Kenneth och Ulla fortsätter att ljuga offentligt

I en insändare i dagens Bohusläningen fortsätter den beklagansvärde Kenneth Carlsson (fp) och hans politiska medlöpare Ulla Börjesson (s) att ljuga om Björnhushärvan. I insändaren påstår de utan skämmas, att "vi tar ansvar för Färgelandas utveckling". Invånarna har dock svårt att se något ansvarstagande från de båda myglarnas sida. Däremot kan var och en konstatera att de är ansvariga för Färgelandas avveckling!

Den som förvånats över att kommunens ledande politiker inte agerar mot kommunchefen Jan Eriksson, när denne ljuger eller gör sig skyldig till allvarliga befogenhetsöverskridande handlingar, behöver alltså inte göra det längre. Den beklagansvärde och Ulla är av samma skrot och korn. Tyvärr företräds f n kommunens invånare av ett par politiker som - medvetet eller omedvetet - gör sitt bästa för att i grunden rasera kommunen - såväl ekonomiskt som moraliskt.

Dagens insändare i Bohusläningen är ett talande exempel på det, där den beklagansvärde och Ulla ljuger ikapp, när de går till storms mot Bohusläningens Emma Wange och därmed även kommunens externe revisor Thomas Andersson. Det var nämligen Thomas Anderssons slutsatser i revisionsrapporten som Wange i allt väsentligt ekade i en ledare häromdagen, där hon även framhöll bristen på ansvarstagande hos Färgelandas ledande politiker.

Ett ex på de båda myglarnas befängda påståenden i tidningen, är att Björnhuset bara är uthyrt till 60% och att det därför är fel att säga att hyresintäkterna aldrig kommer att kunna täcka kostnaderna. Och med en underbar logik och med en matematik fullt i klass med Jan Erikssons kunskaper, motiverar de siffran 60% med att bara 3 av 5 lokaler är uthyrda. Om vi lämnar myglarnas förljugna fantasivärld och istället tittar på hur verkligheten ser ut, framkommer dock en annan bild. De tre företagen hyr 7 019 kmv av Björnhusets 8 397 kvm lokalyta. Det som återstår att hyra ut uppgår därmed till 1 378 kvm (ca 15%), vilket ska jämföras med de 40 % som myglarna påstår.

Dessutom saknar resonemanget om hyrd lokalyta relevans, eftersom företagen enligt ramavtalet ska hyra hela Björnhuset och enligt avtal ska betala tillbaka investeringen på hyran. Har inte Kenneth och Ulla läst avtalen eller Anderssons två revisionsrapporter?

De politiker som medverkar till att kommunen lider skada genom att ta ut för låga hyror av företagen, kan bli skadeståndsskyldiga och t.o.m. fällas för brott. Den beklagansvärde och hans kvinnliga medlöpare har dock vid det här laget passerat alla juridiska och moraliska spärrar och de kan - eller vill inte - längre förstå att de gör fel. De kan inte heller acceptera välgrundad och befogad kritik. Maktfullkomliga, odemokratiska och ja - politiskt korrupta är tyvärr korrekta benämningar för den beklagansvärde och Ulla.

Bloggen hoppas att rättvisan segrar och att den beklagansvärde och hans medlöpare kommer att få sin rättmätiga dom, oavsett om det sker genom domstols eller väljarnas försorg.

Bloggredaktionen.

Pyramidspelet Björnhuset - avgörandets stund närmar sig

I kväll har politikerna ett informellt möte med anledning av den obetalda fakturan till Björnhuset.

P.g.a. den ram om 72 miljoner som KF beslutat, går det inte att betala hela fakturan om drygt 8 miljoner exkl moms, utan ca 1,1 miljoner får dras ifrån. Eftersom det också aktualiserats en mängd juridiska oklarheter kring Mathuset på senare tid, är det inte möjligt att betala ca 7 miljoner oavsett.

Om vi börjar med kommunens avtal med företagen, säger det att kommunen endast har skyldighet att investera 62 miljoner, som då företagen ska betala på hyran. Kommunen har alltså ingen skyldighet att lägga en enda krona till i företagens lokaler - detta är viktigt att komma ihåg. Att KF beslutat om en ram om 72 miljoner betyder alltså inte att vi måste investera dessa i företagens lokaler. Det har på senare tid dessutom framkommit att kommunen behöver investera ca 3 miljoner i fastigheten för att få den godkänd. Kommunen bör därför ta 3 miljoner ur beslutad ram för att få fastigheten godkänd. Företagen får faktiskt ta ansvar för sin egen verksamhet.

Om vi därefter går vidare till Tomas Anderssons senaste revisionsrapport, så påpekar han att det föreligger ett nedskrivningsbehov p.g.a. att kommunen inte täcker sina kostnader från hyran. Det torde innebära att kommunen saknar laglig rätt att betala ut en enda krona till Mathuset, eftersom varje utbetald krona motsvarar ett motsvarande nedskrivningsbehov - kommunens resultaträkning belastas i så fall rätt av med utbetalda belopp. En utbetalning trots revisorns påpekande torde följas av nya polisanmälningar mot dem som fattar ett sådant beslut.

Det har också visat sig att Mathuset står på randen av konkurs, varför en utbetalning riskerar att inte komma leverantörerna till godo. Läget i Mathuset är f.n. milt sagt svårbedömt med åtminstone tre olika kategorier av fordringsägare. Ekonomin i företagen och Mathuset påminner om ett pyramidspel, som överlever så länge kommunen skjuter till nya pengar, men som alltså rasar samman i samma sekund som kommunen säger nej till nya pengar. I ett sådant läge finns det naturligtvis bara ett beslut att fatta, även om det kan kännas tungt och innebär förlorad prestige och anseende för de politiker som bundit sig hårdast vid Björnhussatsningen och kommunchefen Jan Erikssons huvudlösa handläggning.

Bloggredaktionen