I rapporten riktas mycket allvarlig kritik mot förfarandet och Andersson konstaterar att kommunen inte får täckning för sina kostnader SAMT påpekar att det därför föreligger ett nedskrivningsbehov. Detta innebär i klartext att kommunen kommer att tvingas ta en direkt förlust på nedskrivningsbeloppet, vilket ytterligare kommer att undergräva kommunens ekonomiska ställning.
En mycket allvarlig aspekt på Anderssons konstaterande - för det fortsatta projektets del - är att kommunen härigenom är förhindrad att lägga en enda krona ytterligare i fastigheten. Varje ny krona in i Björnhuset innebär nämligen ett motsvarande nedskrivningsbehov! Företagen är därmed i dagsläget helt utlämnade till sin egen förmåga att ordna finansiering till den lokalanpassning för resp verksamhet som återstår. Eventuella beslut av politiker, som innebär att ytterligare skattekronor används till företagens lokaler, torde mötas av omedelbara polisanmälningar med åtföljande förundersökning.
Andersson konstaterar vidare att den beklagansvärdes "Kalla fakta-kalkyl" - som bl. a. innehåller ett fiktivt restvärde om 30 mkr efter 20 år - strider mot god redovisningssed!
Andersson riktar även skarp kritik mot att kommunen inte hållit isär investeringar i byggnad från byggnadsinventarier resp mark (här framkommer tydligt ekonomi- och kommunchefens bristande kompetens samt medvetna försök att dölja de verkliga kostnaderna samt försköna intäktssidan via fiktiva intäkter).
Kommunen har helt enkelt lagt hela investeringen på byggnad, samtidigt som det förhåller sig på det sättet att en stor del av Björnhusinvesteringen består av byggnadsinventarier i form av ventilations- och kylanläggningar etc. Andersson ifrågasätter om byggnadsinventarierna alls har något restvärde efter 20 år, eftersom de normalt skrivs av på 10-20 år - precis som Bloggen tidigare hävdat för övrigt. Även detta förfarande strider naturligtvis mot god redovisningssed.
I sin rapport konstaterar Andersson att hyresintäkterna som mest uppgår till 19 mkr och att kostnaderna - beroende på vilken beräkningsmodell som används - uppgår till minst 32 mkr och som mest till 52 mkr. Kommunens förlust under hyresperiodens sju år uppgår således till mellan 13 mkr och 33 mkr! Men då skall man komma ihåg att detta förutsätter att Jan Erikssons övriga antaganden i kalkylen stämmer. Sannolikt blir förlusten mycket större.
Detta kära läsare är kalla fakta! Den beklagansvärdes "kalla fakta" däremot - break even efter sju år och vinst efter 15 år - är något som hör hemma i serietidningarnas värld.
Situationen är nu akut och kommunens ekonomiska ställning är hotad i grunden - det kan t.o.m. bli fråga om tvångsförvaltning. Kommunledningen (ledande tjänstemän och politiker) kan i dagsläget inte överblicka förlusternas storlek och saknar dessutom förmåga att hantera den uppkomna situationen. På samma sätt som det saknades kompetens att gå in i 100-miljonersprojektet Björnhuset, saknas det kompetens att hantera den krasch som nu följer.
Tvärtemot den beklagansvärdes försäkran i KF om "mjuklandning", blir det fråga om en veritabel kraschlandning som kommer att kräva många offer. I det svårsmälta efterspel av rättsliga och ekonomiska vidräkningar, som nu kommer att följa, kommer den beklagansvärdes populistiska retorik ("kavla upp ärmarna, se framåt, tillväxtmotor i Björnhuset" etc etc) att klinga hånfullt i kommuninvånarnas öron under många svåra år framgent.
Kan Jan Eriksson sitta kvar efter detta?
Kan "Kalla fakta" - figuren Kenneth Carlsson (fp) och hans medlöpare Ulla Börjesson(s) sitta kvar?
Nedan redovisar vi slutsatserna i den 11 sidor långa rapporten samt kommunrevisorernas frågor till kommunstyrelsen med anledning av rapporten
Kommer ks än en gång tillåta att myglarna Kenneth Carlsson (fp) och Ulla Börjesson (s) låter den ansvarige för felen och bristerna - kommunchefen Jan Eriksson - utreda sig själv och "besvara" revisionens frågor?
Bloggredaktionen
(klicka på bilderna för att göra dem större)
Inlägg
