Klusterföretagens ekonomi

Vad är det egentligen för företag som Färgelanda kommun gör affärer med i Björnhuset?

Det har vi undrat över och har därför tittat närmare på årsredovisningarna för de bolag som ingår i det s.k. livsmedelsklustret i Björnhuset och som kommunen stödjer med 62 miljoner.
Vi kan rapportera följande.

Ett av bolagen hade per 2007-08-31 ett mycket blygsamt aktiekapital, endast 200 tkr. Bolaget har därefter förlängt räkenskapsåret till 31/12 och har fram till 31/7 att lämna in nästa årsredovisning. Vi har därför inte kunna granska det senaste räkenskapsåret. De senaste två åren har bolaget gjort förluster med ca 1 miljon kronor per år. I bokslutet 2007-08-31 gjordes ett villkorat aktieägartillskott med 700 tkr, annars hade bolagets redovisat ett negativt eget kapital och varit likvidationspliktigt. Ett villkorat aktieägartillskott kan lämnas i form av en revers och mycket talar för att det handlar om en ren bokföringsmässig transaktion för att rädda bolaget undan likvidation. Dessutom finns i senaste bokslutet ett redovisat goodwill-värde på 1 222 tkr, vilket i praktiken är en värdelös tillgång och som förstärker bilden av ett vacklande bolag med en mycket svag finansiell ställning utan ekonomisk uthållighet.

Det andra bolaget hade per 2007-12-31 också ett mycket blygsamt aktiekapital, endast 120 tkr. Bolaget har fram till 31/7 att lämna in nästa årsredovisning och vi har därför inte kunna granska det senaste räkenskapsåret. Bolaget uppvisade per 2007-12-31 ett minusresultat på ca 350 tkr. Det verkliga resultatet var dock hela minus 1,8 miljoner kronor, eftersom resultat räddades upp av en bokslutsdisposition på 1,5 miljoner. Denna bestod i att anskaffningsvärdet på bolagets anläggningstillgångar skrevs upp med 1,5 mkr. Frågan man ställer sig är naturligtvis om det är sannolikt att bolagets maskiner och inventarier blev 1,5 miljoner mer värda under året? Som balanspost har dessutom tillkommit en överkursfond på nästan 2 miljoner i samband med en nyemission på 20 tkr!! och som dessutom inte förklaras i noterna. Årsredovisningen saknar således uppgift om vad det är för typ av tillgång som är värd 2 miljoner och som bolaget i alla fall bokföringsmässigt tillförts i samband med nyemissionen, som alltså endast var på 20 tkr. Ett mycket märkligt förfarande och att det är fråga om kreativ bokföring är väl inte att ta miste på. Eftersom bolagets kassa och bank uppgick till 433 kronor på bokslutsdagen 2007-12-31 är det också mycket som talar för att de 2 miljonerna inte bestod av kontanter. Hur som helst hade det egna kapitalet varit nästan utraderat om bolaget inte vidtagit åtgärden. Även i det här fallet handlar det om ett vacklande företag, med mycket svag finansiell ställning utan ekonomisk uthållighet.

Det tredje bolaget är det bolag av de tre som har någorlunda stabila finanser och visade per 2008-04-30 upp ett blygsamt positivt resultat på lite drygt 300 tkr. Bolaget har dessutom ett eget kapital på drygt 3,1 miljoner och balansräkningen ser även i övrigt ok ut. Det skall dock påpekas att bolaget har betydande belåningsbörda och brottas med låg soliditet.

Frågan vi ställer oss efter granskningen är bl. a. om politikerna ens bemödat sig att läsa de tre bolagens årsredovisningar? Förmodligen inte. Det är nämligen svårt att tro att de hade gett klartecken då. Har Jan Eriksson läst dem? Och har han i så fall berättat för politikerna hur illa det är ställt? Har politikerna fått rätt information? 62 miljoner kronor. Hur kan kommunen ”satsa” 62 miljoner av skattebetalarnas pengar på de här bolagen, med de här förutsättningarna? Man tar sig för pannan och tror inte det är sant. Vem kommer att ta ansvaret när den oundvikliga kraschen kommer? Jan Eriksson, som ansvarar för projektet? Eller politikerna som lät honom hållas?

Bloggen återkommer med fler detaljer senare.

Bloggredaktionen!