kompetent kommunchef underlättas definitivt inte av ett sådant uttalande. Återigen uppträder med andra ord Ulla Börjesson ansvarslöst och illojalt mot sin egen kommun och sina egna kommuninvånare - de som betalar hennes lön via skattsedeln. Ulla Börjesson bör ta sig en rejäl titt i spegeln och ställa sig frågan, om det finns någon som vill ha henne när hon uppträder så här?
Så här i efterhand kan vi konstatera att det begicks ett stort fel, när Alliansen tillät Ulla Börjesson bli oppositionsråd. Det gav henne en plattform för att systematiskt sabotera Alliansens arbete och smutskasta kommunen. I det arbetet har hon lyckats väl.
Bloggredaktionen
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
