De båda förnekar att kommunen ändrat inställning i mobbningsärendet och hävdar att ”ärendet handlar om skadeståndets storlek samt ett fastställande av vilka åtgärder som ska vidtas för att undvika liknande situationer i framtiden”. De säger också att ärendet är föremål för rättslig prövning, efter att Barn- och Elevombudet (BEO) förkastat kommunens förlikningsbud (vilket var 50 000 kronor).
Men är det sant, vad Ulla och Kenneth påstår i insändaren? Bloggen har tittat på kommunens svaromål och yttrande till tingsrätten - och fram träder en helt annan bild. I svaromålet bestrider kommunen att pojken blivit kränkt i lagens mening och därmed även BEO:s yrkande om skadestånd. Eftersom kommunen vägrar vitsorda något skadeståndsbelopp som skäligt innebär det att man anser sig vara helt oskyldig. I sitt yttrande vidhåller kommmunen sin uppfattning.
Här ljuger alltså Kenneth och Ulla på två centrala punkter. Av kommunens talan i tingsrätten framgår nämligen, dels att kommunen ändrat inställning i ansvarsfrågan och hävdar numer att det inte förekommit någon skadeståndsgrundande kränkning, dels handlar det inte om att bestämma skadeståndets storlek eftersom kommunen säger sig vara oskyldig och därför inte vill betala något skadestånd alls till pojken.
Det är bara att läsa innantill i tingsrättens handlingar, så förstår även en lekman att kommunen ändrat inställning från tidigare. Då förstår man även hur fruktansvärt vedervärdig och osann kommunens "officiella bild" är - den som förmedlas av de två cyniska politikerna Ulla Börjesson och Kenneth Carlsson. Utan att rodna säger de till media att kommunen vidhåller att pojken blivit kränkt, samtidigt som de i tingsrätten hävdar motsatsen. Vad är då skillnaden undrar kanske läsarna. Jo, skillnaden är att den kränkning som Ulla och Kenneth pratar om i media, inte handlar om de systematiska allvarliga kränkningar som utgör kränkning i lagens mening (det som dagligdags brukar kallas mobbning), utan om enstaka mindre allvarliga incidenter som de flesta av oss emellanåt råkar ut för i vardagen och får tåla.
Men då undrar kanske en del läsare varför inte Ulla och Kenneth har anständigheten att säga att de anser att pojken blivit lite småkränkt några gånger, men inte tillräckligt mycket för att han skall ha skadestånd? Det undrar vi också. Och är det någon som på fullt allvar tror att kommunen bett pojken om ursäkt, om inte pojken blivit utsatt för en mycket allvarlig kränkning?
I morgon kommer vi att publicera BEO:s redogörelse för de systematiska kränkningar, som den mobbade pojken blivit utsatt för. Då får läsarna tillfälle att själva bedöma kränkningarna och det lidande som pojken fått utstå.
Genom lögner och vilseledande utspel i media, spelar Ulla och Kenneth med i kommunchefens cyniska spel, som ofattbart nog tycks handla om en sjuk önskan hos kommunchefen att fördärva en 11-årig grabbs liv. Det sätt varpå kommunchefen driver processen mot den mobbade pojken syftar i vart fall härtill. Vad händer egentligen hos ett barn som tvingas uppleva och återuppleva plågsamma trauman?
Som den slutgiltiga kränkningen kommer den mobbade pojken - offret - att tvingas vittna om sina upplevelser i domstolen. Där kommer han att skärskådas och ifrågasättas av den advokat, som kommunchefen Jan Eriksson hyrt in för att hävda kommunens oskuld och därmed helt slippa betala skadestånd.
Bloggen förstår att de båda politikerna är nöjda med sin kommunchef och sitt eget sätt att företräda kommunens invånare. I höstens val får vi se om väljarna är lika nöjda, eller om de önskar en anständigare och mänskligare kommun.
Bloggredaktionen
Nedan publicerar vi utdrag ur BEO:s stämningsansökan jämte kommunens svaromål och yttrande, vilka vidimerar vad Bloggen beskrivit ovan (klicka på dokumenten för att göra dem större och därmed läsbara).
Inlägg
