Kommunens "flyktingpolitik" - handlingsplan saknas

Som många redan känner till tar kommunen emot flyktingar.

Vad många inte vet är dock att kommunen har noll koll på verksamheten. Men å andra sidan är detta kanske inte så förvånande, med tanke på att kommunen tycks ha noll koll på det mesta.

I relativ tysthet har det i kommunen vuxit fram något som kan liknas vid en seperat skolenhet - SFI (svenska för invandrare) - som idag sysselsätter ett 40-tal elever och ett antal lärare samt rektor.

För en tid sedan presenterade "ansvarig tjänsteman" förslag på att teckna nytt avtal med länsstyrelsen, om att ta emot 25 nya flyktingar per år. Trots att beslutsunderlaget var obefintligt slank det igenom KS och gick till KF, innan någon insåg att det inte gick att fatta beslut utan underlag. Majoriteten (C, M och KD) beslutade därför i KF att återremittera frågan till KS.

S, FP och V tyckte dock att det inte behövdes något beslutsunderlag och ville därför godkänna det nya avtalet. De tre partierna fortsätter därmed att arbeta precis på samma sätt som förra mandatperioden - vilket bl.a. fått till följd att kommunen är bankrutt.

När frågan för ett par veckor sedan återigen behandlades i KS, beslutade majoriteten att inhämta ett fullgott beslutsunderlag via en remissrunda, trots protester från S, FP och V som alltså ville köra på i blindo.

Bloggen tycker det är rimligt att kommunen tar emot sin beskärda del av flyktingar, men anser samtidigt att vi inte skall ta emot mer än vi klarar av. Det innebär bl.a. att vi inte skall ta emot mer än vi kan integrera i det svenska samhället, d.v.s. ge möjligheter till jobb och i övrigt en meningsfull tillvaro.

Så sent som i höstas tog kommunen emot 26 nya flyktingar och totalt är det nu drygt 40 flyktingar som genomgår det s.k. introduktionsprogrammet. Till detta vill alltså S, FP och V - utan vidare utredning - lägga ytterligare 25 flyktingar per år.

Rent ekonomiskt gäller följande:
Om kommunen sluter ett avtal med länsstyrelsen erhåller kommunen ett engångsbelopp om 500 tkr och därefter 40 tkr per flykting och år (siffran kan variera något beroende på ålder, men för enkelhets skull används här 40 tkr).

Den inte helt seriöse S-politikern Tommy Larsson har påstått att kommunen får full kostnadstäckning för flyktingarna och att det endast handlar om att söka bidrag. Detta är alltså helt felaktigt. Som exempel på kostnader som kommunen har, kan nämnas att ett skolbarn kostar ca 75 tkr/per år, SFI-verksamheten och tjänstemän. Utan att här gå djupare in på ekonomin, så är det tveklöst på det sättet att flyktingarna inte är självfinansierande - vilket många förletts att tro.

Efter två år får kommunen inte några ytterligare bidrag från staten, utan får förlita sig på att introduktionsprogrammet varit framgångsrikt och att flyktingar fått jobb. Därefter övertar kommunen ansvaret och som får betala eventuella socialbidrag etc. Kommunen ansvarar dessutom för och måste bekosta barnomsorgsplatser, skolgång, äldreomsorg etc.

Och det är egentligen denna tidpunkt - två år efter ankomsten när introduktionsprogrammet har avslutats - som är den kritiska tidpunkten. Idag vet vi inte hur kommunen kommer att påverkas av att vi tar emot ett stort antal flyktingar. Vi vet bara att vi kommer att påverkas på olika sätt.

Bloggen har nåtts av rapporter om att en del av flyktingarna dricker alkohol på allmän plats och att detta ibland sker tillsammans med kommunens ungdomar. Det finns även rapporter om langning av alkohol och cigaretter. Bloggen frågar sig hur Färgelanda skall klara av att framgångsrikt integrera flyktingar i samhället, om man inte tidigt stävjar denna typ av avarter.

Men sanningen är den att kommunen idag saknar en handlingsplan för flyktingarna. Det finns alltså ingen planering, samordning eller uppföljning. Det finns bara mottagning och utdelning av pengar - 7 000 kronor i månaden från Migrationsverket som skall räcka till hyra och mat m.m.

Kommunen behöver ta ett helhetsgrepp om flyktingfrågan, så att både tjänstemän och politiker förstår denna komplicerade fråga. Kommunen behöver helt enkelt ta fram en handlingsplan.

1. Hur ser bostadsfrågan ut? Har vi lägenheter till 25 nya flyktingar per år, som vi nu funderar på att ta emot?
2. Hur påverkas den kommunala servicen av att kommunen tar emot 25 nya flyktingar per år?
3. Hur påverkas den kommunala ekonomin?
4. Kan vi erbjuda (skapa) jobb till 25 nya flyktingar per år? (jobben måste skapas eftersom de inte finns idag). Kan vi inte skapa nya jobb får vi hela försörjningsbördan efter två år.

Detta är fyra basala frågeställningar, som måste övervägas och tacklas innan kommunen kan gå vidare och ta ställning till nya flyktingar i kommunen. Bloggen förutsätter att den pågående remissrundan rätar ut frågetecknen.

Bloggredaktionen