Det var (den fackliga) anarkin som fick Bengtsforsfabriken på fall och tvingade 100-tals människor ut i arbetslöshet. Oansvariga lokala fackrepresentanter sa nej, nej, och åter nej till nödvändiga förändringar och svarade t.o.m. med olika typer av sabotage, när företagsledningen ändå försökte genomdriva förändringarna. Till slut var man tvungen att stänga fabriken och flytta den till Göteborg.
Det var lokala chefers oförmåga att komma tillrätta med ständiga kvalitetsproblem, som fick Högsätersfabriken på fall - kvalitetsproblem som främst berodde på felaktiga arbetsrutiner, att delar av personalen inte höll måttet och att det lokala facket hela tiden agerade bromskloss. Jämför med läget idag, där framgångsrika JABA Group - med samma maskiner och produkter - producerar med hög kvalitet och hög lönsamhet - allt p.g.a. ändrade arbetsformer och högre kompetens!
IAC i Färgelanda har i princip aldrig varit lönsamt, oavsett produktionstakt eller antalet anställda. Som ägare kan man inte acceptera ett sådant förhållande i all evighet.
Platschefen i Färgelanda - Lars-Ove Bryngelsson - har som ambition att ändra på saker som inte fungerar, effektivisera och kvalitetshöja produktionen. Arbetet görs med den vällovliga avsikten att göra IAC i Färgelanda lönsamt, att utveckla fabriken och därmed trygga jobben (klicka på länken).
Om detta arbete fordrar hårda nypor, så får det bli hårda nypor!
Verksamheten vid IAC i Färgelanda har i alla tider påverkats negativt av informella maktstrukturer, där småpåvar kunnat glida runt i en skyddad verkstad. Flera av de "sårade oskulder" som nu hörs skrika högst, återfinns i det lokala facket.
Som var fallet i Bengtsfors och Högsäter, så agerar även facket i Färgelanda oansvarigt och ser hellre till sina egna personliga intressen, än till företagets bästa. Det lokala facket på IAC är inte - och har aldrig varit - de anställdas bästa vän. Det är ett faktum.
För att IAC i Färgelanda skall överleva på sikt, krävs nog ett helt annat och öppnare sinnelag från anställda och framför allt från trilskande och saboterande lokala fackrepresentanter. Det krävs alltså att man börjar tänka längre än näsan räcker. Om man inte skärper till sig kan resultatet bli som i Bengtsfors, något som sannolikt ingen önskar.
Bloggredaktionen
fredag 26 november 2010
Jenny Borgs korståg mot alliansen fortsätter
Jenny Borg fortsätter sina oseriösa angrepp mot alliansens barnomsorgspolitik.
I dagens Bohusläningen skriker sålunda Jenny Borg ut att "Facket kritiserar barnomsorgsbeslut" (klicka på länken). I artikeln skriver Jenny Borg vidare, att facket anser förslaget att öppna nya avdelningar i Järbo och Stigen är "förkastligt" p.g.a. arbetsmiljöskäl och ekonomi.
Jenny Borg uppskattar uppenbarligen inte att alliansen ordnar fler barnomsorgsplatser med en rättvisare fördelning, till nytta för alla i kommunen. Men hon kunde i vart fall försöka vara lite ärligare i sin rapportering.
Eftersom Jenny Borg satt i KF-salen, så kan det inte ha undgått henne att facket - sina synpunkter till trots - faktiskt inte har några erinringar mot förslaget.
I debatten framfölls vid ett flertal tillfällen det faktum, att facket inte har några erinringar mot förslaget och varvid hänvisades till MBL-protokollet. I MBL-protokollet - som också Jenny Borg har tillgång till - står det svart på vitt, att facket inte har några erinringar mot alliansens förslag. Men av någon anledning "glömde" Jenny Borg att redovisa detta i sin artikel.
Dessutom kan man ifrågsätta värdet av de fackliga synpunkterna, som saknar saklig underbyggnad och istället präglas av personligt tyckande och politiska ställningstaganden - inte så konstigt kanske mot bakgrund av att facket är så nära sammanbundet med det socialdemokratiska partiet.
Några sakskäl för att barnen är dyrare i Järbo eller Stigen jämfört med Färgelanda framförs alltså inte i MBL-dokumentet. Inte heller kunde facket förklara varför personalen skulle fara illa av att jobba i Stigen och Järbo.
Grundlös och politiserad kritik av det här slaget, bör naturligtivs avfärdas på stående fot. Att det just är fråga om oseriös och politiskt färgad kritik, framgår dessutom av fackets officiella mening i MBL-dokumentet, där facket förklarar att man inte har några erinringar mot förslaget!
Att sedan Bohusläningen använder vissa ord - tagna ur sitt sammanhang - som slagträ i debatten mot alliansen, är bara att beklaga. Att Bohusläningen dessutom utelämnar fakta är beklämmande - varken mer eller mindre.
Bloggredaktionen
I dagens Bohusläningen skriker sålunda Jenny Borg ut att "Facket kritiserar barnomsorgsbeslut" (klicka på länken). I artikeln skriver Jenny Borg vidare, att facket anser förslaget att öppna nya avdelningar i Järbo och Stigen är "förkastligt" p.g.a. arbetsmiljöskäl och ekonomi.
Jenny Borg uppskattar uppenbarligen inte att alliansen ordnar fler barnomsorgsplatser med en rättvisare fördelning, till nytta för alla i kommunen. Men hon kunde i vart fall försöka vara lite ärligare i sin rapportering.
Eftersom Jenny Borg satt i KF-salen, så kan det inte ha undgått henne att facket - sina synpunkter till trots - faktiskt inte har några erinringar mot förslaget.
I debatten framfölls vid ett flertal tillfällen det faktum, att facket inte har några erinringar mot förslaget och varvid hänvisades till MBL-protokollet. I MBL-protokollet - som också Jenny Borg har tillgång till - står det svart på vitt, att facket inte har några erinringar mot alliansens förslag. Men av någon anledning "glömde" Jenny Borg att redovisa detta i sin artikel.
Dessutom kan man ifrågsätta värdet av de fackliga synpunkterna, som saknar saklig underbyggnad och istället präglas av personligt tyckande och politiska ställningstaganden - inte så konstigt kanske mot bakgrund av att facket är så nära sammanbundet med det socialdemokratiska partiet.
Några sakskäl för att barnen är dyrare i Järbo eller Stigen jämfört med Färgelanda framförs alltså inte i MBL-dokumentet. Inte heller kunde facket förklara varför personalen skulle fara illa av att jobba i Stigen och Järbo.
Grundlös och politiserad kritik av det här slaget, bör naturligtivs avfärdas på stående fot. Att det just är fråga om oseriös och politiskt färgad kritik, framgår dessutom av fackets officiella mening i MBL-dokumentet, där facket förklarar att man inte har några erinringar mot förslaget!
Att sedan Bohusläningen använder vissa ord - tagna ur sitt sammanhang - som slagträ i debatten mot alliansen, är bara att beklaga. Att Bohusläningen dessutom utelämnar fakta är beklämmande - varken mer eller mindre.
Bloggredaktionen
Ackord i Björnhuset?
"Hoppet" för det konkurshotade Björnerud Gård AB står nu till att de oprioriterade fordringsägarna godkänner ett 25%-igt ackord, som innebär att dessa fordringsägare förlorar 15 mkr.
Ackordet innebär i realiteten att ägarna blir av med 15 mkr i skulder och kan behålla företaget. Är detta seriöst? Fråga leverantörerna och övriga fordringsägare, som nu får betala sina löner och skatter ur egna fickor eller genom lån, eftersom Björnerud ställt in betalningarna. De tycker förmodligen att det är åt h-e.
Ja, förutom Färgelanda kommun förstås! Där drabbas ju ingen enskild - inte direkt i alla fall. Det är ju bara att fortsätta pungslå kommuninvånarna genom att höja skatten!
Färgelanda kommun har en oprioriterad fordran på Björnerud om ca 800 tkr och kommunen kommer att förlora knappt 600 tkr på ett ackord. Under 2010 kommer Björnerud att betala lika mycket - knappt 600 tkr - i hyra. Går ackordet igenom har alltså Björnerud kunnat bedriva sin verksamhet helt gratis under 2010. Säga vad man vill om Färgelandas politiker, men några vidare bra affärsmän är de inte - åtminstone har de inte varit det hittills.
Den något oförklarlige servicechefen Peo Johansson säger till Bohusläningen (klicka på länken), att "- Det är inte mycket man kan säga om det. Det är antingen de pengarna eller inget alls".
När Peo Johansson inte är upptagen med att bedöma affärsmässigheten i Björnhuset, ägnar han sig som bekant åt att attestera underlagslösa fakturor från Björnerud och övriga "klusternissar" samt skriva sagobrev till Konkurrensverket rörande den underlåtna upphandlingen av Björnhusprojektet.
Nästa år skall Björnerud betala 1,2 mkr i hyra. År 2012 skall de betala 1,6 mkr. Hur Björnerud skall klara detta är för många en gåta. Eftersom Färgelanda kommun inte är känd för att lära sig av sina misstag, talar mycket för att historien upprepar sig och att vi får ett golfbanescenario.
På samma sätt som företrädare för den numera konkursade golfklubben varje år företog den traditionella pilgrimsfärden till kommunhuset - där de presenterade den ena osannolika kalkylen efter den andra och som belöning fick mer skattepengar av politikerna - kommer klusterkillarna att hälsa på med mössan i hand och fortsätta mjölka oss på pengar så länge det bara går.
Den största skillnaden är att insatserna i Björnhuset är så mycket större. Vem vet, kanske slutar det hela med konkurs för både Färgelanda och klusterföretagen?
Bloggredaktionen
Ackordet innebär i realiteten att ägarna blir av med 15 mkr i skulder och kan behålla företaget. Är detta seriöst? Fråga leverantörerna och övriga fordringsägare, som nu får betala sina löner och skatter ur egna fickor eller genom lån, eftersom Björnerud ställt in betalningarna. De tycker förmodligen att det är åt h-e.
Ja, förutom Färgelanda kommun förstås! Där drabbas ju ingen enskild - inte direkt i alla fall. Det är ju bara att fortsätta pungslå kommuninvånarna genom att höja skatten!
Färgelanda kommun har en oprioriterad fordran på Björnerud om ca 800 tkr och kommunen kommer att förlora knappt 600 tkr på ett ackord. Under 2010 kommer Björnerud att betala lika mycket - knappt 600 tkr - i hyra. Går ackordet igenom har alltså Björnerud kunnat bedriva sin verksamhet helt gratis under 2010. Säga vad man vill om Färgelandas politiker, men några vidare bra affärsmän är de inte - åtminstone har de inte varit det hittills.
Den något oförklarlige servicechefen Peo Johansson säger till Bohusläningen (klicka på länken), att "- Det är inte mycket man kan säga om det. Det är antingen de pengarna eller inget alls".
När Peo Johansson inte är upptagen med att bedöma affärsmässigheten i Björnhuset, ägnar han sig som bekant åt att attestera underlagslösa fakturor från Björnerud och övriga "klusternissar" samt skriva sagobrev till Konkurrensverket rörande den underlåtna upphandlingen av Björnhusprojektet.
Nästa år skall Björnerud betala 1,2 mkr i hyra. År 2012 skall de betala 1,6 mkr. Hur Björnerud skall klara detta är för många en gåta. Eftersom Färgelanda kommun inte är känd för att lära sig av sina misstag, talar mycket för att historien upprepar sig och att vi får ett golfbanescenario.
På samma sätt som företrädare för den numera konkursade golfklubben varje år företog den traditionella pilgrimsfärden till kommunhuset - där de presenterade den ena osannolika kalkylen efter den andra och som belöning fick mer skattepengar av politikerna - kommer klusterkillarna att hälsa på med mössan i hand och fortsätta mjölka oss på pengar så länge det bara går.
Den största skillnaden är att insatserna i Björnhuset är så mycket större. Vem vet, kanske slutar det hela med konkurs för både Färgelanda och klusterföretagen?
Bloggredaktionen
torsdag 25 november 2010
KF - person- och förskoleval
I KF igår valdes Per Krokström (M) till kommunstyrelsens 1:e vice ordförande.
Därmed är ks:s presidium fulltaligt och består av ordförande - tillika kommunalrådet på heltid - Peter Johansson (KD), 1:e vice ordförande Per Krokström och 2:e vice ordförande - tillika kommunalråd på halvtid - Ulla Börjesson (S).
Under kvällens valdes även 1:e vice ordförande i KF, Rune Olsson (M) och 2:e vice ordförande, Håkan Ekman (S). Den senare posten är ny. Därmed är även KF:s presidium fulltaligt. Vid förra KF-mötet valdes Thor-Björn Jakobsson (C) till KF:s ordförande.
KF beslutade vidare att öppna förskoleavdelningar i Stigen och Järbo, ett beslut som ingjuter framtidstro och hopp för invånarna i Stigen och Järbo. Beslutet innebär också att alliansen (C, M och KD) lämnar den politiska återvändsgränd, som de tre vänsterpartierna S, FP och V står bakom och som de tidigare haft majoritet för.
De tre vänsterpartiernas tanklösa politik har inneburit en koncentration av kommunal service till Färgelanda samhälle, som lett till en katastrofal utveckling för kommunen med avfolkning och kraschad ekonomi som följd.
Men inte ens nu - med facit i hand - var de tre vänsterpartierna beredda att ändra åsikt. Istället hyllade de från talarstolen sin bevisligen misslyckade politik och kritiserade alliansen, för att den vill föra en politik som ger hoppet åter till invånarna i Järbo och Stigen.
Företrädarna för alliansen målade från talarstolen upp en inspirerande vision om en framtid för hela kommunen - inte bara för invånarna i Färgelanda samhälle. Som ett led i denna vision utlovade alliansen ytterligare satsningar på kommundelarna utanför Färgelanda samhälle - satsningar som bl.a. är avsedda att skapa ökad inflyttning och förbättrad kommunal service.
Bloggredaktionen
Därmed är ks:s presidium fulltaligt och består av ordförande - tillika kommunalrådet på heltid - Peter Johansson (KD), 1:e vice ordförande Per Krokström och 2:e vice ordförande - tillika kommunalråd på halvtid - Ulla Börjesson (S).
Under kvällens valdes även 1:e vice ordförande i KF, Rune Olsson (M) och 2:e vice ordförande, Håkan Ekman (S). Den senare posten är ny. Därmed är även KF:s presidium fulltaligt. Vid förra KF-mötet valdes Thor-Björn Jakobsson (C) till KF:s ordförande.
KF beslutade vidare att öppna förskoleavdelningar i Stigen och Järbo, ett beslut som ingjuter framtidstro och hopp för invånarna i Stigen och Järbo. Beslutet innebär också att alliansen (C, M och KD) lämnar den politiska återvändsgränd, som de tre vänsterpartierna S, FP och V står bakom och som de tidigare haft majoritet för.
De tre vänsterpartiernas tanklösa politik har inneburit en koncentration av kommunal service till Färgelanda samhälle, som lett till en katastrofal utveckling för kommunen med avfolkning och kraschad ekonomi som följd.
Men inte ens nu - med facit i hand - var de tre vänsterpartierna beredda att ändra åsikt. Istället hyllade de från talarstolen sin bevisligen misslyckade politik och kritiserade alliansen, för att den vill föra en politik som ger hoppet åter till invånarna i Järbo och Stigen.
Företrädarna för alliansen målade från talarstolen upp en inspirerande vision om en framtid för hela kommunen - inte bara för invånarna i Färgelanda samhälle. Som ett led i denna vision utlovade alliansen ytterligare satsningar på kommundelarna utanför Färgelanda samhälle - satsningar som bl.a. är avsedda att skapa ökad inflyttning och förbättrad kommunal service.
Bloggredaktionen
onsdag 24 november 2010
Jenny Borg gillar inte alliansen
Lokalredaktörskan Jenny Borg fortsätter oförtrutet sin "osynliga" kampanj mot den nya alliansens politik i Färgelanda - denna gång är det barnomsorgen som hamnar i skottgluggen.
Genom Jenny Borgs glasögon kunde vi i gårdagens Bohusläningen läsa (klicka på länken), att det kostar två miljoner skattekronor att driva förskoleavdelningar i Stigen och Järbo.
Som lök på laxen konstaterar Jenny Borg, att det saknas barnomsorgskö i Stigen och Järbo, men inte i Färgelanda, Ödeborg och Högsäter. Höjden av ansvarslöshet med andra ord - i alla fall om man ser verkligheten genom Jenny Borgs färgade glasögon.
Liksom i förbigående nämner Jenny Borg i artikeln, att alternativet - att öppna en avdelning på Höjdenskolan - skulle kosta 1,2 mkr. Det innebär att "merkostnaden" med Stigen/Järbo-alternativet uppgår till ca 800 tkr och alltså inte 2 mkr, som Jenny Borgs artikel ger intryck av.
Men inte ens det är hela sanningen, eftersom Stigen/Järbo kommer att kunna erbjuda fler platser än Höjden och därmed lösa barnomsorgskön. Eftersom Höjdenskolan inte hade kunnat ta hand om alla barn som står i kö, hade sannolikt resultatet blivit att vi fått öppna ännu en avdelning och att kostnaderna därför i stort sett blivit desamma, oavsett vilket alternativ som valts.
Dessutom hade Höjdenalternativet inneburit en olycklig inlåsning och koncentration av nästan all barnomsorgsverksamhet till Färgelanda samhälle, som lett till att två kommundelar gått miste om viktig kommunal service.
Världen ser onekligen olika ut, beroende på vilka glasögon som betraktaren bär.
Bloggredaktionen
Genom Jenny Borgs glasögon kunde vi i gårdagens Bohusläningen läsa (klicka på länken), att det kostar två miljoner skattekronor att driva förskoleavdelningar i Stigen och Järbo.
Som lök på laxen konstaterar Jenny Borg, att det saknas barnomsorgskö i Stigen och Järbo, men inte i Färgelanda, Ödeborg och Högsäter. Höjden av ansvarslöshet med andra ord - i alla fall om man ser verkligheten genom Jenny Borgs färgade glasögon.
Liksom i förbigående nämner Jenny Borg i artikeln, att alternativet - att öppna en avdelning på Höjdenskolan - skulle kosta 1,2 mkr. Det innebär att "merkostnaden" med Stigen/Järbo-alternativet uppgår till ca 800 tkr och alltså inte 2 mkr, som Jenny Borgs artikel ger intryck av.
Men inte ens det är hela sanningen, eftersom Stigen/Järbo kommer att kunna erbjuda fler platser än Höjden och därmed lösa barnomsorgskön. Eftersom Höjdenskolan inte hade kunnat ta hand om alla barn som står i kö, hade sannolikt resultatet blivit att vi fått öppna ännu en avdelning och att kostnaderna därför i stort sett blivit desamma, oavsett vilket alternativ som valts.
Dessutom hade Höjdenalternativet inneburit en olycklig inlåsning och koncentration av nästan all barnomsorgsverksamhet till Färgelanda samhälle, som lett till att två kommundelar gått miste om viktig kommunal service.
Världen ser onekligen olika ut, beroende på vilka glasögon som betraktaren bär.
Bloggredaktionen
måndag 22 november 2010
Björnhuset - Björnerud åker 12 mil för att hämta ägg!
"Pannkaksföretag hämtar ägg i Skara"
Så lyder dagens Ebberöds bank-rubrik i Bohusläningen (klicka på länken), där reportern Ulf Blomgren bjuder på en relativt ny form av Färgelandahumor, som består av en rustik blandning av buskis och taskspeleri.
Det handlar förstås om det konkursmässiga företaget Björnerud, som - trots att de har ägg vägg i vägg - åker 12 mil (en väg) för att hämta ägg till sina pannkakor.
Är det någon som är förvånad över att det blivit pannkaka av alltihop och att Björnerud är konkursmässigt?
Och inte nog med det - Jimmy Högberg säljer samma ägg som används i Björneruds pannkakstillverkning till Skara! Hål i huvet x 2 med andra ord.
När Björnhusprojektet drogs igång, uppgav "arkitekten" - kommunchefen Jan Eriksson - att de tre företagen hade bildat ett "livsmedelskluster", som skulle samverka för att nå "billigare och bättre lösningar". Vidare skulle "klustret" underlätta för företagen att växa "på en expanderande marknad".
Med facit i hand vet vi att marknaden inte expanderar och att Björnerud är nöjt med att hålla sig vid liv. Vi vet också - vilket dagens artikel tydligt visar - att "klusterbolagen" inte samverkar.
Jimmy Högberg - VD för Västfarm (ett av "klusterföretagen") - uttalar sig i artikeln så pass korkat, att han sannolikt redan har säkrat sig en ombonad plats på kommunens nya demensboende.
På frågan varför han inte säljer sina ägg till klusterkompisen Björnerud? svarar Jimmy "- Vi utvecklar vårt samarbete efter hand". Jimmy följer sedan upp med ett skott i den andra stolpen "- Klustertänkandet går nog ut att vi ska jobba ihop alla tre här i Björnhuset".
Åke Modigh - notorisk för sitt uppdrag som styrelseordförande i Björnerud och sina mindre lyckade uttalanden - vill inte vara sämre än Jimmy: "- Vi borde skaffa oss en äggknäckarmaskin".
Bloggen gillar seriösa företag:)
Bloggredaktionen
Så lyder dagens Ebberöds bank-rubrik i Bohusläningen (klicka på länken), där reportern Ulf Blomgren bjuder på en relativt ny form av Färgelandahumor, som består av en rustik blandning av buskis och taskspeleri.
Det handlar förstås om det konkursmässiga företaget Björnerud, som - trots att de har ägg vägg i vägg - åker 12 mil (en väg) för att hämta ägg till sina pannkakor.
Är det någon som är förvånad över att det blivit pannkaka av alltihop och att Björnerud är konkursmässigt?
Och inte nog med det - Jimmy Högberg säljer samma ägg som används i Björneruds pannkakstillverkning till Skara! Hål i huvet x 2 med andra ord.
När Björnhusprojektet drogs igång, uppgav "arkitekten" - kommunchefen Jan Eriksson - att de tre företagen hade bildat ett "livsmedelskluster", som skulle samverka för att nå "billigare och bättre lösningar". Vidare skulle "klustret" underlätta för företagen att växa "på en expanderande marknad".
Med facit i hand vet vi att marknaden inte expanderar och att Björnerud är nöjt med att hålla sig vid liv. Vi vet också - vilket dagens artikel tydligt visar - att "klusterbolagen" inte samverkar.
Jimmy Högberg - VD för Västfarm (ett av "klusterföretagen") - uttalar sig i artikeln så pass korkat, att han sannolikt redan har säkrat sig en ombonad plats på kommunens nya demensboende.
På frågan varför han inte säljer sina ägg till klusterkompisen Björnerud? svarar Jimmy "- Vi utvecklar vårt samarbete efter hand". Jimmy följer sedan upp med ett skott i den andra stolpen "- Klustertänkandet går nog ut att vi ska jobba ihop alla tre här i Björnhuset".
Åke Modigh - notorisk för sitt uppdrag som styrelseordförande i Björnerud och sina mindre lyckade uttalanden - vill inte vara sämre än Jimmy: "- Vi borde skaffa oss en äggknäckarmaskin".
Bloggen gillar seriösa företag:)
Bloggredaktionen
söndag 21 november 2010
Ny bluff på gång i Björnhushärvan
Kommuninvånarna på väg att luras igen!
Enligt uppgifter i Bohusläningen är nuvarande ägare på väg att satsa sju miljoner kronor i Björneruds Gård AB. Fan trot!
Den sorgliga artikeln är signerad Jenny Borg, vem annars, och har rubriken "Gamla ägare miljonsatsar i Björnerud" (klicka på länken).
Björnerud har 46,5 mkr i skulder, varav 20 mkr är oprioriterade. I dessa 20 mkr ryms betydande skulder till Färgelanda kommun i form av obetalda driftskostnader (el, vatten etc), som kommunen till stor del kommer att efterskänka om man går med på ett ackord.
För den som undrar är det konkursmässiga bolaget Björnerud - med skulder på 46,5 mkr - ett av de tre företag i "livsmedelsklustret" i Björnhuset, som kommunchefen Jan Eriksson målade upp som ett stabilt och expanderande företag, när han drog igång Björnhusprojektet.
Med facit i hand kan vi alltså konstatera att den av tingsrätten utsedda rekonstruktören Johan Sölveland misslyckats med att sälja Björnerud - trots tidigare "löften" om "stort intresse" att köpa bolaget.
Man undrar ju i sitt stilla sinne vad Björneruds pannkakor egentligen är för affär, som inte kan dra till sig intressenter trots specialanpassade lokaler, en modern maskinpark och en försumbar hyra?
Det bristande intresset talar sitt tydliga språk - det finns inga affärsintressen som tror att Björnerud kan bli en affär ens på sikt.
Istället vill nu alltså de gamla ägarna rädda vad som räddas kan. Detta skall utåt sett ske genom att de påstås satsa nya miljoner, men i själva verket är det fordringsägarna - däribland Färgelandas skattebetalare - som får betala kalaset och för att cirkusen därmed kan fortsätta ett tag till.
Färgelanda kommun har redan lyckats med konststycket att betala flera gånger för Björnerud. Först betalade vi deras nya lokaler (och kanske en hel del mer - men det lär vi aldrig få veta eftersom kommunchefen av någon anledning godkände Björnhusfakturorna utan underlag), sedan fick de en hyra som bara motsvarar en bråkdel av investeringskostnaden och därefter tillät vi dem köra upp driftskostnader i miljonklassen på kommunens egna konton.
Samtidigt som det är uppenbart för alla läskunniga, att Björnerud inte är någon bra affär och som därför inte klarar sig utan framtida stöd från kommunen, fortsätter de tomma "försäkringarna" komma från både rekonstruktören och Björneruds ledning.
– "Verksamheten flyter bra och det finns en efterfrågan på företagets produkter. Men det finns mycket för företaget att göra när detta är klart. Man har varit bakbunden under tiden rekonstruktionen pågått och marknadsföringen har gått på sparlåga. – Bolaget är inte jättestarkt, men förutsättningarna är goda", säger rekonstruktören Johan Sölveland.
- "Ingen personal sägas upp, tvärtom kan det bli tal om nyanställningar framöver om bolaget fortsätter att gå bra", säger Björneruds styrelseordförande Åke Modig.
"Fortsätter att gå bra"?? Hallå!! Är det någon hemma?? "Fortsätter att gå bra"??
Hur de nyvalda politikerna kommer att tackla problemet Björnhuset och den sammanhängande frågan med kommunchefen Jan Eriksson, blir ett första test på deras regeringsduglighet. Om de inte klarar av att lösa dessa frågor, blir det nog till att packa ihop sina väskor och resa hem.
Bloggredaktionen
Enligt uppgifter i Bohusläningen är nuvarande ägare på väg att satsa sju miljoner kronor i Björneruds Gård AB. Fan trot!
Den sorgliga artikeln är signerad Jenny Borg, vem annars, och har rubriken "Gamla ägare miljonsatsar i Björnerud" (klicka på länken).
Björnerud har 46,5 mkr i skulder, varav 20 mkr är oprioriterade. I dessa 20 mkr ryms betydande skulder till Färgelanda kommun i form av obetalda driftskostnader (el, vatten etc), som kommunen till stor del kommer att efterskänka om man går med på ett ackord.
För den som undrar är det konkursmässiga bolaget Björnerud - med skulder på 46,5 mkr - ett av de tre företag i "livsmedelsklustret" i Björnhuset, som kommunchefen Jan Eriksson målade upp som ett stabilt och expanderande företag, när han drog igång Björnhusprojektet.
Med facit i hand kan vi alltså konstatera att den av tingsrätten utsedda rekonstruktören Johan Sölveland misslyckats med att sälja Björnerud - trots tidigare "löften" om "stort intresse" att köpa bolaget.
Man undrar ju i sitt stilla sinne vad Björneruds pannkakor egentligen är för affär, som inte kan dra till sig intressenter trots specialanpassade lokaler, en modern maskinpark och en försumbar hyra?
Det bristande intresset talar sitt tydliga språk - det finns inga affärsintressen som tror att Björnerud kan bli en affär ens på sikt.
Istället vill nu alltså de gamla ägarna rädda vad som räddas kan. Detta skall utåt sett ske genom att de påstås satsa nya miljoner, men i själva verket är det fordringsägarna - däribland Färgelandas skattebetalare - som får betala kalaset och för att cirkusen därmed kan fortsätta ett tag till.
Färgelanda kommun har redan lyckats med konststycket att betala flera gånger för Björnerud. Först betalade vi deras nya lokaler (och kanske en hel del mer - men det lär vi aldrig få veta eftersom kommunchefen av någon anledning godkände Björnhusfakturorna utan underlag), sedan fick de en hyra som bara motsvarar en bråkdel av investeringskostnaden och därefter tillät vi dem köra upp driftskostnader i miljonklassen på kommunens egna konton.
Samtidigt som det är uppenbart för alla läskunniga, att Björnerud inte är någon bra affär och som därför inte klarar sig utan framtida stöd från kommunen, fortsätter de tomma "försäkringarna" komma från både rekonstruktören och Björneruds ledning.
– "Verksamheten flyter bra och det finns en efterfrågan på företagets produkter. Men det finns mycket för företaget att göra när detta är klart. Man har varit bakbunden under tiden rekonstruktionen pågått och marknadsföringen har gått på sparlåga. – Bolaget är inte jättestarkt, men förutsättningarna är goda", säger rekonstruktören Johan Sölveland.
- "Ingen personal sägas upp, tvärtom kan det bli tal om nyanställningar framöver om bolaget fortsätter att gå bra", säger Björneruds styrelseordförande Åke Modig.
"Fortsätter att gå bra"?? Hallå!! Är det någon hemma?? "Fortsätter att gå bra"??
Hur de nyvalda politikerna kommer att tackla problemet Björnhuset och den sammanhängande frågan med kommunchefen Jan Eriksson, blir ett första test på deras regeringsduglighet. Om de inte klarar av att lösa dessa frågor, blir det nog till att packa ihop sina väskor och resa hem.
Bloggredaktionen
lördag 20 november 2010
Färgelanda på uppgång 1
Hemtjänsten i Färgelanda är näst bäst i Sverige!
Denna lika remarkabla som upplyftande nyhet basuneras ut i dagens Bohusläningen.
Och eftersom det är brukarna som gett betyget, så stämmer det!
Grattis! säger vi på Bloggen till både brukare och personal.
Det är aldrig fel att vara (näst) bäst:)
Det höga betyget för hemtjänsten visar att man satt brukarna i centrum - inte bara i ord utan också i handling.
De positiva omdömena om hemtjänsten visar också att förvaltningen lyckats med sitt långsiktiga arbete i hemtjänsten. Detta måste kännas som en sporre för både politiker och tjänstemän. Förhoppningsvis kan i framtiden betyget bli lika högt för äldrevården.
Bloggredaktionen
Denna lika remarkabla som upplyftande nyhet basuneras ut i dagens Bohusläningen.
Och eftersom det är brukarna som gett betyget, så stämmer det!
Grattis! säger vi på Bloggen till både brukare och personal.
Det är aldrig fel att vara (näst) bäst:)
Det höga betyget för hemtjänsten visar att man satt brukarna i centrum - inte bara i ord utan också i handling.
De positiva omdömena om hemtjänsten visar också att förvaltningen lyckats med sitt långsiktiga arbete i hemtjänsten. Detta måste kännas som en sporre för både politiker och tjänstemän. Förhoppningsvis kan i framtiden betyget bli lika högt för äldrevården.
Bloggredaktionen
"Tjuvar i farten"
"Inbrott på Konsum i Färgelanda"
"Inbrott i villa i Stigen"
"Inbrott på Högsäters skor"
Så lyder ett axplock från den senaste tidens tidningsrubriker avseende inbrott i kommunen.
Nu har Polisen hejdat framfarten för en del av tjuvarna, genom att identifiera och plocka in några av dem.
Ett av "tjuvgängen" sägs bestå av ett 40-tal ungdomskriminella från Uddevallatrakten. Eftersom det handlar om ungdomar är risken stor att de snart är i gång med sin "verksamhet" igen. Ungdomar låser man nämligen sällan in och särskilt inte för den här typen av vardagsbrottslighet. En tröst kan vara att Polisen nästa gång vet var den skall leta, om Uddevallagänget påbörjar en ny stöldturné.
Tjuvar orsakar stora skador. Det är därför viktigt att samhället - oavsett ålder och oavsett vilka åtgärder som sätts in - ser till att hålla buset borta från gatorna.
Detta är en uppgift som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar misslyckats med. Följden av den misslyckade kriminalvårdspolitiken är bl.a. hög återfallskriminalitet och ett onödigt psykiskt lidande samt stora egendomsskador för dem som drabbas.
Bloggredaktionen
"Inbrott i villa i Stigen"
"Inbrott på Högsäters skor"
Så lyder ett axplock från den senaste tidens tidningsrubriker avseende inbrott i kommunen.
Nu har Polisen hejdat framfarten för en del av tjuvarna, genom att identifiera och plocka in några av dem.
Ett av "tjuvgängen" sägs bestå av ett 40-tal ungdomskriminella från Uddevallatrakten. Eftersom det handlar om ungdomar är risken stor att de snart är i gång med sin "verksamhet" igen. Ungdomar låser man nämligen sällan in och särskilt inte för den här typen av vardagsbrottslighet. En tröst kan vara att Polisen nästa gång vet var den skall leta, om Uddevallagänget påbörjar en ny stöldturné.
Tjuvar orsakar stora skador. Det är därför viktigt att samhället - oavsett ålder och oavsett vilka åtgärder som sätts in - ser till att hålla buset borta från gatorna.
Detta är en uppgift som både borgerliga och socialdemokratiska regeringar misslyckats med. Följden av den misslyckade kriminalvårdspolitiken är bl.a. hög återfallskriminalitet och ett onödigt psykiskt lidande samt stora egendomsskador för dem som drabbas.
Bloggredaktionen
onsdag 17 november 2010
Genuin kultur som ger och inte tar
I Rännelanda anordnades i helgen det traditionella julpysslet, där kunskap om julens traditioner levandegörs och överförs till yngre generationer.
Det är Högsäters Centerkvinnor som håller i arrangemanget och som därmed bidrar till att bevara delar av vårt kulturarv.
Arbetet utförs helt ideellt, vilket innebär att kommuninvånarna berikas utan kostnad.
Det blir guldstjärna att hänga i granen för det!
Bloggredaktionen
Det är Högsäters Centerkvinnor som håller i arrangemanget och som därmed bidrar till att bevara delar av vårt kulturarv.
Arbetet utförs helt ideellt, vilket innebär att kommuninvånarna berikas utan kostnad.
Det blir guldstjärna att hänga i granen för det!
Bloggredaktionen
tisdag 16 november 2010
Färgelanda på dekis 5
Cultural Planning Färgelanda style
Vandaler slår - för vilken gång i ordningen? - sönder fönster på Valboskolan för 60 000 kronor. Vandaler känner vi ju från historien och vi måste kanske lära oss att uppskatta dessa moderna vandaler och deras kreativa destruktivitet lite bättre innan vi dömer dem. Vem vet, de kanske t.o.m. utgör en dold tillgång?
Bloggen föreslår minst fem Flum-Flum-möten med samtliga politiker, tjänstemän och särskilt utvalda "culture vultures", där man kan stöta och blöta det kulturella värdet av vandalernas kunskap och den verksamhet de bedriver.
Ovärderlig kulturell kunskap om vandalernas liv torde komma fram vid dessa möten och vi kommer därför sannolikt även att få reda på "vad vi ska satsa på i framtiden". En "once in a lifetime chance", för att uttrycka det på ren "Cultural Planning"-svenska.
Vakter glider numera runt i kulturens högborg Centrumhuset. Därmed vågar personalen åter gå till sin arbetsplats och allmänheten vågar åter besöka medborgarkontoret och biblioteket.
Säkerhetsvakter är för övrigt ett relativt modernt fenomen och vi måste kanske lära oss att uppskatta dem bättre, men också sätta in dem i ett kulturellt "contemporary" sammanhang. Det finns - icke att förglömma - kultur i allt!
En självklar plats för nästa Flum-Flum-möte är därför Centrumhuset, särskilt som ett besök inte längre är förenat med livsfara. Bakom Centrumhusets vadderade väggar kommer Flum-Flum-gänget att ha gott om tid att drömma sig bort ett slag, samtidigt som de kan studera batongens mycket påtagliga kulturella inverkan på samhällslivet i Färgelanda - en "smash hit" skulle man kunna säga.
Bloggredaktionen
Vandaler slår - för vilken gång i ordningen? - sönder fönster på Valboskolan för 60 000 kronor. Vandaler känner vi ju från historien och vi måste kanske lära oss att uppskatta dessa moderna vandaler och deras kreativa destruktivitet lite bättre innan vi dömer dem. Vem vet, de kanske t.o.m. utgör en dold tillgång?
Bloggen föreslår minst fem Flum-Flum-möten med samtliga politiker, tjänstemän och särskilt utvalda "culture vultures", där man kan stöta och blöta det kulturella värdet av vandalernas kunskap och den verksamhet de bedriver.
Ovärderlig kulturell kunskap om vandalernas liv torde komma fram vid dessa möten och vi kommer därför sannolikt även att få reda på "vad vi ska satsa på i framtiden". En "once in a lifetime chance", för att uttrycka det på ren "Cultural Planning"-svenska.
Vakter glider numera runt i kulturens högborg Centrumhuset. Därmed vågar personalen åter gå till sin arbetsplats och allmänheten vågar åter besöka medborgarkontoret och biblioteket.
Säkerhetsvakter är för övrigt ett relativt modernt fenomen och vi måste kanske lära oss att uppskatta dem bättre, men också sätta in dem i ett kulturellt "contemporary" sammanhang. Det finns - icke att förglömma - kultur i allt!
En självklar plats för nästa Flum-Flum-möte är därför Centrumhuset, särskilt som ett besök inte längre är förenat med livsfara. Bakom Centrumhusets vadderade väggar kommer Flum-Flum-gänget att ha gott om tid att drömma sig bort ett slag, samtidigt som de kan studera batongens mycket påtagliga kulturella inverkan på samhällslivet i Färgelanda - en "smash hit" skulle man kunna säga.
Bloggredaktionen
måndag 15 november 2010
Björnhusrysaren fortsätter - Konkurrensverket igen!
Just när vi trodde att kommunchefen Janne Eriksson satt sin sista potatis som aspirerande skräckförfattare, kommer han sannolikt att få en ny chans att visa upp sina egenartade författartalanger.
Detta p.g.a. att Konkurrensverket (KKV) har upptäckt nya oklarheter i de svar som Janne E lämnat i tidigare skrivelser.
Den här gången skall "kommunen" bl.a. förklara sin syn på en tidigare revisionrapport och den senaste Ernst & Young-rapporten.
Det blir inte lätt för Janne E, att skriva ytterligare ett spännande kapital i den oändliga mardrömssagan "Björnhuset". Men Janne E - som redan hunnit bli refuserad tre gånger av KKV - har nog tänkt ut en slug plan den här gången.
Bloggen har ryktesvägen fått höra att Janne E varit i kontakt med högre makter, som rått honom att helt enkelt kopiera av de tre handlingar som KKV vill ha svar på och sedan skicka in kopiorna till KKV - med tillägget -"Det här är de handlingar som avses, om jag förstått det hela rätt".
Vi håller tummarna!
Bloggredaktionen
(klicka på bilden nedan för att göra den större)
Detta p.g.a. att Konkurrensverket (KKV) har upptäckt nya oklarheter i de svar som Janne E lämnat i tidigare skrivelser.
Den här gången skall "kommunen" bl.a. förklara sin syn på en tidigare revisionrapport och den senaste Ernst & Young-rapporten.
Det blir inte lätt för Janne E, att skriva ytterligare ett spännande kapital i den oändliga mardrömssagan "Björnhuset". Men Janne E - som redan hunnit bli refuserad tre gånger av KKV - har nog tänkt ut en slug plan den här gången.
Bloggen har ryktesvägen fått höra att Janne E varit i kontakt med högre makter, som rått honom att helt enkelt kopiera av de tre handlingar som KKV vill ha svar på och sedan skicka in kopiorna till KKV - med tillägget -"Det här är de handlingar som avses, om jag förstått det hela rätt".
Vi håller tummarna!
Bloggredaktionen
(klicka på bilden nedan för att göra den större)
fredag 12 november 2010
Smått och Gott från Färgelanda med omnejd
SCB har presenterat sin medborgarenkät för 2010, vilken visar att kommuninvånarnas förtroende för kommunen är i botten - nu kan det bara gå uppåt med andra ord!
Kommunen har tagit in anbud för nya kontor i Björnhuset, tvättning och målning av fasaden och asfaltering av grusytorna runt fastigheten - det fortsätter utför med andra ord!
Dalslands Ring går in i "fas 2", vilket innebär att man tar fram en affärsplan - man har uppnått styrfart med andra ord!
Jenny Borg skriver i dagens Bohusläningen en andra negativt vinklad artikel, om den borgerliga alliansens positiva förskolesatsning - Bohusläningen kan inte bli sämre med andra ord!
Trevlig helg!
Bloggredaktionen
Kommunen har tagit in anbud för nya kontor i Björnhuset, tvättning och målning av fasaden och asfaltering av grusytorna runt fastigheten - det fortsätter utför med andra ord!
Dalslands Ring går in i "fas 2", vilket innebär att man tar fram en affärsplan - man har uppnått styrfart med andra ord!
Jenny Borg skriver i dagens Bohusläningen en andra negativt vinklad artikel, om den borgerliga alliansens positiva förskolesatsning - Bohusläningen kan inte bli sämre med andra ord!
Trevlig helg!
Bloggredaktionen
torsdag 11 november 2010
KS tog första steget mot en skola för alla
KS visade igår med eftertryck att vi inte bara fått en ny majoritet, utan också en majoritet som innebär förändring i positiv bemärkelse.
Flertalet kommuninvånare ser positivt på att barnen har tillgång till skola och barnomsorg i sitt närområde. Det bidrar till ökad trygghet, högre kvalitet och större sammanhållning i de olika kommundelarna.
Motståndet mot detta synsätt återfinns primärt i några isolerade socialistiska enklaver - främst i Färgelanda samhälle - som slutit sig samman i en övertygelse, att skolans verksamhet måste centraliseras. De kan inte se några fördelar med människor som bor på landsbygden, vilka de närmast betraktar som främlingar.
Färgelanda kommun är dock större än Färgelanda samhälle och igår visade C, M och KD att de är större än trångsynthet och kortsiktigt tänkande samt att de delar en gemensam värdegrund, som innefattar alla invånare - inte bara ett fåtal.
Tyvärr visade igår Kenneth Carlsson (FP) att han inte förstått valresultatet - han röstade återigen med socialisterna, när kommunstyrelsen fattade beslut om att utöka de befintliga förskoleavdelningarna i Stigen och Järbo.
FP i Färgelanda kommer sannolikt att få tillbringa många år på rehab och ideologisk avgiftning, innan det kan bli tal om att få komma tillbaka till den borgerliga familjen.
Bohusläningen satte följande krigsrubrik på beslutet att satsa på förskoleverksamheterna i Järbo och Stigen: "Stor oenighet om förskolebeslut". (klicka på länken) Denna rubrik följdes upp med följande rubrik: "Halva kommunstyrelsen reserverade sig".
Bloggen tycker det är tragiskt att Bohusläningen så uppenbart missköter sin rapportering från Färgelanda.
Bloggredaktionen
Flertalet kommuninvånare ser positivt på att barnen har tillgång till skola och barnomsorg i sitt närområde. Det bidrar till ökad trygghet, högre kvalitet och större sammanhållning i de olika kommundelarna.
Motståndet mot detta synsätt återfinns primärt i några isolerade socialistiska enklaver - främst i Färgelanda samhälle - som slutit sig samman i en övertygelse, att skolans verksamhet måste centraliseras. De kan inte se några fördelar med människor som bor på landsbygden, vilka de närmast betraktar som främlingar.
Färgelanda kommun är dock större än Färgelanda samhälle och igår visade C, M och KD att de är större än trångsynthet och kortsiktigt tänkande samt att de delar en gemensam värdegrund, som innefattar alla invånare - inte bara ett fåtal.
Tyvärr visade igår Kenneth Carlsson (FP) att han inte förstått valresultatet - han röstade återigen med socialisterna, när kommunstyrelsen fattade beslut om att utöka de befintliga förskoleavdelningarna i Stigen och Järbo.
FP i Färgelanda kommer sannolikt att få tillbringa många år på rehab och ideologisk avgiftning, innan det kan bli tal om att få komma tillbaka till den borgerliga familjen.
Bohusläningen satte följande krigsrubrik på beslutet att satsa på förskoleverksamheterna i Järbo och Stigen: "Stor oenighet om förskolebeslut". (klicka på länken) Denna rubrik följdes upp med följande rubrik: "Halva kommunstyrelsen reserverade sig".
Bloggen tycker det är tragiskt att Bohusläningen så uppenbart missköter sin rapportering från Färgelanda.
Bloggredaktionen
onsdag 10 november 2010
Hyresavtalen i Björnhuset - Kommuninvånarna vann kriget
"Kommunen" må ha vunnit ett slag (i vart fall temporärt), rörande hyresavtalen i Björnhuset, men kommuninvånarna har genom valresultatet vunnit kriget!
Bloggen skall inte belasta sina läsare med en alltför ingående juridisk analys av förvaltningsrättens dom, men konstaterar att domen är dåligt argumenterad och inte heller lever upp till objektivitetskravet.
Ett par centrala omständigheter förtjänar dock omnämnande. Förvaltningsrätten bestrider inte de beräkningar i målet (bl.a. från kommunens externrevisor), som visar att kommunen i vart fall förlorar 50 miljoner kronor under hyresperioden, p.g.a. att hyran inte täcker kommunens investeringskostnad.
Vad förvaltningsrätten däremot säger är, att de klagande inte kunnat visa att hyran i hyresavtalen är lägre än marknadshyran och att de klagande därmed inte kunnat visa att det är fråga om ett olagligt stöd till enskild.
Det horribla i förvaltningsrättens resonemang framkommer när man beaktar följande:
Det är kommunen som påstått att hyran i Björnhuset är marknadsmässig och då är det också kommunen som - enligt svensk rätt - har bevisbördan för den åberopade omständigheten. Enligt förvaltningsrätten är det dock precis tvärtom. Somliga kanske undrar hur tvister i "vanliga" mål skulle slitas, om domstolen hade denna inställning? Det undrar vi också. Förvaltningsrättens dom innebär nämligen att den är uppenbart partisk till kommunens fördel.
Ponera följande. I ett tvistemål där parten A stämt in parten B för ett obetalt lån, uppger B att han redan betalt lånet. Om då tingsrätten skulle följa förvaltningsrättens "rättstillämpning", skulle A förlora målet mot B. Tingsrätten skulle nämligen konstatera att A inte kunnat styrka att B inte hade betalat tillbaka lånet. Det svenska bankväsendet skulle sannolikt klappa ihop på ett par veckor med en sådan rättstillämpning.
Förvaltningsrättens inställning ter sig särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att det inte finns några jämförbara livsmedelslokaler att jämföra hyran med. Det är alltså inte ens möjligt att prestera det underlag som förvaltningsrätten säger sig sakna från de klagande! Kommunen kommer därmed undan med en uppenbar lögn.
Domen vilar även i övrigt på felaktiga grunder och grumliga resonemang. Det skulle dock föra för långt att i detta sammanhang redogöra för dessa förhållanden.
Att förvaltningsrätten inte gett de klagande "rätt" kan vid en första betraktelse kännas tungt - särskilt som domen ur kommunalrättslig synpunkt inte håller ihop. Sett i sitt sammanhang bör dock de klagande kommuninvånarna känna sig som de verkliga segrarna. De har nämligen vunnit kriget!
De 50-tal klagande som står bakom överklagandet, har genom sitt mod och engagemang stått upp för kommunen, dess verksamheter och anställda. De har genom sitt överklagande pekat på det moraliskt förkastliga i att politikerna stoppar 10-tals skattemiljoner i privata aktörers fickor. De har protesterat mot att politikerna prioriterar äventyrliga och ogenomtänkta "näringslivssatsningar" framför skola och omsorg samt protesterat mot att politikerna förstör den kommunala ekonomin.
De klagande kan känna stolthet över att ha deltagit i denna "folkliga resning", som varit lika mycket en protest mot det moraliska förfallet i kommunhuset, som en protest som mot den olagliga hanteringen. Det är också denna resning som inspirerade många kommuninvånare att välja en ny majoritet i valet och därmed ge kommunen en chans att slå in på en ny väg.
Kommuninvånarna skipade rättvisa vid valurnorna och väljarnas dom är mångfalt viktigare än förvaltningsrättens dom. Utan de klagandes - och många andras - inspirerande samhällsengagemang hade detta inte varit möjligt!
Bloggredaktionen
Bloggen skall inte belasta sina läsare med en alltför ingående juridisk analys av förvaltningsrättens dom, men konstaterar att domen är dåligt argumenterad och inte heller lever upp till objektivitetskravet.
Ett par centrala omständigheter förtjänar dock omnämnande. Förvaltningsrätten bestrider inte de beräkningar i målet (bl.a. från kommunens externrevisor), som visar att kommunen i vart fall förlorar 50 miljoner kronor under hyresperioden, p.g.a. att hyran inte täcker kommunens investeringskostnad.
Vad förvaltningsrätten däremot säger är, att de klagande inte kunnat visa att hyran i hyresavtalen är lägre än marknadshyran och att de klagande därmed inte kunnat visa att det är fråga om ett olagligt stöd till enskild.
Det horribla i förvaltningsrättens resonemang framkommer när man beaktar följande:
Det är kommunen som påstått att hyran i Björnhuset är marknadsmässig och då är det också kommunen som - enligt svensk rätt - har bevisbördan för den åberopade omständigheten. Enligt förvaltningsrätten är det dock precis tvärtom. Somliga kanske undrar hur tvister i "vanliga" mål skulle slitas, om domstolen hade denna inställning? Det undrar vi också. Förvaltningsrättens dom innebär nämligen att den är uppenbart partisk till kommunens fördel.
Ponera följande. I ett tvistemål där parten A stämt in parten B för ett obetalt lån, uppger B att han redan betalt lånet. Om då tingsrätten skulle följa förvaltningsrättens "rättstillämpning", skulle A förlora målet mot B. Tingsrätten skulle nämligen konstatera att A inte kunnat styrka att B inte hade betalat tillbaka lånet. Det svenska bankväsendet skulle sannolikt klappa ihop på ett par veckor med en sådan rättstillämpning.
Förvaltningsrättens inställning ter sig särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att det inte finns några jämförbara livsmedelslokaler att jämföra hyran med. Det är alltså inte ens möjligt att prestera det underlag som förvaltningsrätten säger sig sakna från de klagande! Kommunen kommer därmed undan med en uppenbar lögn.
Domen vilar även i övrigt på felaktiga grunder och grumliga resonemang. Det skulle dock föra för långt att i detta sammanhang redogöra för dessa förhållanden.
Att förvaltningsrätten inte gett de klagande "rätt" kan vid en första betraktelse kännas tungt - särskilt som domen ur kommunalrättslig synpunkt inte håller ihop. Sett i sitt sammanhang bör dock de klagande kommuninvånarna känna sig som de verkliga segrarna. De har nämligen vunnit kriget!
De 50-tal klagande som står bakom överklagandet, har genom sitt mod och engagemang stått upp för kommunen, dess verksamheter och anställda. De har genom sitt överklagande pekat på det moraliskt förkastliga i att politikerna stoppar 10-tals skattemiljoner i privata aktörers fickor. De har protesterat mot att politikerna prioriterar äventyrliga och ogenomtänkta "näringslivssatsningar" framför skola och omsorg samt protesterat mot att politikerna förstör den kommunala ekonomin.
De klagande kan känna stolthet över att ha deltagit i denna "folkliga resning", som varit lika mycket en protest mot det moraliska förfallet i kommunhuset, som en protest som mot den olagliga hanteringen. Det är också denna resning som inspirerade många kommuninvånare att välja en ny majoritet i valet och därmed ge kommunen en chans att slå in på en ny väg.
Kommuninvånarna skipade rättvisa vid valurnorna och väljarnas dom är mångfalt viktigare än förvaltningsrättens dom. Utan de klagandes - och många andras - inspirerande samhällsengagemang hade detta inte varit möjligt!
Bloggredaktionen
Ang hyresavtalen - Bakgrund till domen i förvaltningsrätten
Förvaltningsrättens dom förtjänar ett särskilt omnämnande i ett bredare rättsligt perspektiv, som belyser rättsskipningen och rättssäkerheten i dagens Sverige.
De senaste årens utveckling har - inte minst "tack vare" den borgerliga regeringen - inneburit stora försämringar för den enskildes möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Härigenom har också rättssäkerheten urholkats. Många menar t.o.m. att den satts ur spel.
Numera krävs det s.k. prövningstillstånd för nästan alla mål när en dom överklagas. I praktiken har det visat sig att enskilda mycket sällan får prövningstillstånd när de överklagar till kammarrätten, medan det allmänna nästan alltid får prövningstillstånd. Många enskilda som driver mål mot Försäkringskassan har drabbats av detta "fenomen". Detta innebär i sin tur att den enskilde oftast bara får en chans till sakprövning, vilket naturligtvis är högst otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt, särskilt som man erfarenhetsmässigt vet att domstolar i olika instanser ofta dömer olika.
Det finns ett gammal ordspråk som lyder "det råder kvantitetskrav i tingsrätten och kvalitetskrav i hovrätten". Ordspråket kan appliceras på förvaltningsrätt kontra kammarrätt. Förvaltningsrätten, som dömde i det aktuella målet, består av en jurist (ofta en domare under upplärning, en s.k. fiskal) och två s.k. särskilda ledamöter. De senare har undantagslöst jobbat på ledande positioner inom den kommunala sektorn och har därför sannolikt själva varit med om att fatta beslut, som inte varit helt riktiga. När domstolens domarsammansättning ser ut på det här sättet, är det kanske inte så konstigt att det är svårt för en klagande att "få rätt".
I kammarrätten däremot är juristerna i majoritet - där består domstolen av tre domare (jurister anställda vid domstolen) och två särskilda ledamöter. Men eftersom det nästan är omöjligt att få prövningstillstånd, får en klagande oftast inte chansen att få sin sak prövad i kammarrätten.
Den borgerliga regeringens har mycket tydligt visat sitt bristande intresse för rättssäkerheten, genom att inte anslå tillräckliga resurser till domstolsväsendet. Detta har bl.a. tvingat fram nedskärningar och sammanslagningar hos domstolarna.
Det är också otillräckliga anslag som till stor del tvingat fram de nya bestämmelserna om prövningstillstånd, som sedan förra året gäller både i hovrätten och kammarrätten. Domstolarna hinner helt enkelt inte med att handlägga alla mål och därför klipper man redan efter första instans. Resultatet blir att rättsäkerheten sätts ur spel.
Eftersom såväl tingsrätterna som förvaltningsrätterna är överhopade med mål, så utreds inte heller alla mål nöjaktigt och kvalitén på domarna har därför också generellt gått ner under senare år - ibland har de t.o.m. summarisk karaktär.
Det är också mot denna bakgrund man bör se förvaltningsrättens dom. Ute i landet är det många kommunledningar, såväl på tjänstemanna- som politikersidan, som lever i en övertro att "de gör rätt" bara för att ett överklagande inte bifallits. De känner då sannolikt också en lika inbillad som falsk moralisk tillfredsställelse över att "det gick vägen för kommunen".
Men det handlar således mer om en bristfällig och delvis politiserad rättstillämpning, än om att kommunerna "gör rätt" - kommunerna kommer helt enkelt oftast undan med att "göra fel".
De få gånger som kommunala beslut upphävs, så har det dessutom oftast ingen betydelse i praktiken. Eftersom det inte finns någon sanktion i kommunallagen, som innebär straff för den felande, så kan de beslutande politikerna ta lätt på en sådan dom. Domar som gått kommunen emot glömmer man dessutom snabbt bort genom en tyst överenskommelse och ofta struntar man i att följa en dom (s.k. lagtrots).
Kommunalrådet Peter Johansson (KD) - en av de klagande - uppger i dagens Bohusläningen att domen inte har så stor betydelse. Peter syftar sannolikt på det faktum att hyresavtalen är civilrättsligt bindande, varför ett upphävande inte hade "upphävt" själva hyresavtalen. De hade således ändå varit giltiga.
Rättskipningen i landet varierar dock beroende på rättsområde. Medan det går att urskilja en tydlig förslappning inom rättskipningen rent allmänt, kan man tvärtom skönja tendenser till en skärpning på rättsområden där EG-rätten gör sig gällande. Ett sådant rättsområde är lagen om offentlig upphandling (LOU), där de enskilda medlemsländerna - p g a EG-rätten - tvingas upprätthålla en hög kvalité i rättsskipningen, utan begränsningar från inhemska hinder av adminstrativ eller annan art.
Bloggen vågar därför redan nu säga, att Konkurrensverket - när den är klar med sin utredning - kommer att slå fast att Färgelanda kommun bröt mot LOU, när den inte upphandlade Björnhusentreprenaden.
Bloggredaktionen
De senaste årens utveckling har - inte minst "tack vare" den borgerliga regeringen - inneburit stora försämringar för den enskildes möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Härigenom har också rättssäkerheten urholkats. Många menar t.o.m. att den satts ur spel.
Numera krävs det s.k. prövningstillstånd för nästan alla mål när en dom överklagas. I praktiken har det visat sig att enskilda mycket sällan får prövningstillstånd när de överklagar till kammarrätten, medan det allmänna nästan alltid får prövningstillstånd. Många enskilda som driver mål mot Försäkringskassan har drabbats av detta "fenomen". Detta innebär i sin tur att den enskilde oftast bara får en chans till sakprövning, vilket naturligtvis är högst otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt, särskilt som man erfarenhetsmässigt vet att domstolar i olika instanser ofta dömer olika.
Det finns ett gammal ordspråk som lyder "det råder kvantitetskrav i tingsrätten och kvalitetskrav i hovrätten". Ordspråket kan appliceras på förvaltningsrätt kontra kammarrätt. Förvaltningsrätten, som dömde i det aktuella målet, består av en jurist (ofta en domare under upplärning, en s.k. fiskal) och två s.k. särskilda ledamöter. De senare har undantagslöst jobbat på ledande positioner inom den kommunala sektorn och har därför sannolikt själva varit med om att fatta beslut, som inte varit helt riktiga. När domstolens domarsammansättning ser ut på det här sättet, är det kanske inte så konstigt att det är svårt för en klagande att "få rätt".
I kammarrätten däremot är juristerna i majoritet - där består domstolen av tre domare (jurister anställda vid domstolen) och två särskilda ledamöter. Men eftersom det nästan är omöjligt att få prövningstillstånd, får en klagande oftast inte chansen att få sin sak prövad i kammarrätten.
Den borgerliga regeringens har mycket tydligt visat sitt bristande intresse för rättssäkerheten, genom att inte anslå tillräckliga resurser till domstolsväsendet. Detta har bl.a. tvingat fram nedskärningar och sammanslagningar hos domstolarna.
Det är också otillräckliga anslag som till stor del tvingat fram de nya bestämmelserna om prövningstillstånd, som sedan förra året gäller både i hovrätten och kammarrätten. Domstolarna hinner helt enkelt inte med att handlägga alla mål och därför klipper man redan efter första instans. Resultatet blir att rättsäkerheten sätts ur spel.
Eftersom såväl tingsrätterna som förvaltningsrätterna är överhopade med mål, så utreds inte heller alla mål nöjaktigt och kvalitén på domarna har därför också generellt gått ner under senare år - ibland har de t.o.m. summarisk karaktär.
Det är också mot denna bakgrund man bör se förvaltningsrättens dom. Ute i landet är det många kommunledningar, såväl på tjänstemanna- som politikersidan, som lever i en övertro att "de gör rätt" bara för att ett överklagande inte bifallits. De känner då sannolikt också en lika inbillad som falsk moralisk tillfredsställelse över att "det gick vägen för kommunen".
Men det handlar således mer om en bristfällig och delvis politiserad rättstillämpning, än om att kommunerna "gör rätt" - kommunerna kommer helt enkelt oftast undan med att "göra fel".
De få gånger som kommunala beslut upphävs, så har det dessutom oftast ingen betydelse i praktiken. Eftersom det inte finns någon sanktion i kommunallagen, som innebär straff för den felande, så kan de beslutande politikerna ta lätt på en sådan dom. Domar som gått kommunen emot glömmer man dessutom snabbt bort genom en tyst överenskommelse och ofta struntar man i att följa en dom (s.k. lagtrots).
Kommunalrådet Peter Johansson (KD) - en av de klagande - uppger i dagens Bohusläningen att domen inte har så stor betydelse. Peter syftar sannolikt på det faktum att hyresavtalen är civilrättsligt bindande, varför ett upphävande inte hade "upphävt" själva hyresavtalen. De hade således ändå varit giltiga.
Rättskipningen i landet varierar dock beroende på rättsområde. Medan det går att urskilja en tydlig förslappning inom rättskipningen rent allmänt, kan man tvärtom skönja tendenser till en skärpning på rättsområden där EG-rätten gör sig gällande. Ett sådant rättsområde är lagen om offentlig upphandling (LOU), där de enskilda medlemsländerna - p g a EG-rätten - tvingas upprätthålla en hög kvalité i rättsskipningen, utan begränsningar från inhemska hinder av adminstrativ eller annan art.
Bloggen vågar därför redan nu säga, att Konkurrensverket - när den är klar med sin utredning - kommer att slå fast att Färgelanda kommun bröt mot LOU, när den inte upphandlade Björnhusentreprenaden.
Bloggredaktionen
tisdag 9 november 2010
Björnhuset - "En skrämmande bild av inkompetens"
Så inleder Emma Wange gårdagens ledare i Bohusläningen.
Dessa ord kan också sägas sammanfatta Björnhusprojektet.
Wange konstaterar också - helt korrekt - att den nyss presenterade Ernst & Young-rapporten över Björnhusprojektet i flera delar är bristfällig, bl.a. riktar den kraftig kritik mot själva förfarandet, men undviker samtidigt medvetet? att gå in på ansvarsfrågan. Detta är dock inte ovanligt och heller inte så konstigt. Konsulter har nämligen en väl utvecklad självbevarelsedrift och de undviker därför instinktivt att bita den hand som föder dem.
För att härvan skall få den korrekta genomlysning som Wange - och många kommuninvånare - saknar, behövs sannolikt en förundersökning. Då kan man också mer exakt utreda vad som egentligen hänt i kontakterna och penningflödena mellan kommunen, banker och Björnhusföretagen. En sådan förundersökning torde dock förutsätta att den nyvalda kommunstyrelsen initierar frågan via en formell polisanmälan och det är - av olika skäl - inte säkert att det finns majoritet för en sådan åtgärd bland de ledande politikerna.
Dagens korrupta miljö i kommunhuset, inkompetensen, ansvarslösheten och myglet, har sina rötter i händelser som går långt tillbaka i tiden. Roten till det onda ligger inte enbart på tjänstemannasidan, utan det har krävts en symbios med ruttna rötter i politiken.
På senare år har "anvariga" politiker - främst Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) - med närmast religiös övertygelse envist upprepat mantrat "vi måste lita på våra tjänstemän", istället för att utkräva ansvar.
Tidigare år har det varit andra ledande politiker som syndat och som därmed lagt grunden till den mygelkultur som härskar i dagens Färgelanda.
Av skäl som sannolikt bara Zaid Långström (S) och hans sammansvurna känner till, togs Jan Eriksson in som kommunchef trots att han saknade både formell kompetens och tidigare erfarenhet från kommunalt arbete. Lägg därtill att Janne E i princip kom direkt från ett diffust VD:skap för ett av bolagen i den skandalomsusade Regentus-kraschen, där han för övrigt kom undan med blotta förskräckelsen, så var det så att säga upplagt för att det skulle gå åt pipan.
Och det har det ju gjort - med besked dessutom.
Den senaste granskningsrapporten från Ernst & Young belyser tämligen väl en kommun som arbetar utanför lagens råmärken och där det visserligen finns klara och tydliga regler att följa, men där ett korrupt system systematiskt satt detta regel- och kontrollsystem ur spel.
Nedan publicerar vi sidan 33 ur den 40-sidiga rapporten, som exemplifierar hur centrala delar av kommunledningen på tjänstemannasidan är involverad i att åsidosätta gällande regelverk. Utan att blinka har de åsamkat kommunen skador i mångmiljonklassen genom att överskrida sina befogenheter - med eller utan ledande politikers goda minne. Det hela är så förskräckligt och så graverande, att man nästan blir mållös.
Med facit i hand är det kommunchefen, ekonomichefen (ni vet han som inte synts till på snart ett år) och servicechefen som varit de största syndarna och vars anställningar därför torde hänga tämligen löst i nuläget.
Bloggredaktionen
(klicka på bilden för att göra den större)
Dessa ord kan också sägas sammanfatta Björnhusprojektet.
Wange konstaterar också - helt korrekt - att den nyss presenterade Ernst & Young-rapporten över Björnhusprojektet i flera delar är bristfällig, bl.a. riktar den kraftig kritik mot själva förfarandet, men undviker samtidigt medvetet? att gå in på ansvarsfrågan. Detta är dock inte ovanligt och heller inte så konstigt. Konsulter har nämligen en väl utvecklad självbevarelsedrift och de undviker därför instinktivt att bita den hand som föder dem.
För att härvan skall få den korrekta genomlysning som Wange - och många kommuninvånare - saknar, behövs sannolikt en förundersökning. Då kan man också mer exakt utreda vad som egentligen hänt i kontakterna och penningflödena mellan kommunen, banker och Björnhusföretagen. En sådan förundersökning torde dock förutsätta att den nyvalda kommunstyrelsen initierar frågan via en formell polisanmälan och det är - av olika skäl - inte säkert att det finns majoritet för en sådan åtgärd bland de ledande politikerna.
Dagens korrupta miljö i kommunhuset, inkompetensen, ansvarslösheten och myglet, har sina rötter i händelser som går långt tillbaka i tiden. Roten till det onda ligger inte enbart på tjänstemannasidan, utan det har krävts en symbios med ruttna rötter i politiken.
På senare år har "anvariga" politiker - främst Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP) - med närmast religiös övertygelse envist upprepat mantrat "vi måste lita på våra tjänstemän", istället för att utkräva ansvar.
Tidigare år har det varit andra ledande politiker som syndat och som därmed lagt grunden till den mygelkultur som härskar i dagens Färgelanda.
Av skäl som sannolikt bara Zaid Långström (S) och hans sammansvurna känner till, togs Jan Eriksson in som kommunchef trots att han saknade både formell kompetens och tidigare erfarenhet från kommunalt arbete. Lägg därtill att Janne E i princip kom direkt från ett diffust VD:skap för ett av bolagen i den skandalomsusade Regentus-kraschen, där han för övrigt kom undan med blotta förskräckelsen, så var det så att säga upplagt för att det skulle gå åt pipan.
Och det har det ju gjort - med besked dessutom.
Den senaste granskningsrapporten från Ernst & Young belyser tämligen väl en kommun som arbetar utanför lagens råmärken och där det visserligen finns klara och tydliga regler att följa, men där ett korrupt system systematiskt satt detta regel- och kontrollsystem ur spel.
Nedan publicerar vi sidan 33 ur den 40-sidiga rapporten, som exemplifierar hur centrala delar av kommunledningen på tjänstemannasidan är involverad i att åsidosätta gällande regelverk. Utan att blinka har de åsamkat kommunen skador i mångmiljonklassen genom att överskrida sina befogenheter - med eller utan ledande politikers goda minne. Det hela är så förskräckligt och så graverande, att man nästan blir mållös.
Med facit i hand är det kommunchefen, ekonomichefen (ni vet han som inte synts till på snart ett år) och servicechefen som varit de största syndarna och vars anställningar därför torde hänga tämligen löst i nuläget.
Bloggredaktionen
(klicka på bilden för att göra den större)
måndag 8 november 2010
Kultur i Färgelanda = Mera Flum-Flum
I Dalslänningen kunde vi häromveckan läsa en helsides artikel, om den framtida kulturen i Färgelanda.
Redan rubriken, "kommunen tar helhetsgrepp på framtidens kultur", låter förstå att det är flum-flum på gång. Alla röda varningsflagg borde alltså hissas på flaggstängerna utanför kommunhuset.
I artikeln nämns varken kommunchefen Jan Eriksson eller "utvecklingsstrategen" Jan Stalfors med ett ord, men det är ändå ingen tvekan om att det är deras "kulturande" som svävar över projektet, som Bloggen döpt till "Flum-Flum".
Jannarnas råmall för ett lyckat projekt är att det skall ha ett namn, tillräckligt abstrakt och svårfångat för att ingen skall begripa vad det handlar om. Det skall vidare involvera så många människor, grupper och organisationer som möjligt samt ha så många möten som möjligt. Till slut skall projektet avslutas med att alla förklarar sig nöjda.
Låt oss då se hur Jannarnas råmall stämmer med kulturprojekt Flum-Flum. Ansvarig för Flum-Flum är Kultur- och fritidschef Krystyna Skjelfoss och hon har följande att säga:
"I november samlas en arbetsgrupp för ett första möte. I den gruppen ingår politiker, tjänstemän, men också "vanliga" kommuninvånare."
Kommunen har t.o.m. lagt ner pengar på att annonsera efter deltagare till Flum-Flum! och Krystyna säger att fler - ja, egentligen alla - är välkomna att delta. Därmed är Jannarnas rekvisit för antalet deltagare i Flum-Flum också uppfyllt - med råge dessutom.
Krystyna förklarar vidare att "- Arbetet handlar inte om att sätta fokus på de fina konsterna. Istället betraktar vi i stort sett allt som händer som kulturyttringar".
Krystynas benämning på Flum-Flum är "cultural planning", vilket enligt Krystyna är "ett sätt att tänka strategiskt kring ett områdes resurser när det gäller kulturen, så att politiken bättre stämmer överens med de lokala behoven". Därmed är rekvisitet, att projektet skall vara abstrakt och obegripligt, också uppfyllt.
Ett första steg i Flum-Flum blir att "samla in så mycket information om kommunen som möjligt". "Det handlar om traditioner, värderingar och historier om vad som hänt", säger Krystyna glatt. När vi väl fått den informationen "vet vi vad folk är intresserade av och vad vi skall satsa på", fortsätter Krystyna.
Krystyna berättar väldigt, väldigt mycket mer om Flum-Flum och dess sätt att arbeta, men Bloggen avstår från att belasta läsarna med denna "information". Istället avslutar vi att redogöra för Flum-Flums syfte, vilket enligt Krystyna är att "bidra till utveckling av kulturen, förändra de mindre bra delarna och lyfta fram de bra".
Detta låter väl konkret och bra, eller var det något vi missade i hastigheten?
Enligt planerna skall Flum-Flums kafferep hålla på i två år. Bloggen konstaterar att flera partier gick till val på att vända utvecklingen och ta itu med kommunens grundläggande problem. Bloggen har svårt att se hur en sådan nödvändig förändring kan komma till stånd, när kommunen - dess politiker och tjänstemän - fortsätter att dagdrömma och ägna sig åt Flum-Flum.
Bloggredaktionen
Redan rubriken, "kommunen tar helhetsgrepp på framtidens kultur", låter förstå att det är flum-flum på gång. Alla röda varningsflagg borde alltså hissas på flaggstängerna utanför kommunhuset.
I artikeln nämns varken kommunchefen Jan Eriksson eller "utvecklingsstrategen" Jan Stalfors med ett ord, men det är ändå ingen tvekan om att det är deras "kulturande" som svävar över projektet, som Bloggen döpt till "Flum-Flum".
Jannarnas råmall för ett lyckat projekt är att det skall ha ett namn, tillräckligt abstrakt och svårfångat för att ingen skall begripa vad det handlar om. Det skall vidare involvera så många människor, grupper och organisationer som möjligt samt ha så många möten som möjligt. Till slut skall projektet avslutas med att alla förklarar sig nöjda.
Låt oss då se hur Jannarnas råmall stämmer med kulturprojekt Flum-Flum. Ansvarig för Flum-Flum är Kultur- och fritidschef Krystyna Skjelfoss och hon har följande att säga:
"I november samlas en arbetsgrupp för ett första möte. I den gruppen ingår politiker, tjänstemän, men också "vanliga" kommuninvånare."
Kommunen har t.o.m. lagt ner pengar på att annonsera efter deltagare till Flum-Flum! och Krystyna säger att fler - ja, egentligen alla - är välkomna att delta. Därmed är Jannarnas rekvisit för antalet deltagare i Flum-Flum också uppfyllt - med råge dessutom.
Krystyna förklarar vidare att "- Arbetet handlar inte om att sätta fokus på de fina konsterna. Istället betraktar vi i stort sett allt som händer som kulturyttringar".
Krystynas benämning på Flum-Flum är "cultural planning", vilket enligt Krystyna är "ett sätt att tänka strategiskt kring ett områdes resurser när det gäller kulturen, så att politiken bättre stämmer överens med de lokala behoven". Därmed är rekvisitet, att projektet skall vara abstrakt och obegripligt, också uppfyllt.
Ett första steg i Flum-Flum blir att "samla in så mycket information om kommunen som möjligt". "Det handlar om traditioner, värderingar och historier om vad som hänt", säger Krystyna glatt. När vi väl fått den informationen "vet vi vad folk är intresserade av och vad vi skall satsa på", fortsätter Krystyna.
Krystyna berättar väldigt, väldigt mycket mer om Flum-Flum och dess sätt att arbeta, men Bloggen avstår från att belasta läsarna med denna "information". Istället avslutar vi att redogöra för Flum-Flums syfte, vilket enligt Krystyna är att "bidra till utveckling av kulturen, förändra de mindre bra delarna och lyfta fram de bra".
Detta låter väl konkret och bra, eller var det något vi missade i hastigheten?
Enligt planerna skall Flum-Flums kafferep hålla på i två år. Bloggen konstaterar att flera partier gick till val på att vända utvecklingen och ta itu med kommunens grundläggande problem. Bloggen har svårt att se hur en sådan nödvändig förändring kan komma till stånd, när kommunen - dess politiker och tjänstemän - fortsätter att dagdrömma och ägna sig åt Flum-Flum.
Bloggredaktionen
lördag 6 november 2010
Om Janne E, Konkurrensverket och Björnhuset
Bloggen bläddrar tillbaka nån vecka i kalendern och återvänder till kommunens numera ökända korrespondens med Konkurrensverket (KKV) ang Björnhuset.
Kommunens huvudansvarige för Björnhusprojektet - kommunchefen Jan Eriksson - har nu skrivit färdigt och skickat in 3:e kapitlet om Björnhussagan till KKV. Författarens tidigare två kapitel har som bekant refuserats.
Som vanligt går det inte så bra när Janne E är inblandad och KKV har inte varit direkt imponerat av tidigare brev. När Janne E för ett tag sedan skickade ett andra "goddag yxskaftsvar", surnade KKV till rejält och svarade med att förelägga kommunen att redovisa den rättsliga grunden, för att inte Björnhuset upphandlats. Visst är det lite (o)lustigt att en myndighet är tvungen att förelägga en annan myndighet (Färgelanda kommunen) att yttra sig i ett ärende, eftersom kommunens högste tjänsteman missköter sig.
Men eftersom vanans makt är svår att bryta, har nu Janne E lyckats med konststycket att svamla ihop ett tredje "goddag yxskaftsvar" till KKV! Janne E har därmed för tredje gången! visat att han inte är samarbetsvillig - vi vet nog alla varför - och KKV kommer därför att göra sitt ställningstagande utan vidare "hjälp" från Janne E.
Janne E:s brev till KKV är ännu ett i raden av intellektuellt ohederliga svammelbrev, där Janne E försöker få in KKV på semantiska villospår. "-Jag har ju lyckats bra med politikerna i Färgelanda och varför skulle jag då inte kunna lura även KKV?", tänker kanske Janne E.
Janne E säger i brevet att kommunen endast är leverantör till Björnhusföretagen och därför inte omfattas av LOU. Det enda som kommunen levererat till Björnhusföretagen är som bekant 90 000 000 skattekronor. Och om han har en sådan inställning och kunskap om LOU, som Janne E ger uttryck för i sitt Kalle Anka-brev till KKV, då är det naturligtvis inte möjligt att bryta mot LOU.
Samtidigt borde kommunchefens sätt att tänka och hans oacceptabla resonemang, sända kalla kårar utmed ryggraden på hans arbetsgivare kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ledamöter borde fundera över, om Janne E har samma inställning till sina egna och kommunens affärer i övrigt?
KKV:s utredning bedrivs utifrån ett sakligt och objektivt perspektiv med utgångspunkt i föreskrifterna i LOU. Eftersom det är kommunen som till syvende och sist betalar för Björhusentreprenaden samt äger Björnhusfastigheten, är det också kommunen som är den egentliga beställaren. Det är inte tillåtet att kringgå LOU, genom användande av mellanmän och konstruktioner av olika slag. När KKV är klar med sin utredning, kommer därför KKV att slå fast att kommunen brutit mot lagen - det vågar Bloggen utfästa redan nu.
Signaturen DNV har på sin blogg elegant sammanfattat "höjdpunkterna" i Janne E:s brev, vilka vi återger nedan:
* Kommunen säger att Björnhuset aldrig varit ett byggentreprenadprojekt, utan ett näringslivsprojekt.
Konsekvensen av detta näringslivsprojekt var just ett byggentreprenadprojekt.....
* Man påstår även att de privata aktörerna investerat nästan 78 miljoner för anpassning av lokalerna.
Och jag min dummer som hela tiden trott det var kommunen som betalade....
* Man skriver att Mathuset "valt" att låta hyresvärden överta upparbetade investeringskostnader och sedan konvertera dessa till en hyreskonsekvens.
Jag tror inte att Mathuset hade så mycket att välja på....
* Vidare skriver man :-" Eftersom hyresvärden inte köpt något utan snarare framstår som leverantör, torde LOU inte vara tillämpligt....."
Om vi inte köpt något, varför kommer det då fakturor.....
Bloggredaktionen
(klicka på bilderna för att göra dem större)
Kommunens huvudansvarige för Björnhusprojektet - kommunchefen Jan Eriksson - har nu skrivit färdigt och skickat in 3:e kapitlet om Björnhussagan till KKV. Författarens tidigare två kapitel har som bekant refuserats.
Som vanligt går det inte så bra när Janne E är inblandad och KKV har inte varit direkt imponerat av tidigare brev. När Janne E för ett tag sedan skickade ett andra "goddag yxskaftsvar", surnade KKV till rejält och svarade med att förelägga kommunen att redovisa den rättsliga grunden, för att inte Björnhuset upphandlats. Visst är det lite (o)lustigt att en myndighet är tvungen att förelägga en annan myndighet (Färgelanda kommunen) att yttra sig i ett ärende, eftersom kommunens högste tjänsteman missköter sig.
Men eftersom vanans makt är svår att bryta, har nu Janne E lyckats med konststycket att svamla ihop ett tredje "goddag yxskaftsvar" till KKV! Janne E har därmed för tredje gången! visat att han inte är samarbetsvillig - vi vet nog alla varför - och KKV kommer därför att göra sitt ställningstagande utan vidare "hjälp" från Janne E.
Janne E:s brev till KKV är ännu ett i raden av intellektuellt ohederliga svammelbrev, där Janne E försöker få in KKV på semantiska villospår. "-Jag har ju lyckats bra med politikerna i Färgelanda och varför skulle jag då inte kunna lura även KKV?", tänker kanske Janne E.
Janne E säger i brevet att kommunen endast är leverantör till Björnhusföretagen och därför inte omfattas av LOU. Det enda som kommunen levererat till Björnhusföretagen är som bekant 90 000 000 skattekronor. Och om han har en sådan inställning och kunskap om LOU, som Janne E ger uttryck för i sitt Kalle Anka-brev till KKV, då är det naturligtvis inte möjligt att bryta mot LOU.
Samtidigt borde kommunchefens sätt att tänka och hans oacceptabla resonemang, sända kalla kårar utmed ryggraden på hans arbetsgivare kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens ledamöter borde fundera över, om Janne E har samma inställning till sina egna och kommunens affärer i övrigt?
KKV:s utredning bedrivs utifrån ett sakligt och objektivt perspektiv med utgångspunkt i föreskrifterna i LOU. Eftersom det är kommunen som till syvende och sist betalar för Björhusentreprenaden samt äger Björnhusfastigheten, är det också kommunen som är den egentliga beställaren. Det är inte tillåtet att kringgå LOU, genom användande av mellanmän och konstruktioner av olika slag. När KKV är klar med sin utredning, kommer därför KKV att slå fast att kommunen brutit mot lagen - det vågar Bloggen utfästa redan nu.
Signaturen DNV har på sin blogg elegant sammanfattat "höjdpunkterna" i Janne E:s brev, vilka vi återger nedan:
* Kommunen säger att Björnhuset aldrig varit ett byggentreprenadprojekt, utan ett näringslivsprojekt.
Konsekvensen av detta näringslivsprojekt var just ett byggentreprenadprojekt.....
* Man påstår även att de privata aktörerna investerat nästan 78 miljoner för anpassning av lokalerna.
Och jag min dummer som hela tiden trott det var kommunen som betalade....
* Man skriver att Mathuset "valt" att låta hyresvärden överta upparbetade investeringskostnader och sedan konvertera dessa till en hyreskonsekvens.
Jag tror inte att Mathuset hade så mycket att välja på....
* Vidare skriver man :-" Eftersom hyresvärden inte köpt något utan snarare framstår som leverantör, torde LOU inte vara tillämpligt....."
Om vi inte köpt något, varför kommer det då fakturor.....
Bloggredaktionen
(klicka på bilderna för att göra dem större)
onsdag 3 november 2010
KF ikväll - Peter Johansson (KD) kommunalråd!
Ikväll valdes Peter Johansson till kommunalråd.
Stort grattis säger vi på Bloggen!
Till oppositionsråd valdes Ulla Börjesson (S) och vi får väl vara artiga och säga grattis också till Ulla.
Till KF:s ordförande valdes Thorbjörn Jakobsson (C) och vi säger grattis till Thorbjörn.
Thorbjörn var dock bortrest för kvällen och förhandlingarna fördes istället med säker hand av "åldermannen" Kenneth Carlsson (FP), som visade sig från sin bästa sida. För den som undrar varför Kenneth är ålderman, så är det p.g.a. att han suttit längst i KF av alla ledamöter och alltså inte p.g.a. att han är äldst.
Av intresse i övrigt kan nämnas att den nya majoriteten lyckades blockera ett sista tappert försök från Socialdemokraternas sida, att skjuta planerna på friskolor jämte friförskoleverksamhet i sank.
Det var Ulla Börjesson som la förslaget, om att öppna en ny "tillfällig" förskoleavdelning på Höjdenskolan, något som - om det blivit beslutat - väsentligt hade försvårat för friskolornas möjligheter att etablera en verksamhet i kommunen.
Att Ulla saknade budgeterade medel för att finansiera sitt förslag, tycktes inte bekymra henne nämnvärt. Och har man nyss bränt 90 miljoner på ett misslyckat näringslivsprojekt, så blir man kanske fartblind. Det kan förklara varför Ulla inte ens reagerar på, att hennes förslag innebär att kommunens checkkredit belastas med ytterligare några hundra tusen. Men visst är det oansvarigt att lägga ofinansierade förslag på det här sättet.
Bloggredaktionen
Stort grattis säger vi på Bloggen!
Till oppositionsråd valdes Ulla Börjesson (S) och vi får väl vara artiga och säga grattis också till Ulla.
Till KF:s ordförande valdes Thorbjörn Jakobsson (C) och vi säger grattis till Thorbjörn.
Thorbjörn var dock bortrest för kvällen och förhandlingarna fördes istället med säker hand av "åldermannen" Kenneth Carlsson (FP), som visade sig från sin bästa sida. För den som undrar varför Kenneth är ålderman, så är det p.g.a. att han suttit längst i KF av alla ledamöter och alltså inte p.g.a. att han är äldst.
Av intresse i övrigt kan nämnas att den nya majoriteten lyckades blockera ett sista tappert försök från Socialdemokraternas sida, att skjuta planerna på friskolor jämte friförskoleverksamhet i sank.
Det var Ulla Börjesson som la förslaget, om att öppna en ny "tillfällig" förskoleavdelning på Höjdenskolan, något som - om det blivit beslutat - väsentligt hade försvårat för friskolornas möjligheter att etablera en verksamhet i kommunen.
Att Ulla saknade budgeterade medel för att finansiera sitt förslag, tycktes inte bekymra henne nämnvärt. Och har man nyss bränt 90 miljoner på ett misslyckat näringslivsprojekt, så blir man kanske fartblind. Det kan förklara varför Ulla inte ens reagerar på, att hennes förslag innebär att kommunens checkkredit belastas med ytterligare några hundra tusen. Men visst är det oansvarigt att lägga ofinansierade förslag på det här sättet.
Bloggredaktionen
tisdag 2 november 2010
KF i morgon - valärenden
I morgon onsdag kl 19.00 håller KF sammanträde i Färgelanda Allhem (klicka på länken).
KF skall bl.a. välja kommunalråd.
Bloggen återkommer med en kommentar, om och när valen blir klara.
Bloggredaktionen
KF skall bl.a. välja kommunalråd.
Bloggen återkommer med en kommentar, om och när valen blir klara.
Bloggredaktionen
måndag 1 november 2010
Även Ulla Börjesson (S) säger att kommunchefen ljuger
I en artikel i lördagens Bohusläningen, bestrider föga förvånande Ulla Börjesson kommunchefen Jan Erikssons uppgifter; att hon skulle ha gett kommunchefen klartecken att skriva det brev till Swedbank (eller ens haft kännedom om det), som möjliggjorde att ramavtalet sattes ur spel och att kommunen betalade ut 10-tals miljoner kronor utan kommunala beslut.
Föga förvånande, eftersom Ulla i så fall fått lämna in sin omedelbara avskedsansökan och dessutom löpt otäcka rättsliga risker. Och så mycket älskar Ulla inte Jan Eriksson, att hon är beredd att bära hundhuvudet för hans skull. Det finns alltså - otroligt nog tycker kanske somliga - gränser även för Ulla Börjesson. Men som vanligt slirar Ulla och medger att hon känt till att Janne E betalat ut pengar. Vad Janne E och Ulla egentligen sagt till varandra mellan skål och vägg, vet nog bara fan och hans moster.
I och med Ullas dementi, ställs de nyvalda politikerna inför ett lika delikat som oundvikligt avgörande. Vem skall man tro på? Janne E eller de båda kommunalråden? Janne E har sagt att han informerat och fått klartecken från de båda kommunalråden?
Hur sannolikt är det att både Ann-Marie och Ulla ljuger? Inte särskilt.
Hur sannolikt är det att Janne E ljuger? Ganska.
Janne E har vid flera tillfällen visat att han har problem att hålla sig till sanningen. Janne E har dessutom medgivit att han kände till, att han saknade befogenhet att skicka Swedbank-brevet och att det var kommunstyrelsen som skulle ha fattat beslutet att skicka brevet.
Det faktum att Janne E gömde undan brevet i sin privata skrivbordslåda utan att diarieföra det, visar med all önskvärd tydlighet att han inte ville att någon skulle få reda på dess existens.
Ett högt spel kan tyckas, men det var samtidigt enda chansen att "rädda" projektet från att krascha i ett tidigt skede - alternativet inga pengar hade sannolikt inneburit konkurs för två av Björnhusföretagen. Om projektet kraschat i ett tidigt skede, hade förmodligen också Janne E fått söka sig annan anställning i detta tidiga skede.
Nu valde alltså Janne E - med hjälp av ekonomichefen Johan Karlsson, som ofattbart nog riskerar sin karriär för Jan Erikssons vansinniga ambitioner - att gambla och betala ut 10-tals miljoner skattekronor till Björnhusföretagen och därigenom riskera den kommunala ekonomin, utan politikernas vetskap.
Om Janne E:s gambling gått vägen, hade ingen fått veta något och Swedbank-brevet hade småningom hamnat i Janne E:s egen dokumentförstörare. Men som så ofta när man satsar allt på rött, så stannar kulan på svart. Janne E:s kalkyl sprack flera gånger om och två av Björnhusföretagens ekonomi var - trots att Janne E lovat politikerna att det handlade om solida och expansiva företag - så dålig att de inte kunde betala tillbaka investeringen på hyran. Ridå med andra ord när bubblan sprack.
Björnhushärvan är ett tragiskt skolexempel på vad som kan hända i en liten kommun, som kapas av korrupta och inkompetenta tjänstemän, vilka i sin tur skyddas av likaledes korrupta och inkompetenta politiker.
Bloggredaktionen
Föga förvånande, eftersom Ulla i så fall fått lämna in sin omedelbara avskedsansökan och dessutom löpt otäcka rättsliga risker. Och så mycket älskar Ulla inte Jan Eriksson, att hon är beredd att bära hundhuvudet för hans skull. Det finns alltså - otroligt nog tycker kanske somliga - gränser även för Ulla Börjesson. Men som vanligt slirar Ulla och medger att hon känt till att Janne E betalat ut pengar. Vad Janne E och Ulla egentligen sagt till varandra mellan skål och vägg, vet nog bara fan och hans moster.
I och med Ullas dementi, ställs de nyvalda politikerna inför ett lika delikat som oundvikligt avgörande. Vem skall man tro på? Janne E eller de båda kommunalråden? Janne E har sagt att han informerat och fått klartecken från de båda kommunalråden?
Hur sannolikt är det att både Ann-Marie och Ulla ljuger? Inte särskilt.
Hur sannolikt är det att Janne E ljuger? Ganska.
Janne E har vid flera tillfällen visat att han har problem att hålla sig till sanningen. Janne E har dessutom medgivit att han kände till, att han saknade befogenhet att skicka Swedbank-brevet och att det var kommunstyrelsen som skulle ha fattat beslutet att skicka brevet.
Det faktum att Janne E gömde undan brevet i sin privata skrivbordslåda utan att diarieföra det, visar med all önskvärd tydlighet att han inte ville att någon skulle få reda på dess existens.
Ett högt spel kan tyckas, men det var samtidigt enda chansen att "rädda" projektet från att krascha i ett tidigt skede - alternativet inga pengar hade sannolikt inneburit konkurs för två av Björnhusföretagen. Om projektet kraschat i ett tidigt skede, hade förmodligen också Janne E fått söka sig annan anställning i detta tidiga skede.
Nu valde alltså Janne E - med hjälp av ekonomichefen Johan Karlsson, som ofattbart nog riskerar sin karriär för Jan Erikssons vansinniga ambitioner - att gambla och betala ut 10-tals miljoner skattekronor till Björnhusföretagen och därigenom riskera den kommunala ekonomin, utan politikernas vetskap.
Om Janne E:s gambling gått vägen, hade ingen fått veta något och Swedbank-brevet hade småningom hamnat i Janne E:s egen dokumentförstörare. Men som så ofta när man satsar allt på rött, så stannar kulan på svart. Janne E:s kalkyl sprack flera gånger om och två av Björnhusföretagens ekonomi var - trots att Janne E lovat politikerna att det handlade om solida och expansiva företag - så dålig att de inte kunde betala tillbaka investeringen på hyran. Ridå med andra ord när bubblan sprack.
Björnhushärvan är ett tragiskt skolexempel på vad som kan hända i en liten kommun, som kapas av korrupta och inkompetenta tjänstemän, vilka i sin tur skyddas av likaledes korrupta och inkompetenta politiker.
Bloggredaktionen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
