Bloggen kommer inte ta sommaruppehåll, men vill ändå önska våra läsare en trevlig sommar!
Värme i sommarnatten
Värme i sommarnatten
./. Bloggredaktionen
tisdag 30 juni 2009
måndag 29 juni 2009
söndag 28 juni 2009
Skammens dag i Färgelanda!
Nu går skam på torra land i Färgelanda – igen! Kommunen behandlar de gamla som boskap och planerar en boskapstransport från Lillågården till Håvesten. Hur lågt kan man sjunka som människa undrar Bloggen? Och den frågan riktar vi till ks:s ledamöter.
Ks:s ledamöter tycks sväva i ”lycklig” okunskap, om att hyresgästerna på Lillågården har hyreskontrakt som avser bostad och att de därmed har samma besittningsskydd som ”vanliga människor", t. ex. de som hyr av Valbohem.
Bloggen har tagit del av ett hyreskontrakt för en hyresgäst på Lillågården, vilket publiceras nedan. I kontraktet står bl. a. att uppsägningstiden är en månad. Enligt hyreslagen är dock förbehåll i ett hyreskontrakt som strider mot lagen ogiltiga. Att hyresgästen (jämte dödsbo) har en månads uppsägningstid är en sak, men att hyresvärden – d.v.s. kommunen i det här fallet – skulle ha samma rätt, står i direkt strid med hyreslagen och får därför inte tillämpas. En bostadshyresgäst har nämligen – som alla vet? – ett långtgående besittningsskydd och det skall mycket till för att bryta detta.
När det gäller Lillågården måste kommunen först säga upp hyreskontrakten med hyresgästerna. Hyresgästerna får dock inte skiljas från sina lägenheter innan hyresnämnden godkänt uppsägningarna. Bloggen uppmanar därför hyresgästerna att tillsammans med sina anhöriga slåss för sin rätt. De som är medlemmar i Hyresgästsföreningen kan få hjälp därifrån att driva saken. Bloggen vill påpeka att hyresgästerna under inga omständigheter kan tvingas lämna sina lägenheter innan hyresnämnden sagt sitt, vilket det beklagansvärda vikarierande kommunalrådet Kenneth Carlsson (fp) är inne på i lördagens Bohusläningen.
Tänk om! Tänk rätt! Kenneth Carlsson. Det är människor du ansvarar för. Med ditt agerande förlorar du allmänhetens respekt, både för dig själv och för kommunen.
Bloggredaktionen!
Ks:s ledamöter tycks sväva i ”lycklig” okunskap, om att hyresgästerna på Lillågården har hyreskontrakt som avser bostad och att de därmed har samma besittningsskydd som ”vanliga människor", t. ex. de som hyr av Valbohem.
Bloggen har tagit del av ett hyreskontrakt för en hyresgäst på Lillågården, vilket publiceras nedan. I kontraktet står bl. a. att uppsägningstiden är en månad. Enligt hyreslagen är dock förbehåll i ett hyreskontrakt som strider mot lagen ogiltiga. Att hyresgästen (jämte dödsbo) har en månads uppsägningstid är en sak, men att hyresvärden – d.v.s. kommunen i det här fallet – skulle ha samma rätt, står i direkt strid med hyreslagen och får därför inte tillämpas. En bostadshyresgäst har nämligen – som alla vet? – ett långtgående besittningsskydd och det skall mycket till för att bryta detta.
När det gäller Lillågården måste kommunen först säga upp hyreskontrakten med hyresgästerna. Hyresgästerna får dock inte skiljas från sina lägenheter innan hyresnämnden godkänt uppsägningarna. Bloggen uppmanar därför hyresgästerna att tillsammans med sina anhöriga slåss för sin rätt. De som är medlemmar i Hyresgästsföreningen kan få hjälp därifrån att driva saken. Bloggen vill påpeka att hyresgästerna under inga omständigheter kan tvingas lämna sina lägenheter innan hyresnämnden sagt sitt, vilket det beklagansvärda vikarierande kommunalrådet Kenneth Carlsson (fp) är inne på i lördagens Bohusläningen.
Tänk om! Tänk rätt! Kenneth Carlsson. Det är människor du ansvarar för. Med ditt agerande förlorar du allmänhetens respekt, både för dig själv och för kommunen.
Bloggredaktionen!
Bristande kompetens i kommunhuset
Bloggen noterar att kommunen blivit stämd efter att ha avskedat en vårdanställd.
Lite ironiskt skulle man kunna fråga sig, om det är ett led i kommunens desperata försök att göra sig av med anställda?
Om man ser det inträffade som en isolerad händelse, är det egentligen inte så mycket att orda om. Det kan uppkomma tvister i de bästa familjer. Den aktuella rättstvisten är dock bara en i raden av ”problem” av affärsmässig och juridisk art, som kommunen har en sällsynt förmåga att hamna i.
Bloggen konstaterar att problemen inte är en tillfällighet, utan bottnar i att det saknas kompetens i kommunhuset. Och det gäller såväl tjänstemän som politiker. Som exempel på tjänstemannasidan kan nämnas kommunchefen, vars främsta ”akademiska” merit är en två-årig el- och teleutbildning från början av 70-talet, och hans närmaste man, ”utvecklingsstrategen = 2 tjänster inom vården” Jan Stalfors, som enligt CV inte har någon utbildning alls. På politikersidan kan nämnas ”vikarierande” kommunalrådet Kenneth Carlsson (fp), vars främsta merit torde vara att han en gång i tiden förestod en sportaffär.
Bloggredaktionen!
Lite ironiskt skulle man kunna fråga sig, om det är ett led i kommunens desperata försök att göra sig av med anställda?
Om man ser det inträffade som en isolerad händelse, är det egentligen inte så mycket att orda om. Det kan uppkomma tvister i de bästa familjer. Den aktuella rättstvisten är dock bara en i raden av ”problem” av affärsmässig och juridisk art, som kommunen har en sällsynt förmåga att hamna i.
Bloggen konstaterar att problemen inte är en tillfällighet, utan bottnar i att det saknas kompetens i kommunhuset. Och det gäller såväl tjänstemän som politiker. Som exempel på tjänstemannasidan kan nämnas kommunchefen, vars främsta ”akademiska” merit är en två-årig el- och teleutbildning från början av 70-talet, och hans närmaste man, ”utvecklingsstrategen = 2 tjänster inom vården” Jan Stalfors, som enligt CV inte har någon utbildning alls. På politikersidan kan nämnas ”vikarierande” kommunalrådet Kenneth Carlsson (fp), vars främsta merit torde vara att han en gång i tiden förestod en sportaffär.
Bloggredaktionen!
fredag 26 juni 2009
Ks - Hyresavtal i Björnhuset
Idag skall hyresavtalen för Björnhuset presenteras i ks och Bloggen återkommer med analys samt kommentarer så snart vi tagit del av dem.
Bloggen noterar även att ks:s 1:e vice ordf Kenneth Carlsson (fp) har svårt att hålla igen och dölja sina personliga ambitioner. I kallelsen till dagens ks-möte kallar han sig ordförande. Är det möjligen ett utslag av narcissism som vi nu bevittnar?
Bloggredaktionen!
Bloggen noterar även att ks:s 1:e vice ordf Kenneth Carlsson (fp) har svårt att hålla igen och dölja sina personliga ambitioner. I kallelsen till dagens ks-möte kallar han sig ordförande. Är det möjligen ett utslag av narcissism som vi nu bevittnar?
Bloggredaktionen!
torsdag 25 juni 2009
Ks sammanträder i morgon kl. 8.30
Vi värdesätter våra läsares engagemang och flikar därför in en kommentar från en av en av våra läsare, som rör ks:s möte i morgon. Den fullständiga dagordningen hittar ni på kommunens hemsida.
--------------------------------------------------------------------------------
"Då finns det all anledning att bevaka KS nu på fredag.
Det hela börjar kl 8:30 med förvaltningens information och där finns punkterna 19 och 20 med. Punkt 19 är Hyresavtal Björnhuset (KSau § 153)
Punkt 20 är Konkurrenssättning av kommunala verksamheter (KSau § 154 och 2007/434 KS)
Lite senare informerar Omsorgschefen. (Kl 10.25)
Kl 11.00 tar beslutsdelen vid.
Det kan bli ändringar i tiderna. Allmänheten får lyssna, men inte yttra sig.
Platsen är gamla sessionssalen, numera Handlingskraftig."
--------------------------------------------------------------------------------
Bloggredaktionen!
--------------------------------------------------------------------------------
"Då finns det all anledning att bevaka KS nu på fredag.
Det hela börjar kl 8:30 med förvaltningens information och där finns punkterna 19 och 20 med. Punkt 19 är Hyresavtal Björnhuset (KSau § 153)
Punkt 20 är Konkurrenssättning av kommunala verksamheter (KSau § 154 och 2007/434 KS)
Lite senare informerar Omsorgschefen. (Kl 10.25)
Kl 11.00 tar beslutsdelen vid.
Det kan bli ändringar i tiderna. Allmänheten får lyssna, men inte yttra sig.
Platsen är gamla sessionssalen, numera Handlingskraftig."
--------------------------------------------------------------------------------
Bloggredaktionen!
onsdag 24 juni 2009
Skolan - Socialdemokraterna sviker barnen
Kommandoran Ulla Börjesson (s), tillika ”oppositionsråd” och ks:s 2:e vice ordf (många titlar där), har tagit sig tid och yttrat sig i insändarspalterna.
Börjesson säger att hon och Socialdemokraterna visst visar hänsyn till eleverna, vilket man tydligt visar genom att lägga ned Järbo och Stigen skolor. Börjesson säger att det var skolornas dåliga kvalité – orsakat av den dåliga ekonomin – som tvingade fram beslutet. Om skolorna hade behållits, hade man varit tvungen ”att ta från annan verksamhet i kommunen”. En sådan ”verksamhet” är Björnhuset, som Börjesson och hennes parti sponsrar med 10-tals miljoner skattekronor. Bloggen konstaterar att Börjesson väljer att gynna privata företagare och därmed sviker skolbarnen.
Börjesson kunde naturligtvis ha varit ärlig och sagt som det är, nämligen att hon och hennes parti gillar att centralisera och vill bli av med bygdeskolorna. Men att tala sanning är ju inte något som Socialdemokraterna är kända för, så vi får därför nöja oss med en sedvanlig politisk lögn.
Bloggredaktionen!
Börjesson säger att hon och Socialdemokraterna visst visar hänsyn till eleverna, vilket man tydligt visar genom att lägga ned Järbo och Stigen skolor. Börjesson säger att det var skolornas dåliga kvalité – orsakat av den dåliga ekonomin – som tvingade fram beslutet. Om skolorna hade behållits, hade man varit tvungen ”att ta från annan verksamhet i kommunen”. En sådan ”verksamhet” är Björnhuset, som Börjesson och hennes parti sponsrar med 10-tals miljoner skattekronor. Bloggen konstaterar att Börjesson väljer att gynna privata företagare och därmed sviker skolbarnen.
Börjesson kunde naturligtvis ha varit ärlig och sagt som det är, nämligen att hon och hennes parti gillar att centralisera och vill bli av med bygdeskolorna. Men att tala sanning är ju inte något som Socialdemokraterna är kända för, så vi får därför nöja oss med en sedvanlig politisk lögn.
Bloggredaktionen!
Centrum - Något lugnare, men problemen kvarstår
Den 15/5 krävde Bloggen krafttag mot kaoset i Färgelanda centrum, där ungdomar drar runt utan tillsyn. Missbruk av alkohol, narkotika m m, skadegörelse, hot, snatterier, buskörningar etc har skapat en otrivsam och osäker miljö. Ungdomar, vuxna, handlare, besökare – alla drabbas av missförhållandena.
Sedan några veckor tillbaka patrullerar ett vaktbolag i centrum med resultat att situationen lugnat ned sig. Ett steg i rätt riktning, men Bloggen konstaterar samtidigt att de sociala problemen kvarstår och Bloggen anser att socialtjänsten fortfarande inte tar sitt ansvar för de ungdomar som far illa.
Dessutom bör vaktbolagets insatser utökas till att inte bara gälla Centrumhusets öppettider, vilket nog många uppfattar som märkligt, utan även omfatta kvällar och helger när buset är som värst.
Bloggredaktionen!
Sedan några veckor tillbaka patrullerar ett vaktbolag i centrum med resultat att situationen lugnat ned sig. Ett steg i rätt riktning, men Bloggen konstaterar samtidigt att de sociala problemen kvarstår och Bloggen anser att socialtjänsten fortfarande inte tar sitt ansvar för de ungdomar som far illa.
Dessutom bör vaktbolagets insatser utökas till att inte bara gälla Centrumhusets öppettider, vilket nog många uppfattar som märkligt, utan även omfatta kvällar och helger när buset är som värst.
Bloggredaktionen!
tisdag 23 juni 2009
Äldreboenden - Björnhusets nya födkrok?
Bloggen erfar att det finns långt framskridna planer på att låta klusterföretagen i Björnhuset producera maten till kommunens äldreboenden. Och vad vore mer lämpligt, än att låta våra gamla betala priset för den misslyckade satsningen i Björnhuset.
I en inte alltför avlägsen framtid – när kommunens pengar endast räcker till att betala för allehanda miljonprojekt, politikers och ledande tjänstemäns löner – kommer kommunen förmodligen tvingas samla ihop de gamla på ett gemensamt fattighus. Ur ett rent logistiskt perspektiv är detta naturligtvis att föredra, eftersom det underlättar utfordringen och bidrar till att hålla kostnaderna nere. På så sätt kan kommunen också betala ett högre pris för maten och därigenom trygga Björnhusets framtid. Att se till att Björnhusföretagarna tjänar pengar är nämligen kommunens viktigaste uppgift – åtminstone i den nuvarande kommunledningens ögon.
KOMMANDORAN BÖRJESSON
I en inte alltför avlägsen framtid – när kommunens pengar endast räcker till att betala för allehanda miljonprojekt, politikers och ledande tjänstemäns löner – kommer kommunen förmodligen tvingas samla ihop de gamla på ett gemensamt fattighus. Ur ett rent logistiskt perspektiv är detta naturligtvis att föredra, eftersom det underlättar utfordringen och bidrar till att hålla kostnaderna nere. På så sätt kan kommunen också betala ett högre pris för maten och därigenom trygga Björnhusets framtid. Att se till att Björnhusföretagarna tjänar pengar är nämligen kommunens viktigaste uppgift – åtminstone i den nuvarande kommunledningens ögon.
KOMMANDORAN BÖRJESSON
Bloggredaktionen!
Kommunens kraschade ekonomi fortsätter skörda offer
Våra barn har redan drabbats genom skolnedläggelser i Järbo och Stigen.
Ett 20-tal kommunalanställda får gå i ett första skede.
Idag har Bohusläningen en artikel om nedskärningar inom äldreomsorgen. Kommunens planer för våra gamla liknar boskapsskötsel och förvaring, en hantering som inte är människovärdig.
Samtidigt slukar kommunens svarta hål – Björnhuset – miljoner och politikerna gör absolut ingenting för att stoppa blodflödet.
KC Jan Eriksson säger att allt är väl i riket och hans närmaste man – ”utvecklingsstrategen = 2 tjänster inom vården” Jan Stalfors – fortsätter att trycka upp foldrar om Björnhuset och om möten som Stalfors planerar hålla med företagare.
Självbedrägeri kallas det visst.
Bloggredaktionen!
Ett 20-tal kommunalanställda får gå i ett första skede.
Idag har Bohusläningen en artikel om nedskärningar inom äldreomsorgen. Kommunens planer för våra gamla liknar boskapsskötsel och förvaring, en hantering som inte är människovärdig.
Samtidigt slukar kommunens svarta hål – Björnhuset – miljoner och politikerna gör absolut ingenting för att stoppa blodflödet.
KC Jan Eriksson säger att allt är väl i riket och hans närmaste man – ”utvecklingsstrategen = 2 tjänster inom vården” Jan Stalfors – fortsätter att trycka upp foldrar om Björnhuset och om möten som Stalfors planerar hålla med företagare.
Självbedrägeri kallas det visst.
Bloggredaktionen!
måndag 22 juni 2009
Sunt förnuft saknas!
I dagens Aftonbladet kan vi läsa om hur Vimmerby kommun "behandlar" den pojke som blev mobbad och som BEO tilldömde ett skadestånd på 285 000. Kommunen medger vissa kränkningar men inte så som BEO uppfattat det, utan kommunen använder sig av samma advokat, Annicka Gustavsson, som Färgelanda nu gör som företrädare för sin kommunen.
Advokaten (AG) säger samma sak här:...att de kommer att bestrida kravet på 285 000 och därmed ta ärendet till rättsliga förhandlingar. Vad som är anmärkningsvärt, och som står i artikeln nedan, är det faktum att förutom i ett enda fall som tagits till rätten så har ALLA andra skadestånd höjts. Det står så här: " Förlikningar i andra fall har lett till högre belopp." (Aftonbladet 22/6-2009) Bloggen befarar att det är summan pengar som bekymrar kommunerna! Men slutnotan blir sannolikt ännu dyrare. Dels höjs skadeståndet plus de advokatskostnader som tillkommer. Dessutom är det ju inte någon bra reklam för kommunen.
Detta utöver det som borde vara självklart: Det lidande som pojken och hans familj blivit utsatta för och som även i detta fallet, precis som i Färgelanda, lett till att pojken fått byta skola.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5413449.ab
Bloggredaktionen!
Advokaten (AG) säger samma sak här:...att de kommer att bestrida kravet på 285 000 och därmed ta ärendet till rättsliga förhandlingar. Vad som är anmärkningsvärt, och som står i artikeln nedan, är det faktum att förutom i ett enda fall som tagits till rätten så har ALLA andra skadestånd höjts. Det står så här: " Förlikningar i andra fall har lett till högre belopp." (Aftonbladet 22/6-2009) Bloggen befarar att det är summan pengar som bekymrar kommunerna! Men slutnotan blir sannolikt ännu dyrare. Dels höjs skadeståndet plus de advokatskostnader som tillkommer. Dessutom är det ju inte någon bra reklam för kommunen.
Detta utöver det som borde vara självklart: Det lidande som pojken och hans familj blivit utsatta för och som även i detta fallet, precis som i Färgelanda, lett till att pojken fått byta skola.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5413449.ab
Bloggredaktionen!
Kommunanställda förlorar sina jobb
Bloggen noterar att ett 20-tal kommunanställda riskerar förlora sina jobb p g a vanvården och misskötseln av kommunens ekonomi, där Björnhuset intar en central plats.
Men detta är bara början. Många fler kommer att få betala priset för kommunens vidlyftiga affärer, vilket i slutändan drabbar våra barn och gamla.
Bloggen konstaterar att de som orsakar förlusterna får vara kvar och de oskyldiga får sparken. Det är också de ansvariga för förlusterna, som nu tar fram listorna på dem som tvingas gå.
Riktigt riktigt ruttet tycker Bloggen!!
Bloggredaktionen!
Men detta är bara början. Många fler kommer att få betala priset för kommunens vidlyftiga affärer, vilket i slutändan drabbar våra barn och gamla.
Bloggen konstaterar att de som orsakar förlusterna får vara kvar och de oskyldiga får sparken. Det är också de ansvariga för förlusterna, som nu tar fram listorna på dem som tvingas gå.
Riktigt riktigt ruttet tycker Bloggen!!
Bloggredaktionen!
söndag 21 juni 2009
Mer från kf 17/6 - Biogas!
Färgelandas politiker fortsätter att tillverka träben, för att trygga en stapplande framtid.
Under onsdagskvällen framträdde en förtrollande kvinna från Innovatum, som talade sig varm för Biogas. Som bekant har Färgelanda överlägsna förutsättningar?? att producera och distribuera biogas i kommersiell skala och det var förmodligen därför som den fagert talande kvinnan inbjudits att tala. Redan efter att hon talat om skit i kubik och visat kartor med ledningar kors och tvärs i Västsverige, kände sig nog kf-ledamöterna lite sugna. Och när hon drog på med Norge och sedan North Carolina (det ligger i USA för den som inte visste), så började kf-ledamöterna känna att nu, nu är det något riktigt stort på gång. Frågor som rörde biogasens affärsmässighet undveks dock och det var först efter framförandet, som man kom in på trivialiteter som ekonomi och laglighet.
Förvaltningschefen Peo Johansson, som naturligtvis också han vill ha ett mångmiljonprojekt att leka med (”Utvecklingsstrategen” Jan Stalfors och kc Jan Eriksson har ju fått fritt spelrum i Björnhuset med 62 mkr), kunde knappt hålla sig p g a uppdämd förväntan och förtjusning. Med glittrande ögon meddelade han att det gick att ordna biogas på befintlig bensinstation och att ett 30-tal kommunbilar kunde tänkas köras på gas. Kommunbilarna förbrukar enligt Peo motsvarande ca 43 tusen kbm gas per år. För att få lönsamhet krävs dock hela 375 tusen kbm/år!
Det faktum att kommunen skulle förlora pengar på ett biogas-projekt tilltalade tydligen en del ledamöter och någon framkastade därför frågan ”hur kan vi gå vidare?”. Då gick f d kommunalrådet Zaid Långström (s) fram till mikrofonen och sade, att "det finns ett litet problem och det är att det inte är helt lagligt det här”. Med sin långa erfarenhet trodde dock inte Zaid att det skulle utgöra något större problem, utan uppmanade de församlade att driva på frågan i Fyrbodal.
Och Bloggen kan förstå att kf-ledamöterna hade svårt att motstå en sådan oslagbar kombination – stora förluster för skattebetalarna PLUS att det är olagligt. När sedan kf:s tillfällige ordförande Rune Johansson (s) med sitt mest älskvärda leende frågade kf-ledamöterna, om alla var villiga att finansiera ett ”inledande underskott” i ett biogasprojekt, var det därför inte någon större överraskning att ingen opponerade sig. Och medan kf-ledamöterna mest såg ut som om de tagit en överdos valium, så hoppade Peo Johansson jämnfota av glädje vid sidlinjerna. Grattis säger vi från Bloggen! Det är ändå märkligt vad politikers handlingskraft kan åstadkomma.
Bloggredaktionen önskar en fortsatt trevlig midsommar!
Under onsdagskvällen framträdde en förtrollande kvinna från Innovatum, som talade sig varm för Biogas. Som bekant har Färgelanda överlägsna förutsättningar?? att producera och distribuera biogas i kommersiell skala och det var förmodligen därför som den fagert talande kvinnan inbjudits att tala. Redan efter att hon talat om skit i kubik och visat kartor med ledningar kors och tvärs i Västsverige, kände sig nog kf-ledamöterna lite sugna. Och när hon drog på med Norge och sedan North Carolina (det ligger i USA för den som inte visste), så började kf-ledamöterna känna att nu, nu är det något riktigt stort på gång. Frågor som rörde biogasens affärsmässighet undveks dock och det var först efter framförandet, som man kom in på trivialiteter som ekonomi och laglighet.
Förvaltningschefen Peo Johansson, som naturligtvis också han vill ha ett mångmiljonprojekt att leka med (”Utvecklingsstrategen” Jan Stalfors och kc Jan Eriksson har ju fått fritt spelrum i Björnhuset med 62 mkr), kunde knappt hålla sig p g a uppdämd förväntan och förtjusning. Med glittrande ögon meddelade han att det gick att ordna biogas på befintlig bensinstation och att ett 30-tal kommunbilar kunde tänkas köras på gas. Kommunbilarna förbrukar enligt Peo motsvarande ca 43 tusen kbm gas per år. För att få lönsamhet krävs dock hela 375 tusen kbm/år!
Det faktum att kommunen skulle förlora pengar på ett biogas-projekt tilltalade tydligen en del ledamöter och någon framkastade därför frågan ”hur kan vi gå vidare?”. Då gick f d kommunalrådet Zaid Långström (s) fram till mikrofonen och sade, att "det finns ett litet problem och det är att det inte är helt lagligt det här”. Med sin långa erfarenhet trodde dock inte Zaid att det skulle utgöra något större problem, utan uppmanade de församlade att driva på frågan i Fyrbodal.
Och Bloggen kan förstå att kf-ledamöterna hade svårt att motstå en sådan oslagbar kombination – stora förluster för skattebetalarna PLUS att det är olagligt. När sedan kf:s tillfällige ordförande Rune Johansson (s) med sitt mest älskvärda leende frågade kf-ledamöterna, om alla var villiga att finansiera ett ”inledande underskott” i ett biogasprojekt, var det därför inte någon större överraskning att ingen opponerade sig. Och medan kf-ledamöterna mest såg ut som om de tagit en överdos valium, så hoppade Peo Johansson jämnfota av glädje vid sidlinjerna. Grattis säger vi från Bloggen! Det är ändå märkligt vad politikers handlingskraft kan åstadkomma.
Bloggredaktionen önskar en fortsatt trevlig midsommar!
torsdag 18 juni 2009
Allmänhetens frågestund - demokratisk parodi
Mer från kf den 17/6 2009
Kommunchefen Jan Eriksson, som är huvudansvarig för Björnhusprojektet, har alltsedan i höstas gått upp i talarstolen för att berätta om kommunens inblandning i Björnhusaffären. I början skedde det självmant och Eriksson lovade glatt att företagen skulle satsa ”minst lika mycket som kommunen”, d.v.s. 62 mkr, och att företagen skulle betala tillbaka vartenda öre av de pengar som kommunen satsade i Björnhuset.
I takt med att kritiken växt mot Björnhusaffären och mot Eriksson personligen (bl.a. för att Eriksson talat osanning i kf och att han utan bemyndigande betalat ut 10-tals miljoner skattekronor till ett bulvanföretag), så har Eriksson alltmer motvilligt ställt upp och besvarat frågor och svaren har dessutom blivit alltmer krystade, eller uteblivit helt. Eriksson har helt enkelt inte kunnat förklara varför det inte blivit som han lovat och politikerna har inte kunnat förklara vad Eriksson håller på med.
Med hjälp av myglande politiker klarade sig dock Eriksson igår helt från att besvara allmänhetens frågor. Fullmäktiges presidium bestod i går märkligt nog av två "åldermän", Rune Johansson (s), tidigare mångårig ordf i kf och då tidvis hårt kritiserad för sitt odemokratiska sätt att leda fullmäktiges arbete, samt f d kommunalrådet Zaid Långström (s). Det var därmed på sätt och vis upplagt för att förhandlingarna inte skulle gå rätt till.
Den 5/5 2009 skrev Eriksson på ett nytt avtal med klusterföretagen, som innebär att de slipper betala tillbaka kommunens 62 mkr. Och det var när en privatperson gick upp i talarstalen under allmänhetens frågestund och frågade Eriksson varför han gjort detta, som den stora skandalen inträffade. Då meddelar Rune Johansson plötsligt att det är ”praxis” att kommunalrådet svarar på de här frågorna, men eftersom Ann-Marie Jacobsson (c) avgått så skulle det enligt samma ”praxis” vara ks:s vice ord Kenneth Carlsson (fp) som skulle besvara frågan. Jan Eriksson, som alltså fanns på plats i fullmäktige, fick därför inte svara enligt Johansson.
Johanssons påstående om praxis är naturligtvis ett oerhört hån mot allt vad demokrati och anständighet innebär. Alla som följer kf:s möten på plats, eller läser Bloggen och tidningar, vet att Johanssons påstående är lögn. Alla vet att praxis är motsatsen till vad Johansson påstod. En fullmäktigeordförande med ett demokratiskt sinnelag, hade naturligtvis sett till att frågorna blivit korrekt besvarade. Det finns ingen person med bättre insikt och kunskaper om Björnhusprojektet än Jan Eriksson och det finns därför heller ingen person, som är bättre skickad att svara på frågor kring Björnhuset än just Eriksson. Men Rune Johansson vill tydligen inte att allmänheten skall få några svar om Björnhushärvan och lät därför Eriksson komma undan. Vid förra kf-mötet kom Eriksson också undan, eftersom man hade ordnat med ”semester” för Eriksson! Skäms inte kf-ledamöterna, när demokratiska principer så uppenbart manipuleras och åsidosätts, undrar Bloggen?
Och även om flertalet ledamöter såg ut som de sålt smöret och tappat pengarna - de är delvis ursäktade av att ha blivit överrumplade av Rune Johanssons odemokratiska tilltag - blev inte Kenneth Carlsson tagen på sängen. Carlsson var tydligen väl insatt i planerna och hade t.o.m. förberett ett litet hyllningstal. Han blev dock redan tidigt avbruten av allmänheten, eftersom de ville ha svar på frågan. Men då förklarade demokraten Carlsson att han inte kunde svara på frågan eftersom det pågick en revisionsutredning och en polisutredning. Bloggen frågar sig varför man skickar upp en politiker med dumstrut på huvudet, som på ett sådant ogenerat sätt förolämpar frågeställarna?
Däremot ville Carlsson gärna tala om det han förberett sig på, nämligen antalet ben i kommunen. Som Bloggen uppfattade tiraden, så menade Carlsson att nu när fp – tillsammans med s och v – sågat av ett av kommunens ben (skolan) så behövde kommunen ha ett nytt ben att stå på, för att inte ramla omkull. Och det nya benet skulle då vara Björnhuset, som enligt Carlsson innebär en "enoooooooorm styrka för kommunen". Detta var Carlsson "öööööööööövertygad om" och han var lika övertygad om, att kommunen skulle få tillbaka de 62 mkr från klusterföretagen. Carlsson kunde dock inte förklara vad han grundade sin övertygelse på och lät mer som en misslyckad frikyrkopastor. Tragiskt och patetiskt var nog det allmänna omdömet efter Carlssons på alla sätt pinsamma framträdande.
Bloggredaktionen!
Kommunchefen Jan Eriksson, som är huvudansvarig för Björnhusprojektet, har alltsedan i höstas gått upp i talarstolen för att berätta om kommunens inblandning i Björnhusaffären. I början skedde det självmant och Eriksson lovade glatt att företagen skulle satsa ”minst lika mycket som kommunen”, d.v.s. 62 mkr, och att företagen skulle betala tillbaka vartenda öre av de pengar som kommunen satsade i Björnhuset.
I takt med att kritiken växt mot Björnhusaffären och mot Eriksson personligen (bl.a. för att Eriksson talat osanning i kf och att han utan bemyndigande betalat ut 10-tals miljoner skattekronor till ett bulvanföretag), så har Eriksson alltmer motvilligt ställt upp och besvarat frågor och svaren har dessutom blivit alltmer krystade, eller uteblivit helt. Eriksson har helt enkelt inte kunnat förklara varför det inte blivit som han lovat och politikerna har inte kunnat förklara vad Eriksson håller på med.
Med hjälp av myglande politiker klarade sig dock Eriksson igår helt från att besvara allmänhetens frågor. Fullmäktiges presidium bestod i går märkligt nog av två "åldermän", Rune Johansson (s), tidigare mångårig ordf i kf och då tidvis hårt kritiserad för sitt odemokratiska sätt att leda fullmäktiges arbete, samt f d kommunalrådet Zaid Långström (s). Det var därmed på sätt och vis upplagt för att förhandlingarna inte skulle gå rätt till.
Den 5/5 2009 skrev Eriksson på ett nytt avtal med klusterföretagen, som innebär att de slipper betala tillbaka kommunens 62 mkr. Och det var när en privatperson gick upp i talarstalen under allmänhetens frågestund och frågade Eriksson varför han gjort detta, som den stora skandalen inträffade. Då meddelar Rune Johansson plötsligt att det är ”praxis” att kommunalrådet svarar på de här frågorna, men eftersom Ann-Marie Jacobsson (c) avgått så skulle det enligt samma ”praxis” vara ks:s vice ord Kenneth Carlsson (fp) som skulle besvara frågan. Jan Eriksson, som alltså fanns på plats i fullmäktige, fick därför inte svara enligt Johansson.
Johanssons påstående om praxis är naturligtvis ett oerhört hån mot allt vad demokrati och anständighet innebär. Alla som följer kf:s möten på plats, eller läser Bloggen och tidningar, vet att Johanssons påstående är lögn. Alla vet att praxis är motsatsen till vad Johansson påstod. En fullmäktigeordförande med ett demokratiskt sinnelag, hade naturligtvis sett till att frågorna blivit korrekt besvarade. Det finns ingen person med bättre insikt och kunskaper om Björnhusprojektet än Jan Eriksson och det finns därför heller ingen person, som är bättre skickad att svara på frågor kring Björnhuset än just Eriksson. Men Rune Johansson vill tydligen inte att allmänheten skall få några svar om Björnhushärvan och lät därför Eriksson komma undan. Vid förra kf-mötet kom Eriksson också undan, eftersom man hade ordnat med ”semester” för Eriksson! Skäms inte kf-ledamöterna, när demokratiska principer så uppenbart manipuleras och åsidosätts, undrar Bloggen?
Och även om flertalet ledamöter såg ut som de sålt smöret och tappat pengarna - de är delvis ursäktade av att ha blivit överrumplade av Rune Johanssons odemokratiska tilltag - blev inte Kenneth Carlsson tagen på sängen. Carlsson var tydligen väl insatt i planerna och hade t.o.m. förberett ett litet hyllningstal. Han blev dock redan tidigt avbruten av allmänheten, eftersom de ville ha svar på frågan. Men då förklarade demokraten Carlsson att han inte kunde svara på frågan eftersom det pågick en revisionsutredning och en polisutredning. Bloggen frågar sig varför man skickar upp en politiker med dumstrut på huvudet, som på ett sådant ogenerat sätt förolämpar frågeställarna?
Däremot ville Carlsson gärna tala om det han förberett sig på, nämligen antalet ben i kommunen. Som Bloggen uppfattade tiraden, så menade Carlsson att nu när fp – tillsammans med s och v – sågat av ett av kommunens ben (skolan) så behövde kommunen ha ett nytt ben att stå på, för att inte ramla omkull. Och det nya benet skulle då vara Björnhuset, som enligt Carlsson innebär en "enoooooooorm styrka för kommunen". Detta var Carlsson "öööööööööövertygad om" och han var lika övertygad om, att kommunen skulle få tillbaka de 62 mkr från klusterföretagen. Carlsson kunde dock inte förklara vad han grundade sin övertygelse på och lät mer som en misslyckad frikyrkopastor. Tragiskt och patetiskt var nog det allmänna omdömet efter Carlssons på alla sätt pinsamma framträdande.
Bloggredaktionen!
Bloggen rapporterar från kf - inget kommunalråd
Eftersom Bohusläningen lämnade allmänheten i sticket och inte dök upp, får Bloggen "äran" att ensam rapportera om vad som tilldrog sig i kf i går kväll.
Kvällen slutade egentligen i ett enda stort anti-klimax, eftersom "politikerna" inte kunnat enas om ett nytt kommunalråd. Detta innebär att frågan får bero tills kf:s möte i september och att den sjunkande skutan kommer att fortsätta ta in vatten utan kapten. Men efter 3 förlorade år kanske 3 förlorade månader till inte gör så mycket...
Kaffebönan Ulla Börjesson (s) var inte på sitt bästa humör och det var mest mungiporna ner. Ulla föreföll dock mer samlad än hon brukar vara, vilket möjligen berodde på att hon större delen av mötet ägnade sig åt att idissla på tuggummi. Mot slutet av mötet fick hon dock lite luft, när hon från bänken påpekade att man inte kan bordlägga frågan om kommunalrådsvalet, om valberedningen skall arbeta med frågan. Efter sedvanlig förvirring, mummel och undrande miner, så fattades också något slags beslut med innebörd att valberedningen skulle arbeta med frågan fram till septembermötet.
Bloggredaktionen!
Kvällen slutade egentligen i ett enda stort anti-klimax, eftersom "politikerna" inte kunnat enas om ett nytt kommunalråd. Detta innebär att frågan får bero tills kf:s möte i september och att den sjunkande skutan kommer att fortsätta ta in vatten utan kapten. Men efter 3 förlorade år kanske 3 förlorade månader till inte gör så mycket...
Kaffebönan Ulla Börjesson (s) var inte på sitt bästa humör och det var mest mungiporna ner. Ulla föreföll dock mer samlad än hon brukar vara, vilket möjligen berodde på att hon större delen av mötet ägnade sig åt att idissla på tuggummi. Mot slutet av mötet fick hon dock lite luft, när hon från bänken påpekade att man inte kan bordlägga frågan om kommunalrådsvalet, om valberedningen skall arbeta med frågan. Efter sedvanlig förvirring, mummel och undrande miner, så fattades också något slags beslut med innebörd att valberedningen skulle arbeta med frågan fram till septembermötet.
Bloggredaktionen!
tisdag 16 juni 2009
måndag 15 juni 2009
Angående mygelkulturen i Färgelanda kommun
Nedan inlägg publicerades först som en kommentar. Bloggen tyckte dock att den förtjänade en mer framträdande plats och publicerar den därför som ett inlägg från allmänheten. Den förklarar tämligen väl hur mygelkulturen i kommunen kunnat få fotfäste och fortsätta frodas.
------------------------------------------------------------------------------
I sammanhanget kan det vara av värde att påminna om ordet NEPOTISM, dvs otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt när det gäller tillsättning av offentliga tjänster.
Samhällsforskaren Bo Rothstein skriver i dagens GP om dysfunktionella samhällsinstitutioner och lyfter fram nepotismen som ett vanligt problem i postkoloniala strukturer. Han syftar i första hand på u-länder men betrakta Färgelandas moderna historia.
Färgelanda industrialiserades naturligtvis med textilindustrin i Stigen och spikfabriken i Ödeborg men i beskedlig omfattning och det var först efter Lelångenbanans nerläggning på 1960-talet Färgelanda fick en modern industri. Den var inte sprungen ur lokala initiativ utan resultat av den tidens regionpolitik, där landets stora industrier dansade tango med socialdemokratin och mot ersättning i form av stora ekonomiska fördelar startade satellitfabriker för deltillverkning av, i fallet Färgelanda, Volvobilar.
Färgelanda saknade (och saknar) i princip inflytande över den nya stora industrin och fungerade enbart som leverantör av arbetskraft från en jordbruksbefolkning, som hade svårt att överleva på traktens småjordbruk. Färgelanda blev en Volvokoloni.
Stora globala organisationsförändringar i bilindustrin, när tillverkningen av komponenter bröts ut från huvudindustrierna med slutmontering, har betytt en rad ägarbyten för komponenttillverkningen i Färgelanda men har i praktiken inte förändrat mycket, sett med ett kommunalt perspektiv där det allt överskuggande har varit skatteintäkter från boende i kommunen.
Den kommunala självbestämmanderätten har dessutom varit ytterst begränsad i en situation där fördelningspolitiken styrt med många olika former av statsbidrag.
När bilindustrin nu krackelerar, samtidigt som statens generösa kommunala statsbidrag krymper, uppenbarar sig allvarliga svagheter i den kommunala styrningen.
Politiker som utan att lägga två strån i kors har kunnat inkassera stora skatteintäkter och statsbidrag befinner sig plötsligt i en postkolonial situation.När både höger- och vänsterpolitiker nu i den helt nya situationen fortsätter mumla mantrat om att ”vi måste lita på våra tjänstemän” är det ren kamikazepolitik eller det Bo Rothstein kallar en dysfunktionell samhällsinstiution.
Satsningarna på livsmedelsindustri i Björnhuset uppvisar stora likheter med gamla tiders utgångna regionpolitik. Staten hade kanske råd men Färgelanda kommun behöver pengarna till vård, skola och omsorg.
Kommunchefen som uppenbarligen aldrig haft en tanke på att bosätta sig i ”kolonin” Färgelanda drabbas som person inte på minsta sätt av den postkoloniala krisen i Färgelanda.
Att en gammal kompis till kommunchefen, med svaga meriter och på dunkla grunder, fått en av kommunens bäst betalda tjänster kan bara kallas nepotism. Framgångarna har följdriktigt uteblivit men pengarna rinner mellan fingrarna.
Färgelanda är i ett nödläge och behöver med omedelbar verkan en ny näringspolitik med nya krafter både politiskt och verkställande.
Om det verkligen ska hända krävs en allmän politisk tillnyktring och klarsyn.
Livsmedelsindustri är det som ligger närmast till hands som framtid i Färgelanda, i kombination med turism, men de former och de kostnader Färgelanda hittills valt saknar vision, sammanhang och trovärdighet.
Missnöjet som ger sig tillkänna här på bloggen kan inte viftas bort. Risken med missnöje är dessvärre att det lätt slutar med tjafs och pajkastning.
Förhoppningsvis kommer missnöjet inom så kort tid som möjligt att ersättas av konstruktiva förslag om Färgelandas postkoloniala framtid med en mångfald initiativ till nödvändigt småföretagande.
Färgelandas läge är mycket osäkert och det är allvar. Att döma av det som hittills genomförts och pågår är det svårt att tro att en inpendlande ”fogde” och hans ”vasall” kan bidra till Färgelandas framtida välfärd.
------------------------------------------------------------------------------
I sammanhanget kan det vara av värde att påminna om ordet NEPOTISM, dvs otillbörligt gynnande av släktingar och vänner, särskilt när det gäller tillsättning av offentliga tjänster.
Samhällsforskaren Bo Rothstein skriver i dagens GP om dysfunktionella samhällsinstitutioner och lyfter fram nepotismen som ett vanligt problem i postkoloniala strukturer. Han syftar i första hand på u-länder men betrakta Färgelandas moderna historia.
Färgelanda industrialiserades naturligtvis med textilindustrin i Stigen och spikfabriken i Ödeborg men i beskedlig omfattning och det var först efter Lelångenbanans nerläggning på 1960-talet Färgelanda fick en modern industri. Den var inte sprungen ur lokala initiativ utan resultat av den tidens regionpolitik, där landets stora industrier dansade tango med socialdemokratin och mot ersättning i form av stora ekonomiska fördelar startade satellitfabriker för deltillverkning av, i fallet Färgelanda, Volvobilar.
Färgelanda saknade (och saknar) i princip inflytande över den nya stora industrin och fungerade enbart som leverantör av arbetskraft från en jordbruksbefolkning, som hade svårt att överleva på traktens småjordbruk. Färgelanda blev en Volvokoloni.
Stora globala organisationsförändringar i bilindustrin, när tillverkningen av komponenter bröts ut från huvudindustrierna med slutmontering, har betytt en rad ägarbyten för komponenttillverkningen i Färgelanda men har i praktiken inte förändrat mycket, sett med ett kommunalt perspektiv där det allt överskuggande har varit skatteintäkter från boende i kommunen.
Den kommunala självbestämmanderätten har dessutom varit ytterst begränsad i en situation där fördelningspolitiken styrt med många olika former av statsbidrag.
När bilindustrin nu krackelerar, samtidigt som statens generösa kommunala statsbidrag krymper, uppenbarar sig allvarliga svagheter i den kommunala styrningen.
Politiker som utan att lägga två strån i kors har kunnat inkassera stora skatteintäkter och statsbidrag befinner sig plötsligt i en postkolonial situation.När både höger- och vänsterpolitiker nu i den helt nya situationen fortsätter mumla mantrat om att ”vi måste lita på våra tjänstemän” är det ren kamikazepolitik eller det Bo Rothstein kallar en dysfunktionell samhällsinstiution.
Satsningarna på livsmedelsindustri i Björnhuset uppvisar stora likheter med gamla tiders utgångna regionpolitik. Staten hade kanske råd men Färgelanda kommun behöver pengarna till vård, skola och omsorg.
Kommunchefen som uppenbarligen aldrig haft en tanke på att bosätta sig i ”kolonin” Färgelanda drabbas som person inte på minsta sätt av den postkoloniala krisen i Färgelanda.
Att en gammal kompis till kommunchefen, med svaga meriter och på dunkla grunder, fått en av kommunens bäst betalda tjänster kan bara kallas nepotism. Framgångarna har följdriktigt uteblivit men pengarna rinner mellan fingrarna.
Färgelanda är i ett nödläge och behöver med omedelbar verkan en ny näringspolitik med nya krafter både politiskt och verkställande.
Om det verkligen ska hända krävs en allmän politisk tillnyktring och klarsyn.
Livsmedelsindustri är det som ligger närmast till hands som framtid i Färgelanda, i kombination med turism, men de former och de kostnader Färgelanda hittills valt saknar vision, sammanhang och trovärdighet.
Missnöjet som ger sig tillkänna här på bloggen kan inte viftas bort. Risken med missnöje är dessvärre att det lätt slutar med tjafs och pajkastning.
Förhoppningsvis kommer missnöjet inom så kort tid som möjligt att ersättas av konstruktiva förslag om Färgelandas postkoloniala framtid med en mångfald initiativ till nödvändigt småföretagande.
Färgelandas läge är mycket osäkert och det är allvar. Att döma av det som hittills genomförts och pågår är det svårt att tro att en inpendlande ”fogde” och hans ”vasall” kan bidra till Färgelandas framtida välfärd.
söndag 14 juni 2009
Fullmäktige väljer nytt kommunalråd
Nästa onsdag, den 17/6 kl 19.00, är det kf-möte och då skall bl.a. väljas nytt kommunalråd efter avgående Ann-Marie Jacobsson (c). Spekulationerna går naturligtvis höga om vem det kan bli!
Sossarna verkar ju inte vilja ta sitt politiska ansvar, trots att de är största parti. Dålig stil och bristande ansvarskänsla tycker Bloggen – sossarna borde ta chansen att visa framfötterna innan valet!
Kanske blir det en Ola Ullsten-lösning? Ni kommer väl ihåg folkpartisten, som efter Fälldinregeringens fall ledde en svekfull minoritetsministär något år. Därefter försvann han snabbt ur politiken – saknad av få. Vem vet, med benäget bistånd från sossarna och vänsterpartiet tar kanske Kenneth Carlsson ”chansen” och gör en ”Ullsten”??!! I vart fall kan Carlsson under ca 1 års tid påräkna en säker inkomst och en stund i det rampljus som han älskar så mycket.
Bloggen uppmanar alla invånare att gå till fullmäktige på onsdag – för att bättre förstå hur demokratin fungerar, eller bättre uttryckt inte fungerar. I kf arbetar ledamöterna ”hårt” med att rösta igenom redan fattade beslut och är i realiteten marionetter i låtsasdemokratins tjänst.
Ta även chansen att ställa våra folkvalda och ledande tjänstemän mot väggen genom att ställa frågor till dem. Det är inte säkert att du får något riktigt svar, men du får i alla fall en bättre uppfattning om dem som lämnar "svaren", vilket kan hjälpa dig i nästa val.
Bloggredaktionen!
lördag 13 juni 2009
U-båten Rolf dyker upp igen!
I lördagens Bohusläningen fortsätter "Rolf Johansson från Färgelanda" att kritisera Bloggen. Rolf läser tydligen Bloggen ofta, men är anonym för oss eftersom han aldrig skrivit något inlägg eller kommentar - i vart fall inte i eget namn. Rolf hade annars varit välkommen att framföra sin kritik direkt till Bloggen och vi hade svarat honom här. Det faktum att Rolf vänder sig till tidningen visar att Rolf och de krafter som står bakom honom har haft ett annat syfte med kritiken, nämligen att skada Bloggen och helst få bort den.
Ett par avslöjande saker från Rolfs senaste insändare:
För det första att Rolf förnekar "bekantskap" med de kritiserade tjänstemännen. Det undgår dock inte Bloggen att Rolf inte förnekar "bekantskap" med de kritiserade politikerna. De känner han tydligen - och dessutom alltför väl! I sin förra insändare visste Rolf t.o.m. besked om att Bloggens rapportering lamslår det politiska arbetet. Vem har vetskap om sådana förhållanden, om man inte själv sitter i knät på dem som kritiseras?
För det andra avslutar Rolf sin insändare med en överdrivet hård kritik av slöseriet med skattemedel i kommunen. Smart skrivet! Det kostar ju inget och huvudsyftet är ju något annat - nämligen att skada Bloggen. I Rolfs förra insändare fanns heller ingen sådan kritik. I den nöjde sig Rolf med en pekpinne - att det var ok att kritisera, men att det absolut inte fick ske anonymt.
Och man kan ju också fråga sig var Rolf tidigare har hållit hus? Om nu Rolf tycker att skattepengarna hanterats på ett så "skrämmande, vårdslöst och okontrollerat sätt", varför säger han det först nu? Varför har han inte tidigare givit utlopp för sin stora ilska och kritiserat politikerna i tidningen? Nä, just det. Rolf tycker inte så egentligen. Han ville bara ha ett alibi. Någon gick kanske på det. Dock inte Bloggen, som känner till arbetsmetoderna som Rolf och hans vänner använder sig av.
Bloggredaktionen!
Ett par avslöjande saker från Rolfs senaste insändare:
För det första att Rolf förnekar "bekantskap" med de kritiserade tjänstemännen. Det undgår dock inte Bloggen att Rolf inte förnekar "bekantskap" med de kritiserade politikerna. De känner han tydligen - och dessutom alltför väl! I sin förra insändare visste Rolf t.o.m. besked om att Bloggens rapportering lamslår det politiska arbetet. Vem har vetskap om sådana förhållanden, om man inte själv sitter i knät på dem som kritiseras?
För det andra avslutar Rolf sin insändare med en överdrivet hård kritik av slöseriet med skattemedel i kommunen. Smart skrivet! Det kostar ju inget och huvudsyftet är ju något annat - nämligen att skada Bloggen. I Rolfs förra insändare fanns heller ingen sådan kritik. I den nöjde sig Rolf med en pekpinne - att det var ok att kritisera, men att det absolut inte fick ske anonymt.
Och man kan ju också fråga sig var Rolf tidigare har hållit hus? Om nu Rolf tycker att skattepengarna hanterats på ett så "skrämmande, vårdslöst och okontrollerat sätt", varför säger han det först nu? Varför har han inte tidigare givit utlopp för sin stora ilska och kritiserat politikerna i tidningen? Nä, just det. Rolf tycker inte så egentligen. Han ville bara ha ett alibi. Någon gick kanske på det. Dock inte Bloggen, som känner till arbetsmetoderna som Rolf och hans vänner använder sig av.
Bloggredaktionen!
torsdag 11 juni 2009
Länsrätten avslår
inte oväntat Stigenföräldrarnas inhibitionsyrkande i deras överklagande av skolnedläggningsbeslutet.
Även om utsikterna att vinna framgång med överklagandet är mikroskopiska, har föräldrarna ändå visat att de vägrar lägga sig platt på rygg och istället valt att slåss - det bådar gott inför framtiden!
Bloggredaktionen!
Även om utsikterna att vinna framgång med överklagandet är mikroskopiska, har föräldrarna ändå visat att de vägrar lägga sig platt på rygg och istället valt att slåss - det bådar gott inför framtiden!
Bloggredaktionen!
Centrum och Skolan - Kaoset och hoten ökar
Bloggen läser i onsdagens Bohusläningen att en affärsinnehavare i Centrum blivit dödshotad, efter att ha nekat en underårig att köpa cigaretter.
Samma dag läser vi om den mest omfattande vandaliseringen någonsin på Valboskolan.
Bloggen undrar vad som håller på att hända med vår fina kommun?
I ett läge när kommunen rämnar och faller sönder på alla områden, vill vi därför vända oss till våra politiker:
Varför agerar ni inte? Känner ni verkligen att ni tar ert ansvar för kommunen, när ni sitter med armarna kors?
Bloggredaktionen!
Samma dag läser vi om den mest omfattande vandaliseringen någonsin på Valboskolan.
Bloggen undrar vad som håller på att hända med vår fina kommun?
I ett läge när kommunen rämnar och faller sönder på alla områden, vill vi därför vända oss till våra politiker:
Varför agerar ni inte? Känner ni verkligen att ni tar ert ansvar för kommunen, när ni sitter med armarna kors?
Bloggredaktionen!
Inlägg från allmänheten - ang näringslivets villkor i kommunen
Bloggen har mottagit ett inlägg från Roland Paulsson, företagare som bl. a. driver Betongprodukter i Högsäter AB, som publiceras nedan.
--------------------------------------------------------------------------------
Angående näringslivets villkor i kommunen och utvecklingsstrategen Jan Stalfors
Jag har varit företagare i Färgelanda kommun i väldigt många år. I denna egenskap har jag träffat på Jan Stalfors vid ett antal tillfällen.
--------------------------------------------------------------------------------
Angående näringslivets villkor i kommunen och utvecklingsstrategen Jan Stalfors
Jag har varit företagare i Färgelanda kommun i väldigt många år. I denna egenskap har jag träffat på Jan Stalfors vid ett antal tillfällen.
Jag har även deltagit i de grupper och möten som jag eller våra företag blivit inbjudna till. Den sista gruppen var Industrigruppen som hade sina glansdagar någon gång 2004. Det var trevliga möten med många företagare. Efter några möten så började framtidsplaner att smidas. Stalfors presenterade där fantasifulla förslag om hur vi skulle rädda jobben som dåvarande LEAR inte kunde tillverka i Färgelanda på grund av för höga kostnader. Detta skulle lösas genom att LEAR i stället för att lägga ut tillverkningen till billigare länder, skulle lägga tillverkningen hos ett nytt lokalt företag. Detta företag skulle hålla sig med bättre utbildad personal ”så kallade verktygsuppsättare”, som själva kunde sätta upp verktyg och sedan passa maskinen och packa detaljerna.
Jag ifrågasatte dock affärsidén, som jag ansåg vara utomordentligt dålig, då jag inte kunde se någon förtjänst utan bara högre kostnader. Man skulle ha kvar LEAR:s overheadkostnader plus de kostnader som tillkommer i det nya företaget. Eftersom det nya företaget behövde personal med högre kompetens så tillkommer även högre personalkostnader. Detta är en företagsidé som endast fungerar i en mycket god konjunktur, när i detta fallet LEAR skulle ha svårt att hinna producera allt man har möjlighet att sälja. Nackdelen är att man endast agerar buffert åt det större företaget som äger affären och man blir utan arbete i takt med att konjunkturen blir svagare, då i detta fallet LEAR tar hem jobbet.
Mitt förslag var då att om vi önskade starta ett företag inom plastbranschen så vore det bättre att det står på egna ben och räknar på egna detaljer att tillverka. Enligt min åsikt skulle det främja tillverkningen av plastdetaljer i vår kommun då det nya företaget troligtvis hade tillverkat plastdetaljer som inte levererades till bilindustrin, på samma gång som vi hade skapat ett alternativt företag som var etablerat om LEAR valt att lämna kommunen. Detta företag hade då med den kompetens som LEAR lämnat kunnat räkna på de jobb som tidigare tillverkats i kommunen. Detta var inte någon åsikt som Stalfors delade. Han fortsatte att prata för sina idéer och jag kritiserade dem några möten till. Stalfors kom då fram och tyckte att jag inte skulle vara så negativ. Nästa inbjudan kom drygt tre år senare i slutet på 2007. Det var en allmän inbjudan som kom två dagar före mötet och jag hade inte möjlighet att närvara på så kort varsel.
Jag ifrågasatte dock affärsidén, som jag ansåg vara utomordentligt dålig, då jag inte kunde se någon förtjänst utan bara högre kostnader. Man skulle ha kvar LEAR:s overheadkostnader plus de kostnader som tillkommer i det nya företaget. Eftersom det nya företaget behövde personal med högre kompetens så tillkommer även högre personalkostnader. Detta är en företagsidé som endast fungerar i en mycket god konjunktur, när i detta fallet LEAR skulle ha svårt att hinna producera allt man har möjlighet att sälja. Nackdelen är att man endast agerar buffert åt det större företaget som äger affären och man blir utan arbete i takt med att konjunkturen blir svagare, då i detta fallet LEAR tar hem jobbet.
Mitt förslag var då att om vi önskade starta ett företag inom plastbranschen så vore det bättre att det står på egna ben och räknar på egna detaljer att tillverka. Enligt min åsikt skulle det främja tillverkningen av plastdetaljer i vår kommun då det nya företaget troligtvis hade tillverkat plastdetaljer som inte levererades till bilindustrin, på samma gång som vi hade skapat ett alternativt företag som var etablerat om LEAR valt att lämna kommunen. Detta företag hade då med den kompetens som LEAR lämnat kunnat räkna på de jobb som tidigare tillverkats i kommunen. Detta var inte någon åsikt som Stalfors delade. Han fortsatte att prata för sina idéer och jag kritiserade dem några möten till. Stalfors kom då fram och tyckte att jag inte skulle vara så negativ. Nästa inbjudan kom drygt tre år senare i slutet på 2007. Det var en allmän inbjudan som kom två dagar före mötet och jag hade inte möjlighet att närvara på så kort varsel.
Vad jag förstår så blev utgiften för försöket med plastklustret inte så stora då det kollapsade i ett tidigt skede och i huvudsak inte finansierades av kommunen utan byggde till stor del på privata insatser. Nu för tiden verkar det dock som om Stalfors inte längre använder det privata näringslivet till att finansiera sina utvecklingsidéer utan förlitar sig mer till kommunens kassa och dess politiker.Dessa har han nu jagat långt upp i skyn med slagord som ”man kan inte bromsa sig upp för en backe”.
Och det kan jag säga att här har ingen politiker bromsat, utan här bränner man krut för ca 10 år framåt vad gäller utvecklingskostnader. Frågan jag ställer mig är om de befinner sig i en uppförsbacke eller om de måhända kan vara i en utförsbacke och tryckt gasen i botten i Björnhusprojektet? Svaret står skrivet i stjärnorna vilket inte är bra då det handlar om alldeles för mycket pengar för vår kommun att lägga på ett högriskprojekt.
Vad jag anser om Stalfors är att han inte gillar väntan som följer vid uppbyggandet av företag utan önskar storslagna projekt och frottera sig med de större företagen. Det är tråkigt för vår kommun då framtiden ligger i många små företag som växer sig större och starkare allt efter vart och etts förmåga och önskemål.
När det gäller matklustret så visar det sig att de personer som hanterat detta projekt har tagit på sig en alldeles för stor rock och klarar inte av att axla detta projekt. Det är min övertygelse att om man haft tillräckliga kunskaper, följt gällande lagar och bestämmelser, och vetat vad man gjort redan från början, så hade projektet blivit betydligt billigare.
Jag anser att vi bör avveckla tjänsten som utvecklingsstrateg och lämna över ansvaret för kontakterna med företagen till kommunchefen, som även bör ha ansvaret för frågor som rör nyetableringar. Möten mellan företagare och kommunens representanter (kommunchef och politiker) bör hållas två gånger per år. Det är fullt tillräckligt. Inträffar det något speciellt kan det hållas ett extra möte. Det är inte antalet möten som är det viktigaste, som Stalfors verkar tro, utan vad de ger. Som det visat sig har Stalfors många resultatlösa möten bara lett till att företagarna tröttnat och de har alltså motverkat syftet som varit att utveckla näringslivet. Och det kan alla se att under de år som Stalfors ansvarat för näringslivsfrågorna så har företagandet gått bakåt i kommunen och förtroendet är väldigt lågt.
Med vänliga hälsningar
Roland Paulsson
onsdag 10 juni 2009
Kommunen bryter mot LOU enligt Konkurrensverket!
Bloggen har tagit del av Konkurrensverkets svar på frågan huruvida kommunen bryter mot LOU i Björnhusaffären. Svaret, som inflikats nedan, visar tveklöst att kommunen är skyldig att upphandla hela entreprenaden i Björnhuset, även när det som i förevarande fall är livsmedelsföretagen som tilldelar kontrakten. Av svaret framgår också att det inte finns någon undantagsmöjlighet samt att kommunen har bevisbördan för att ett undantag är tillämpligt. Att bevisa att ett undantag är tillämpligt, kan t. ex. bli aktuellt om kommunen blir stämd av leverantörer, som drabbats av kommunens lagbrott.
Nederst hittar ni den frågeställning som Konkurrensverkets svar grundar sig på.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Ammar Khan [mailto:Ammar.Khan@kkv.se] Skickat: den 9 juni 2009 16:52Till: Ämne: VB: Fråga om upphandling
Hej,
Upphandlande myndigheter har en skyldighet att beakta LOU när de vidtar åtgärder i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader (se definitionen av ”offentlig upphandling” i 2 kap. 13 § LOU). I ditt fall är det, formellt sett, livsmedelsföretagen och inte kommunen som tilldelar kontraktet. Emellertid framgår det av definitionen av ”offentlig upphandling” och EG-domstolens rättspraxis att begreppet ska tolkas i funktionella termer (”…vidtar åtgärder i syfte att…”). Av detta följer att om det, vid en genomsyn av det upplägg som används här, är kommunen som rent faktiskt tilldelar kontraktet så ska kommunen därvid tillämpa LOU.
Det finns såvitt jag vet ingen undantagsmöjlighet för den situation som du beskriver. Kommunen bör därför tillämpa LOU om inte det finns skäl och omständigheter som föranleder annat. Det är dock kommunen som har bevisbördan för att visa att det föreligger ett tillämpligt undantag.
Vänliga hälsningar
Ammar Khan
________________________________________________________________________
Ammar Khan
Föredragande/Case officer
Avdelningen för offentlig upphandling/Department for Public Procurement
Konkurrensverket/Swedish Competition Authority
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon växel +46 (0)8-700 16 00
Telefon direkt +46 (0)8-700 16 68
Mobil +46 (0)76-542 16 68
Fax +46 (0)8-24 55 43
ammar.khan@kkv.se
------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Skickat: den 8 juni 2009 19:21Till: KonkurrensverketÄmne: Fråga om upphandling
Hej.
Jag skall här försöka beskriva gången i utförandet av en ombyggnad av en kommunalt ägd industrifastighet.
Kommunen äger en industrifastighet. Den är på ca 10 000 kvm.
Idag står det mesta outhyrt, en livsmedelsfabrikant hyr en del av lokalen.
Livsmedelsfabrikanten och kommunen söker finna fler hyresgäster tillsammans.
Ytterligare två företag i livsmedelsbranschen vill hyra in sig i lokalerna, men de är inte anpassade för livsmedelsproduktion.
Man bestämmer sig då för att de tre livsmedelsfabrikanterna skall bilda ett gemensamt ägt företag som skall agera som byggherre.
Detta företag anlitar sedan underentreprenörer för att utföra bygg-, el- ,vvs- , måleriarbeten etc i lokalerna.
Underentreprenörerna fakturerar (löpande räkning) det gemensamt ägda företaget för utförda arbeten.
Dessa kostnader vidarefaktureras omgående till kommunen.
Överenskommelsen är att kostnaderna skall tas ut på 30 år genom hyran som de tre livsmedelsfabrikanterna skall betala till kommunen.
Kommunen hävdar att man på detta sätt ej behöver handla upp dessa ombyggnadsarbeten i enlighet med SFS 2007:1091 (LoU).
Kostnaderna gäller endast ombyggnaden av fastigheten, således ej företagens egen utrustning för deras produktion.
För att klargöra vilka summor vi talar om så ligger den förväntade slutnotan nu på 62 MSEK. I en kommun med drygt 6 000 invånare!
Fråga : Med vilken rätt har kommunen åsidosatt LoU? Dvs har de rätt?
Mvh/
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Bloggredaktionen!
Nederst hittar ni den frågeställning som Konkurrensverkets svar grundar sig på.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Ammar Khan [mailto:Ammar.Khan@kkv.se] Skickat: den 9 juni 2009 16:52Till: Ämne: VB: Fråga om upphandling
Hej,
Upphandlande myndigheter har en skyldighet att beakta LOU när de vidtar åtgärder i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader (se definitionen av ”offentlig upphandling” i 2 kap. 13 § LOU). I ditt fall är det, formellt sett, livsmedelsföretagen och inte kommunen som tilldelar kontraktet. Emellertid framgår det av definitionen av ”offentlig upphandling” och EG-domstolens rättspraxis att begreppet ska tolkas i funktionella termer (”…vidtar åtgärder i syfte att…”). Av detta följer att om det, vid en genomsyn av det upplägg som används här, är kommunen som rent faktiskt tilldelar kontraktet så ska kommunen därvid tillämpa LOU.
Det finns såvitt jag vet ingen undantagsmöjlighet för den situation som du beskriver. Kommunen bör därför tillämpa LOU om inte det finns skäl och omständigheter som föranleder annat. Det är dock kommunen som har bevisbördan för att visa att det föreligger ett tillämpligt undantag.
Vänliga hälsningar
Ammar Khan
________________________________________________________________________
Ammar Khan
Föredragande/Case officer
Avdelningen för offentlig upphandling/Department for Public Procurement
Konkurrensverket/Swedish Competition Authority
Adress 103 85 Stockholm
Besöksadress Torsgatan 11
Telefon växel +46 (0)8-700 16 00
Telefon direkt +46 (0)8-700 16 68
Mobil +46 (0)76-542 16 68
Fax +46 (0)8-24 55 43
ammar.khan@kkv.se
------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Skickat: den 8 juni 2009 19:21Till: KonkurrensverketÄmne: Fråga om upphandling
Hej.
Jag skall här försöka beskriva gången i utförandet av en ombyggnad av en kommunalt ägd industrifastighet.
Kommunen äger en industrifastighet. Den är på ca 10 000 kvm.
Idag står det mesta outhyrt, en livsmedelsfabrikant hyr en del av lokalen.
Livsmedelsfabrikanten och kommunen söker finna fler hyresgäster tillsammans.
Ytterligare två företag i livsmedelsbranschen vill hyra in sig i lokalerna, men de är inte anpassade för livsmedelsproduktion.
Man bestämmer sig då för att de tre livsmedelsfabrikanterna skall bilda ett gemensamt ägt företag som skall agera som byggherre.
Detta företag anlitar sedan underentreprenörer för att utföra bygg-, el- ,vvs- , måleriarbeten etc i lokalerna.
Underentreprenörerna fakturerar (löpande räkning) det gemensamt ägda företaget för utförda arbeten.
Dessa kostnader vidarefaktureras omgående till kommunen.
Överenskommelsen är att kostnaderna skall tas ut på 30 år genom hyran som de tre livsmedelsfabrikanterna skall betala till kommunen.
Kommunen hävdar att man på detta sätt ej behöver handla upp dessa ombyggnadsarbeten i enlighet med SFS 2007:1091 (LoU).
Kostnaderna gäller endast ombyggnaden av fastigheten, således ej företagens egen utrustning för deras produktion.
För att klargöra vilka summor vi talar om så ligger den förväntade slutnotan nu på 62 MSEK. I en kommun med drygt 6 000 invånare!
Fråga : Med vilken rätt har kommunen åsidosatt LoU? Dvs har de rätt?
Mvh/
-------------------------------------------------------------------------------------------------
Bloggredaktionen!
tisdag 9 juni 2009
Bloggen noterar...
… ännu en politisk ubåt i insändarspalterna.
Den här gången är det Rolf Johansson från Färgelanda som träder fram och kritiserar Bloggen i en insändare i måndagens Bohusläningen.
Bloggen känner inte närmare till Rolf Johansson, men han är tydligen en ivrig läsare av Bloggen. Kritiken mot Bloggen har dock Rolf valt att framföra i Bohusläningen, möjligen i hopp om att han därmed kan nå en större läsekrets med sitt budskap. Rolf tycker tydligen inte om att makthavarna kritiseras och han tycker inte om satir. Det är personförföljelse, anser Rolf.
Uppenbarligen har inte Rolf mycket till övers för våra grundläggande demokratiska principer, åtminstone om de används av anonyma samhällskritiker i Färgelanda. Det är värt att poängtera att Rolf tycks sitta inne med kunskaper, som endast personer som själva har goda kontakter med makthavare brukar ha. Det är därför inte utan ett leende på läpparna som vi tar del av Rolfs frustrerade inlägg. Rolf tycks vara helt fokuserad på att angripa budbäraren, istället för att ta avstånd från den olagliga hanteringen i Björnhuset. Förmodligen tycker Rolf att det är ok med olagligheter, så länge de sker i ”demokratisk ordning”.
Som politiker får man tåla en hårdhänt granskning – det tillhör demokratins spelregler. Politiker har stor makt och ansvarar dessutom för skattebetalarnas pengar. Att granska och kritisera politiker och andra makthavare är en central uppgift för media, vilken Bloggen utgör del av. Att gissla makthavare genom satir och ironi, är en naturlig och oumbärlig del av ett demokratiskt samhälle. I Rolfs värld är det tydligen smutskastning och personförföljelse.
Tyvärr finns det människor som i likhet med Rolf Johansson inte kan acceptera demokratins spelregler, i vart fall inte när de motarbetar ens egna intressen. Befogad och saklig kritik innebär ju per automatik en viss smutskastning, eller kanske bättre uttryckt att en del smuts synliggörs och kommer till offentlighetens kännedom. Och det är ju tråkigt att Rolf inte gillar att denna smuts synliggörs. Men mest av allt tycks Rolf irritera sig på Bloggens anonymitet. Att han och hans kompisar inte kan angripa dem som kritiserar makthavarna. Och det är tydligen där skon klämmer, det handlar om att kunna komma åt personerna som står bakom kritiken, inte att bemöta kritiken som sådan. Dessutom är det inte sant vad Rolf skriver om anonymitet. Bloggen har en företrädare – Bill Östlund – och Rolf kan ju vända sig till honom om han har frågor eller synpunkter.
Att sedan Bloggredaktionen i övrigt är anonym har ju sina randiga skäl, vilket inte minst Rolfs egen insändare understryker. I själva verket är redaktionens anonymitet en förutsättning för Bloggen och dess arbete. Annars skulle den inte kunna fungera. Medlemmarna skulle inte kunna skriva, utan att riskera utsättas för repressalier av olika slag. Till skillnad från Rolfs vänner har Bloggen nämligen inga egna maktmedel, utan har endast det fria ordet. Och det är alltså det som Rolf och hans politikervänner nu vill ta ifrån oss.
Vi är naturligtvis stolta över att Bloggen blivit en viktig opinionsbildare och kommer att fortsätta granska och redogöra för våra politikers och övriga makthavares förehavanden. Bloggen har ju också en stor och trogen läsekrets, som naturligtvis pratar med, och påverkar, andra människor. Bloggen konstaterar att det finns en oerhört stor vrede ut bland folk, p.g.a. att våra politiker och ledande tjänstemän missköter kommunen. Bloggen erhåller därför också nästan dagligen material från allmänheten, som är för personligt, explicit etc för att kunna publiceras. Så visst tar Bloggen sitt journalistiska och publicistiska ansvar.
Det är heller inte så att Bloggen bara kritiserar. Häromdagen gav vi t.ex. Bloggens ros till Hugo Hultgren (m), för dennes anständiga hållning i det uppmärksammade mobbningsärendet. Bloggens önskan är att dela ut fler rosor och om Rolfs kompisar börjar uppträda mer anständigt, kommer också så att ske. I det uppmärksammade mobbningsfallet valde du förresten att tiga Rolf. Varför teg du Rolf? Tror du inte många uppfattar det som oursäktligt fegt, att du går ut i en insändare och försvarar maktens män, de som nu gör sig skyldiga till förnyad mobbning av pojken, när du istället borde ha använt din penna till att försvara den mobbade pojken mot mobbarna. Ett sådant agerande är i Bloggens ögon kännetecknande för riktig feghet.
Bloggredaktionen!
Den här gången är det Rolf Johansson från Färgelanda som träder fram och kritiserar Bloggen i en insändare i måndagens Bohusläningen.
Bloggen känner inte närmare till Rolf Johansson, men han är tydligen en ivrig läsare av Bloggen. Kritiken mot Bloggen har dock Rolf valt att framföra i Bohusläningen, möjligen i hopp om att han därmed kan nå en större läsekrets med sitt budskap. Rolf tycker tydligen inte om att makthavarna kritiseras och han tycker inte om satir. Det är personförföljelse, anser Rolf.
Uppenbarligen har inte Rolf mycket till övers för våra grundläggande demokratiska principer, åtminstone om de används av anonyma samhällskritiker i Färgelanda. Det är värt att poängtera att Rolf tycks sitta inne med kunskaper, som endast personer som själva har goda kontakter med makthavare brukar ha. Det är därför inte utan ett leende på läpparna som vi tar del av Rolfs frustrerade inlägg. Rolf tycks vara helt fokuserad på att angripa budbäraren, istället för att ta avstånd från den olagliga hanteringen i Björnhuset. Förmodligen tycker Rolf att det är ok med olagligheter, så länge de sker i ”demokratisk ordning”.
Som politiker får man tåla en hårdhänt granskning – det tillhör demokratins spelregler. Politiker har stor makt och ansvarar dessutom för skattebetalarnas pengar. Att granska och kritisera politiker och andra makthavare är en central uppgift för media, vilken Bloggen utgör del av. Att gissla makthavare genom satir och ironi, är en naturlig och oumbärlig del av ett demokratiskt samhälle. I Rolfs värld är det tydligen smutskastning och personförföljelse.
Tyvärr finns det människor som i likhet med Rolf Johansson inte kan acceptera demokratins spelregler, i vart fall inte när de motarbetar ens egna intressen. Befogad och saklig kritik innebär ju per automatik en viss smutskastning, eller kanske bättre uttryckt att en del smuts synliggörs och kommer till offentlighetens kännedom. Och det är ju tråkigt att Rolf inte gillar att denna smuts synliggörs. Men mest av allt tycks Rolf irritera sig på Bloggens anonymitet. Att han och hans kompisar inte kan angripa dem som kritiserar makthavarna. Och det är tydligen där skon klämmer, det handlar om att kunna komma åt personerna som står bakom kritiken, inte att bemöta kritiken som sådan. Dessutom är det inte sant vad Rolf skriver om anonymitet. Bloggen har en företrädare – Bill Östlund – och Rolf kan ju vända sig till honom om han har frågor eller synpunkter.
Att sedan Bloggredaktionen i övrigt är anonym har ju sina randiga skäl, vilket inte minst Rolfs egen insändare understryker. I själva verket är redaktionens anonymitet en förutsättning för Bloggen och dess arbete. Annars skulle den inte kunna fungera. Medlemmarna skulle inte kunna skriva, utan att riskera utsättas för repressalier av olika slag. Till skillnad från Rolfs vänner har Bloggen nämligen inga egna maktmedel, utan har endast det fria ordet. Och det är alltså det som Rolf och hans politikervänner nu vill ta ifrån oss.
Vi är naturligtvis stolta över att Bloggen blivit en viktig opinionsbildare och kommer att fortsätta granska och redogöra för våra politikers och övriga makthavares förehavanden. Bloggen har ju också en stor och trogen läsekrets, som naturligtvis pratar med, och påverkar, andra människor. Bloggen konstaterar att det finns en oerhört stor vrede ut bland folk, p.g.a. att våra politiker och ledande tjänstemän missköter kommunen. Bloggen erhåller därför också nästan dagligen material från allmänheten, som är för personligt, explicit etc för att kunna publiceras. Så visst tar Bloggen sitt journalistiska och publicistiska ansvar.
Det är heller inte så att Bloggen bara kritiserar. Häromdagen gav vi t.ex. Bloggens ros till Hugo Hultgren (m), för dennes anständiga hållning i det uppmärksammade mobbningsärendet. Bloggens önskan är att dela ut fler rosor och om Rolfs kompisar börjar uppträda mer anständigt, kommer också så att ske. I det uppmärksammade mobbningsfallet valde du förresten att tiga Rolf. Varför teg du Rolf? Tror du inte många uppfattar det som oursäktligt fegt, att du går ut i en insändare och försvarar maktens män, de som nu gör sig skyldiga till förnyad mobbning av pojken, när du istället borde ha använt din penna till att försvara den mobbade pojken mot mobbarna. Ett sådant agerande är i Bloggens ögon kännetecknande för riktig feghet.
Bloggredaktionen!
måndag 8 juni 2009
Bloggen noterar...
… att Andreas Gleisner, ”informationsansvarig” på kommunen, i en välregisserad tillställning höll tal på nationaldagen. Vilken ära! Och dessutom hade man ordnat dit Bohusläningens reporter, så att föreställningen inte skulle gå obemärkt förbi. Gleisner har ju på senare tid blivit ifrågasatt för sina kontroversiella arbetsmetoder och detta var möjligen ett sätt försöka ändra på den negativa bilden.
I förra veckan kunde vi dessutom i Dalslänningen läsa ett litet idolreportage om ”utvecklingsstrategen” Jan Stalfors, där Stalfors omnämndes som en näringslivets stöttepelare :-). Möjligen avsåg man det ställ som Stalfors stod lutad mot i Centrumhuset, vilket innehåller de ”informationsblad” som Stalfors ägnar en stor del av sin arbetstid åt att producera. Bloggen undrar om Stalfors någon gång gjort en enkätundersökning, för att ta reda på hur många som läser hans blad och vad de tycker om hans arbete. Det vore nog motiverat, särskilt med tanke på att kommunen ligger i den absoluta botten vad gäller företagarnas förtroende.
Och idag kunde vi notera en politisk u-båt i Bohusläningens insändarspalt, signerad Rolf Johansson Färgelanda. Det hela börjar likna en trend och det förefaller nästan som om aktiviteterna vore samordnade.
Bloggen återkommer för övrigt med en kommentar till Johanssons insändare i morgon.
Bloggredaktionen!
I förra veckan kunde vi dessutom i Dalslänningen läsa ett litet idolreportage om ”utvecklingsstrategen” Jan Stalfors, där Stalfors omnämndes som en näringslivets stöttepelare :-). Möjligen avsåg man det ställ som Stalfors stod lutad mot i Centrumhuset, vilket innehåller de ”informationsblad” som Stalfors ägnar en stor del av sin arbetstid åt att producera. Bloggen undrar om Stalfors någon gång gjort en enkätundersökning, för att ta reda på hur många som läser hans blad och vad de tycker om hans arbete. Det vore nog motiverat, särskilt med tanke på att kommunen ligger i den absoluta botten vad gäller företagarnas förtroende.
Och idag kunde vi notera en politisk u-båt i Bohusläningens insändarspalt, signerad Rolf Johansson Färgelanda. Det hela börjar likna en trend och det förefaller nästan som om aktiviteterna vore samordnade.
Bloggen återkommer för övrigt med en kommentar till Johanssons insändare i morgon.
Bloggredaktionen!
Inlägg av Bill Östlund
Eftersom jag är bloggens företrädare, är det naturligt att jag redogör för hur jag och bloggen upplever situationen i Färgelanda just nu.
Det är inte så lätt att med några få ord beskriva detta. Varför alls engagera sig? Min filosofi är att inte i alla lägen försöka förändra "livets spelplan". På "livets spelplan" möter man då och då personer som agerar på ett sätt som man starkt ogillar. Tänk efter - vi har alla någon gång upplevt sådana möten. Försök då inte "förändra" denna person utan beteckna personen som att han/hon "tillhör" livets spelplan. Detta är dock inte samma sak som att vara likgiltig för demokrati, etik och moral. Att demokrati har ett pris är helt klart men alternativet är ju förfärligt. Demokratin säkerställer bl.a. genom lagstiftning där kommunallagen är en viktig lag som våra folkvalda då efter bästa förmåga, d.v.s. kunskap och civilkurage, skall medverka till att den efterlevs. Etik och moral kan handla om att åtminstone under mandatperioden stå för de löften man har avgivit till väljarna.
När jag flyttade till Färgelanda var det lite som att komma hem. Jag är ursprungligen från Hunnebostrand. Upplever här samma goda stämning i möten med människor. Det kan vara i affären såväl som på biblioteket. Är i dag 64 år. När jag i mitt liv ser tillbaka på de förändringar jag varit med om så är naturligtvis många till det bättre men jag tror att många i min ålder saknar romantiken, framtidstron och gammal hederlig ärlighet. Det är för mycket egoism och felfokusering på materiella finesser. Vi hinner inte med att leva. En måttstock jag har på hur synsättet har förändrats är ett minne från min ungdom. Jag kommer ihåg när vi efter Folkets Park var några stycken som fortsätter festen med vin, gitarr, sång och havsbad på någon holme. Dagen efter hade jag tappat min plånbok. Jag vet att jag då tröstade mig med att "det är säkert någon som hittat den". Alltså underförstått kommer jag att återfå den. I dessa tider när ungdomarna stjäl mobiltelefoner från varandra skulle man ju tänka "hoppas ingen hittar plånboken innan jag hittar den själv". Underförstått att då blir den stulen. Som väl är vet jag att vi människor i grunden ej har förändrats och att de allra flesta är ärliga. Men alla vuxna har ett ansvar för att upprätthålla rätt attityder till lagar, etik och moral.
Skall här inte närmare kommentera Björnhusaffären, men för att fullständigt besvara min inledande frågeställning måste jag ju beröra denna.
För det första känns det just nu som att jag ångrar att jag alls började titta på hur investeringarna handlägges. Trodde ju från början inte att allting var så infernaliskt illa skött. Mot vad jag tidigare förespråkat om etik, moral och civilkurage så inser jag att det egentligen kommer ta för mycket tid från den tid som skulle vara verklig livskvalité. Men så är livet. Har tidigare i mitt liv ej engagerat mig i klagosånger eller insändare. Men nu ser jag det som att jag inte har något val.
När det gäller satsningar för att åstadkomma arbetstillfällen i Färgelanda skiljer jag mig nog inte från de som vill pröva nya tag. Var med och hjälpte Bosse och Carina att starta Dalsspira Mejeri. Vilket engagemang, personliga uppoffringar samt prestationer i form av kalkyler, egen- finansierade resor till Danmark för att köpa begagnad utrustning m.m. som de visade upp. Utöver det fick de gå in med både eget kapital och stor arbetsinsats (som skulle dokumenterats på särskilda blanketter) för att de överhuvud taget skulle få banklån. Vad gjorde kommunen? Ja, huset köptes till det pris som kommunens värderare hade värderat det till. Resten kan beskrivas med exemplet att oljan tog slut i tanken innan övertagandet från kommunen. Vad gjorde kommunen då? Istället för att beställa olja så kom man med en 20 liters dunk och fyllde på. När dessa 20 liter var slut kom man med en ny 20 liters dunk och fyllde på. Allt för att det inte skulle finnas någon olja kvar vid själva övertagandet av fastigheten.
När jag har varit med om detta och nu ser vad som sker i Björnhuset då blir man uppriktigt arg och ledsen. Var och en som det minsta har försökt att förstå vad som sker i Björnhuset förstår ju att så olika förhållningssätt inte är hållbart oavsett vilka avsikter man har. En annan sak är att bl.a. kommunallagen ej tillåter det som nu sker i Björnhuset.
Tror säkert att de ledande politikerna är ärliga och hyggliga människor och som folk i allmänhet men - det är paradoxalt nog det som skrämmer mig. Fokus förskjuts ju från att handla om en olaglig hantering (bloggen beskriver det olagliga) till att handla om etik och moral samt civilkurage. Så här funderar jag när jag undrar varför de ledande politikerna bara låter det fortgå.
Tror de att allt är OK? Om svaret är Ja, så kan det ej betraktas som att de är utan ansvar. Det duger nämligen inte att "tro" när man fått ett sådant stort ansvar. Man måste skaffa sig (söka) förvissning och då menar jag inte att man skall fortsätta lyssna på Erikssons svammel samt acceptera hans uttalande (Bohusläningen) om att vi får se vad slutnotan blir och i efterhand får vi se om vi har gjort något fel. Tyvärr tror jag att politikerna har intagit en åskådarattityd. Har de satt sig in i ärendet? Tyvärr tror jag att de från början har "köpt" resonomanget om kluster och hur många arbetstillfällen Eriksson säger att det skall bli. När det sen visar sig på den ena efter den andra punkten havererar då är det nog så att gruppen känner sig medskyldig. De punkter som helt har havererat är att företagen skulle få lyfta sin investering tidigast vid inflyttning. När företagen ej var förmögna att ligga ute med pengar (se pantförskriven faktura, uppskjutna skatteskulder m.m.) skyndade Eriksson till och betalade deras fakturor allteftersom. Investeringarna skulle högst få bli 30 miljoner kronor. Nu har Ericsson sagt 62 miljoner och han kan fortfarande inte säga om det räcker. Men vad han upprepar som ett mantra är att han har full kontroll. Inflyttning skulle ha varit för 1 år sedan. Ja, var ska det sluta?
Att nu agera skulle inte vara att erkänna en oförlåtlig skuld. Tvärtom - nu skulle det verkligen vara att visa civilkurage.
Nog om Eriksson och Björnhuset.
Lite om Bloggen:
Måste säga att jag från början var tveksam när jag fick se de satiriska karikatyrerna på bloggen. Men lite eftertanke och jämförelseanalys ger vid handen att offentliga personer nog får tåla en del. Om t.ex. en person flyttar till Stigen bl.a. för att det finns grundskola där. Därefter lovar en politiker att den skall få lov att vara kvar om du röstar på mig. Politikern får rösten men sviker sitt löfte. Om då denne invånaren känner sig tvungen att flytta p.g.a. sveket är det då så farligt om politikernas enda konsekvens blir att han får figurera med en dumstrut på huvudet. Tror nog att dumstrutarna och pajaskostymerna kan ha en viss effekt att fylla för en faktagranskande blogg. Det är dock viktigt att man efter bästa förmåga ej sårar någon onödigt mycket, men lite klös måste det vara.
Om bloggen får kritik för att den ej redovisar alla de personer som administrerar bloggen så kan man lätt se och höra att det är de som i något sammanhang drabbats av bloggens kritik och klagan som står bakom kritiken mot bloggen. Anonymiteten har utan tvekan en styrka.
En tröst kan väl vara att det idag, förutom jag själv, är rätt många som träder fram och framför saklig kritik. Problemet är att de som kritiseras ej ens bemödar sig om att besvara ställda frågor på ett respektfullt sätt. Detta är om något ett hån. Vi medborgare sväljer nämligen inte svammel när det gäller frågor och beslut som äventyrar välfärden.
Du som är politiker och tycker att bloggen skall redovisa alla medlemmar. Varför går du inte upp i talarstolen på frågestunden i kf och redovisar varför kommunen struntar i kommunallagen och betalar ut över 30 miljoner kronor till ett AB som vi inte ens har avtal med? Tyvärr måste du ha bra på fötterna. Svammel är vi som sagt lite allergiska mot.
Avslutningsvis vill jag säga att om man vill locka företag hit genom att vara generös så hade det varit extra viktigt att man så långt det var möjligt visste hur riskerna såg ut samt att det sköttes på ett demokratiskt, lagligt och proffsigt sätt.
Vad vill jag?
Jag vill att man på bästa sätt styr upp det som går att styra upp. Själva uppstyrningen måste vara laglig. Det är billigare att betala konsekvenserna snarast. Fram till dess är jag med på den vingliga och kostsamma resan. Någon returbiljett finns inte.
Hoppas att bloggen utvecklas och åtminstone finns kvar över valet 2010.
Bill Östlund
Bloggen fick ett roligt videoklipp tillskickat sig. Lägger upp en länk här så ni också kan få chansen att bli roade. Insändaren undrar om det är så här Bill känt sig när han försökt få politikerna att förstå vad som håller på att hända. Det är Anders Wijkman som ska vara den som i detta klipp föreställer Bill är det tänkt.
Det är inte så lätt att med några få ord beskriva detta. Varför alls engagera sig? Min filosofi är att inte i alla lägen försöka förändra "livets spelplan". På "livets spelplan" möter man då och då personer som agerar på ett sätt som man starkt ogillar. Tänk efter - vi har alla någon gång upplevt sådana möten. Försök då inte "förändra" denna person utan beteckna personen som att han/hon "tillhör" livets spelplan. Detta är dock inte samma sak som att vara likgiltig för demokrati, etik och moral. Att demokrati har ett pris är helt klart men alternativet är ju förfärligt. Demokratin säkerställer bl.a. genom lagstiftning där kommunallagen är en viktig lag som våra folkvalda då efter bästa förmåga, d.v.s. kunskap och civilkurage, skall medverka till att den efterlevs. Etik och moral kan handla om att åtminstone under mandatperioden stå för de löften man har avgivit till väljarna.
När jag flyttade till Färgelanda var det lite som att komma hem. Jag är ursprungligen från Hunnebostrand. Upplever här samma goda stämning i möten med människor. Det kan vara i affären såväl som på biblioteket. Är i dag 64 år. När jag i mitt liv ser tillbaka på de förändringar jag varit med om så är naturligtvis många till det bättre men jag tror att många i min ålder saknar romantiken, framtidstron och gammal hederlig ärlighet. Det är för mycket egoism och felfokusering på materiella finesser. Vi hinner inte med att leva. En måttstock jag har på hur synsättet har förändrats är ett minne från min ungdom. Jag kommer ihåg när vi efter Folkets Park var några stycken som fortsätter festen med vin, gitarr, sång och havsbad på någon holme. Dagen efter hade jag tappat min plånbok. Jag vet att jag då tröstade mig med att "det är säkert någon som hittat den". Alltså underförstått kommer jag att återfå den. I dessa tider när ungdomarna stjäl mobiltelefoner från varandra skulle man ju tänka "hoppas ingen hittar plånboken innan jag hittar den själv". Underförstått att då blir den stulen. Som väl är vet jag att vi människor i grunden ej har förändrats och att de allra flesta är ärliga. Men alla vuxna har ett ansvar för att upprätthålla rätt attityder till lagar, etik och moral.
Skall här inte närmare kommentera Björnhusaffären, men för att fullständigt besvara min inledande frågeställning måste jag ju beröra denna.
För det första känns det just nu som att jag ångrar att jag alls började titta på hur investeringarna handlägges. Trodde ju från början inte att allting var så infernaliskt illa skött. Mot vad jag tidigare förespråkat om etik, moral och civilkurage så inser jag att det egentligen kommer ta för mycket tid från den tid som skulle vara verklig livskvalité. Men så är livet. Har tidigare i mitt liv ej engagerat mig i klagosånger eller insändare. Men nu ser jag det som att jag inte har något val.
När det gäller satsningar för att åstadkomma arbetstillfällen i Färgelanda skiljer jag mig nog inte från de som vill pröva nya tag. Var med och hjälpte Bosse och Carina att starta Dalsspira Mejeri. Vilket engagemang, personliga uppoffringar samt prestationer i form av kalkyler, egen- finansierade resor till Danmark för att köpa begagnad utrustning m.m. som de visade upp. Utöver det fick de gå in med både eget kapital och stor arbetsinsats (som skulle dokumenterats på särskilda blanketter) för att de överhuvud taget skulle få banklån. Vad gjorde kommunen? Ja, huset köptes till det pris som kommunens värderare hade värderat det till. Resten kan beskrivas med exemplet att oljan tog slut i tanken innan övertagandet från kommunen. Vad gjorde kommunen då? Istället för att beställa olja så kom man med en 20 liters dunk och fyllde på. När dessa 20 liter var slut kom man med en ny 20 liters dunk och fyllde på. Allt för att det inte skulle finnas någon olja kvar vid själva övertagandet av fastigheten.
När jag har varit med om detta och nu ser vad som sker i Björnhuset då blir man uppriktigt arg och ledsen. Var och en som det minsta har försökt att förstå vad som sker i Björnhuset förstår ju att så olika förhållningssätt inte är hållbart oavsett vilka avsikter man har. En annan sak är att bl.a. kommunallagen ej tillåter det som nu sker i Björnhuset.
Tror säkert att de ledande politikerna är ärliga och hyggliga människor och som folk i allmänhet men - det är paradoxalt nog det som skrämmer mig. Fokus förskjuts ju från att handla om en olaglig hantering (bloggen beskriver det olagliga) till att handla om etik och moral samt civilkurage. Så här funderar jag när jag undrar varför de ledande politikerna bara låter det fortgå.
Tror de att allt är OK? Om svaret är Ja, så kan det ej betraktas som att de är utan ansvar. Det duger nämligen inte att "tro" när man fått ett sådant stort ansvar. Man måste skaffa sig (söka) förvissning och då menar jag inte att man skall fortsätta lyssna på Erikssons svammel samt acceptera hans uttalande (Bohusläningen) om att vi får se vad slutnotan blir och i efterhand får vi se om vi har gjort något fel. Tyvärr tror jag att politikerna har intagit en åskådarattityd. Har de satt sig in i ärendet? Tyvärr tror jag att de från början har "köpt" resonomanget om kluster och hur många arbetstillfällen Eriksson säger att det skall bli. När det sen visar sig på den ena efter den andra punkten havererar då är det nog så att gruppen känner sig medskyldig. De punkter som helt har havererat är att företagen skulle få lyfta sin investering tidigast vid inflyttning. När företagen ej var förmögna att ligga ute med pengar (se pantförskriven faktura, uppskjutna skatteskulder m.m.) skyndade Eriksson till och betalade deras fakturor allteftersom. Investeringarna skulle högst få bli 30 miljoner kronor. Nu har Ericsson sagt 62 miljoner och han kan fortfarande inte säga om det räcker. Men vad han upprepar som ett mantra är att han har full kontroll. Inflyttning skulle ha varit för 1 år sedan. Ja, var ska det sluta?
Att nu agera skulle inte vara att erkänna en oförlåtlig skuld. Tvärtom - nu skulle det verkligen vara att visa civilkurage.
Nog om Eriksson och Björnhuset.
Lite om Bloggen:
Måste säga att jag från början var tveksam när jag fick se de satiriska karikatyrerna på bloggen. Men lite eftertanke och jämförelseanalys ger vid handen att offentliga personer nog får tåla en del. Om t.ex. en person flyttar till Stigen bl.a. för att det finns grundskola där. Därefter lovar en politiker att den skall få lov att vara kvar om du röstar på mig. Politikern får rösten men sviker sitt löfte. Om då denne invånaren känner sig tvungen att flytta p.g.a. sveket är det då så farligt om politikernas enda konsekvens blir att han får figurera med en dumstrut på huvudet. Tror nog att dumstrutarna och pajaskostymerna kan ha en viss effekt att fylla för en faktagranskande blogg. Det är dock viktigt att man efter bästa förmåga ej sårar någon onödigt mycket, men lite klös måste det vara.
Om bloggen får kritik för att den ej redovisar alla de personer som administrerar bloggen så kan man lätt se och höra att det är de som i något sammanhang drabbats av bloggens kritik och klagan som står bakom kritiken mot bloggen. Anonymiteten har utan tvekan en styrka.
En tröst kan väl vara att det idag, förutom jag själv, är rätt många som träder fram och framför saklig kritik. Problemet är att de som kritiseras ej ens bemödar sig om att besvara ställda frågor på ett respektfullt sätt. Detta är om något ett hån. Vi medborgare sväljer nämligen inte svammel när det gäller frågor och beslut som äventyrar välfärden.
Du som är politiker och tycker att bloggen skall redovisa alla medlemmar. Varför går du inte upp i talarstolen på frågestunden i kf och redovisar varför kommunen struntar i kommunallagen och betalar ut över 30 miljoner kronor till ett AB som vi inte ens har avtal med? Tyvärr måste du ha bra på fötterna. Svammel är vi som sagt lite allergiska mot.
Avslutningsvis vill jag säga att om man vill locka företag hit genom att vara generös så hade det varit extra viktigt att man så långt det var möjligt visste hur riskerna såg ut samt att det sköttes på ett demokratiskt, lagligt och proffsigt sätt.
Vad vill jag?
Jag vill att man på bästa sätt styr upp det som går att styra upp. Själva uppstyrningen måste vara laglig. Det är billigare att betala konsekvenserna snarast. Fram till dess är jag med på den vingliga och kostsamma resan. Någon returbiljett finns inte.
Hoppas att bloggen utvecklas och åtminstone finns kvar över valet 2010.
Bill Östlund
Bloggen fick ett roligt videoklipp tillskickat sig. Lägger upp en länk här så ni också kan få chansen att bli roade. Insändaren undrar om det är så här Bill känt sig när han försökt få politikerna att förstå vad som håller på att hända. Det är Anders Wijkman som ska vara den som i detta klipp föreställer Bill är det tänkt.
söndag 7 juni 2009
Bloggen granskar Björnhusaffären
Kapitel 3
Bloggen fortsätter sin granskning av Björnhusaffären med att titta närmare på själva innehållet i ramavtalet, som utgör en salig blandning, eller röra om man så vill, av avsiktsförklaringar, generella åtaganden och mer preciserade åtaganden.
Vi börjar med ramavtalets två inledande stycken som ni hittar i nederkant av denna artikel.
Ramavtalet inleds med en avsiktsförklaring, där Färgelanda kommun säger att den avser ”att tillsammans med företag inom livsmedelsbranschen utveckla ett kluster i och i anslutning till den av kommunen ägda fastigheten Björnhuset i Färgelanda”. Det anges dock inte vad som avses med ”kluster”, men Bloggen konstaterar att kommunens ambitioner att utveckla ”kluster” tydligen även innefattar angränsande fastighet (er).
I ramavtalets första stycke anges vidare att ett par av företagen ”avser att utvidga sina respektive verksamheter och är därför i behov av att hyra nya lokaler”. Bloggen konstaterar dock att ramavtalet helt saknar bilagor i form av investeringsplaner o.d. som styrker företagens påstådda behov. Frånvaron av sådan information är anmärkningsvärd och som Bloggen tidigare rapporterat om, torde det istället vara företagens dåliga ekonomi som varit vägledande för beslutet att flytta verksamheten till Färgelanda (klicka på etiketten ”Klusterföretagens ekonomi” till höger på Bloggens startsida).
I ramavtalets andra stycke sägs att: ”Kommunen och Företagen skall aktivt och i samverkan, verka för att utveckla livsmedelsklustret med mål att:
* skapa förutsättningar för fler företag att etablera sig och utvecklas i kommunen
* öka samverkan inom branschen regionalt
* höja kompetens och konkurrenskraft för företagen i klustret
* finna former för gemensam produktutveckling”
Bloggen konstaterar att kommunen härigenom ikläder sig ett betydande åtagande att tillsammans med klusterföretagen verka inom livsmedelsbranschen, en angelägenhet som helt klart ligger utanför den kommunala kompetensen och som därmed är olaglig enligt kommunallagen.
Det sägs också att kommunen ”aktivt och i samverkan” med företagen skall verka för att utveckla livsmedelsklustret. Det innebär att kommunens åtagande inte är begränsat till ”investeringen” om 62 miljoner kronor, utan är betydligt mer omfattande än så och dessutom inte är begränsat i tiden.
Kommunens avsikter med klustret och de uttalade målen, ger också en bra bild av hur omfattande kommunens åtaganden faktiskt är. Det kan handla om allt från att tvingas investera i andra fastigheter, i utrustning och maskiner, om marknadsföring, om utbildningsprogram etc etc. Eftersom avtalstexten talar om ”tillsammans med klusterföretagen”, är inte heller kommunen fri att göra som den vill utan är beroende av de tre klusterföretagens inställning och krav. Vems uppfattning är det som skall gälla när det råder olika meningar? Hur skall kostnaderna fördelas mellan parterna? Hur skall eventuella tvister lösas osv osv?
Att binda kommunen vid den här typen av långtgående närmast obegränsade åtaganden, är av förklarliga skäl inte speciellt klokt. Avtalet saknar dessutom ofattbart nog helt reglering om hur parternas mellanhavanden skall regleras. Huvudlöst är därför ett mycket milt uttryck i sammanhanget och Eriksson har tydligen förlitat sig på motpartens framtida goda vilja, när han skrev på för kommunens räkning. Bloggen konstaterar att klusterföretagen härigenom fått en mycket god position inför framtida förhandlingar med kommunen.
I nästa kapitel fortsätter granskningen, då med ramavtalets paragrafer.
Bloggredaktionen!
lördag 6 juni 2009
Bloggen om kaoset i äldreomsorgen
Bloggen noterar att kommunen plötsligt kommit på att det råder platsbrist inom äldreomsorgen. Antalet dementa ökar och läget är akut säger nu förvaltningen. Som Bloggen tidigare rapporterat, existerar ju inte någon politisk styrning eller planering värd namnet i kommunen, så det är egentligen bara logiskt att kommunen nu "drabbats" av den plötsliga insikten.
Bristen på platser innebär också att kommunen tvingas ”lägga” våra äldre utanför kommunen, vilket kostar tusentals kronor per dag. Med noll koll följer som vi vet dålig ekonomi och det är därför följdriktigt att den kommunala ekonomin nu kraschar. Samtidigt är kommunen fullt upptagen med att förbruka alla sina pengar – och mer därtill – i Björnhuset genom kommunchefens försorg.
Förra året stängdes som bekant Tallbackens äldreboende i Högsäter ”på obestämd tid”, efter att det upptäckts att några träskyddsbehandlade golvreglar innehöll ämnet ”pentakloranisol”. Ämnet är visserligen klassat som ”miljöfarligt”, men det saknas samtidigt studier på hur det påverkar människor.
Det hade varit ett både enkelt och billigt företag att ersätta de ”miljöfarliga” golvreglarna och därefter fortsätta verksamheten. Men istället valde alltså kommunen att stänga Tallbacken – för gott som det verkar och förlorade därmed ett stort antal platser. Det hade annars varit ett utmärkt tillfälle att passa på och renovera de två återstående avd (A+B), för att tillsammans med de sedan tidigare renoverade avd C+D skapa ett modernt och rationellt äldreboende. Härigenom hade man också tryggat kommunens behov av äldreomsorgsplatser för överskådlig framtid.
När man nu hör planer från förvaltningen om att bygga nytt, dyrt och stort i Färgelanda centrum, undrar man därför först om man hört rätt. Att Ulla Börjesson (s) sitter i ks och nickar och ler åt de vansinniga planerna, är symptomatiskt för hur inskränkta merparten av ”politikerna” är och hur extremt centralistiskt ”tänket” är – näsan når något längre än förståndet d.v.s. knappt utanför Färgelanda centrums gränser.
I den här frågan har Centern och Moderaterna ett särskilt ansvar. De gick ju till val på att renovera Tallbacken, men har hittills svikit sina väljare och resten av kommuninvånarna fullständigt. De här två partierna har under sin tid i alliansen inte lagt två strån i kors, för att uppfylla sina vallöften. De teg när Tallbacken stängdes och godkände istället 62-miljonersspekulation i Björnhuset. Här har nu Centern och Moderaterna – och förhoppningsvis fler partier – chansen att rehabilitera sig och samtidigt visa att de menar allvar med devisen att ”hela kommunen skall leva”.
Tänk om säger Bloggen! Öppna Tallbacken igen och renovera avd A+B. Det blir oerhört mycket billigare än att bygga nytt i centrum. Äldreomsorgen tryggas för framtiden och den kommunala servicen blir bredare förankrad.
Bloggredaktionen!
Bristen på platser innebär också att kommunen tvingas ”lägga” våra äldre utanför kommunen, vilket kostar tusentals kronor per dag. Med noll koll följer som vi vet dålig ekonomi och det är därför följdriktigt att den kommunala ekonomin nu kraschar. Samtidigt är kommunen fullt upptagen med att förbruka alla sina pengar – och mer därtill – i Björnhuset genom kommunchefens försorg.
Förra året stängdes som bekant Tallbackens äldreboende i Högsäter ”på obestämd tid”, efter att det upptäckts att några träskyddsbehandlade golvreglar innehöll ämnet ”pentakloranisol”. Ämnet är visserligen klassat som ”miljöfarligt”, men det saknas samtidigt studier på hur det påverkar människor.
Det hade varit ett både enkelt och billigt företag att ersätta de ”miljöfarliga” golvreglarna och därefter fortsätta verksamheten. Men istället valde alltså kommunen att stänga Tallbacken – för gott som det verkar och förlorade därmed ett stort antal platser. Det hade annars varit ett utmärkt tillfälle att passa på och renovera de två återstående avd (A+B), för att tillsammans med de sedan tidigare renoverade avd C+D skapa ett modernt och rationellt äldreboende. Härigenom hade man också tryggat kommunens behov av äldreomsorgsplatser för överskådlig framtid.
När man nu hör planer från förvaltningen om att bygga nytt, dyrt och stort i Färgelanda centrum, undrar man därför först om man hört rätt. Att Ulla Börjesson (s) sitter i ks och nickar och ler åt de vansinniga planerna, är symptomatiskt för hur inskränkta merparten av ”politikerna” är och hur extremt centralistiskt ”tänket” är – näsan når något längre än förståndet d.v.s. knappt utanför Färgelanda centrums gränser.
I den här frågan har Centern och Moderaterna ett särskilt ansvar. De gick ju till val på att renovera Tallbacken, men har hittills svikit sina väljare och resten av kommuninvånarna fullständigt. De här två partierna har under sin tid i alliansen inte lagt två strån i kors, för att uppfylla sina vallöften. De teg när Tallbacken stängdes och godkände istället 62-miljonersspekulation i Björnhuset. Här har nu Centern och Moderaterna – och förhoppningsvis fler partier – chansen att rehabilitera sig och samtidigt visa att de menar allvar med devisen att ”hela kommunen skall leva”.
Tänk om säger Bloggen! Öppna Tallbacken igen och renovera avd A+B. Det blir oerhört mycket billigare än att bygga nytt i centrum. Äldreomsorgen tryggas för framtiden och den kommunala servicen blir bredare förankrad.
Bloggredaktionen!
Dagens citat!
hämtar Bloggen från torsdagens Bohusläningen, där kommunchefen tryckte på vikten av att kommunicera och informera medborgarna i Björnhusaffären.
Kommunchefen menade att "det kan vara en fördel för kommunstyrelsen att känna till läget”
Kommunchefen meddelade att det fanns fler företag som ville flytta till Björnhuset, men när de ansvariga politikerna i ks frågade om vilka de var, vägrade kommunchefen att uppge det. Då teg ks-ledamöterna – och det gör vi med. Kommentarer överflödiga!
Bloggredaktionen!
Kommunchefen menade att "det kan vara en fördel för kommunstyrelsen att känna till läget”
Kommunchefen meddelade att det fanns fler företag som ville flytta till Björnhuset, men när de ansvariga politikerna i ks frågade om vilka de var, vägrade kommunchefen att uppge det. Då teg ks-ledamöterna – och det gör vi med. Kommentarer överflödiga!
Bloggredaktionen!
fredag 5 juni 2009
Bloggens ros
ger vi idag till Hugo Hultgren (m). Och varför gör vi det? Jo, dels tycker vi om att ge ros, dels har Hultgren gjort sig förtjänt av rosen, för sitt anständiga och rakryggade ställningstagande i det uppmärksammade fallet med den mobbade 10-åriga pojken.
Hultgren tryckte vid onsdagens ks-möte på det som egentligen betyder något i frågan – de mänskliga aspekterna. Hultgren pekade på det skandalösa – och huvudlösa – i att först erkänna ansvar för mobbningen och sedan ta tillbaka erkännandet. Kommunen kommer ju aldrig att kunna vinna en rättslig process. Det enda som kommunen ”uppnår” genom att processa, är att förlänga och förstärka lidandet för den mobbade pojken och dennes familj samt väldigt höga advokatarvoden. Hultgrens val av ord – ”skandal” – är därför en passande beskrivning på hur kommunen sköter ärendet genom kommunchefens försorg.
Bohusläningen skrev om det i torsdagens tidning. Läs hela artikeln här!
:/. Bloggredaktionen
Bloggen rapporterar från ks…
… att kommunens egen lilla kaffeböna, oppositionsrådet Ulla Börjesson (s), blev trötter under onsdagens ks-sammanträde – så trötter att hon inte orkade diskutera frågan med övriga ledamöter, om kommunens upptagningsområden och hur kommunen kan underlätta för barnen, att ta sig till och från skolan.
Enligt vad Bloggen erfar berodde Börjessons plötsliga trötthet på att ks:s ordf Ann-Marie Jacobsson (c) hade beslutat dra ner på kaffe- och rökpauserna, detta i ett försök att göra ks:s sammanträden mer effektiva. Vissa ledamöter skall dock ha klagat på nyordningen, eftersom de blev låga på koffein och nikotin och därför inte hade den rätta sinnesnärvaron. Bloggen håller det inte för osannolikt att det var just detta som förorsakade Börjessons plötsliga trötthet, vilket kan förklara varför Börjesson inte klarade av sina demokratiska skyldigheter.
Bloggen kan dock lugna eventuellt oroliga läsare. Efter mötets slut kunde nämligen Börjesson snabbt återhämta sina krafter och är nu sitt gamla goa jag igen.
Bloggredaktionen!
torsdag 4 juni 2009
Widekärrs (fp) dåliga minne
Bloggen erfar att Tommy Widekärr (fp) återigen havererat på sin blogg.
I ett längre, något osammanhängande, inlägg den 4/6 förnekar nämligen Widekärr bestämt att han skulle ha skrivit på sin blogg, att han önskade ”rensa upp i församlingen” eller ”slå sönder fula nyllen”. Han medger dock att det skulle vara ”vårdslöst” att uttrycka sig på det sättet. För att hjälpa Widekärr friska upp sitt minne, publicerar Bloggen nedan relevanta stycken ur Widekärrs inlägg den 22/4. Rubriken på Widekärrs inlägg är passande nog ”Totalt out of control”.
---------------------------------------------------------------------------------
”Jag var redo att rensa i församlingen, jag var beredd att gå till handgripligheter. Slå sönder det där fula nyllet. istället fick jag sitta av min frustration i all stillhet, medans jag kokade inombords. Jag släppte honom aldrig med blicken sedan, men han vågade aldrig mer vända sig åt mitt håll. Han vågade inte möta min blick, först det svarta, sedan mitt leende. Han försvann i pausen, rädd som en skadeskjuten räv. Jag svär, om du läser det här så är det inte färdigt ännu.”
”Men först skall jag gå och ladda mitt vapen. Här skall vilas på hanen! Ett sista hot vrålades ut när missbelåtna åhörare lämnade salen efter omröstningen. Stolar sparkades omkull samtidigt som ett klart statement uttalades tii oss folkpartister; "Ni skall skjutas era jävlar". Jag är beredd, kom bara...”
---------------------------------------------------------------------------------
Totalt out of control? Ja, Bloggen är överens med Widekärr, att hans inlägg är helt okontrollerat. Plötslig och oförklarlig glömska är för övrigt ett beprövat sätt att undkomma obekväma sanningar, något som Widekärr torde ha riklig erfarenhet av från sitt arbete i folkpartiet. Bloggen önskar dock Widekärr lycka till i sin nästa kommun och hoppas att han då också slipper de dumma ”bonnläppar”, som han nu tvingas företräda i Färgelanda. 
I ett längre, något osammanhängande, inlägg den 4/6 förnekar nämligen Widekärr bestämt att han skulle ha skrivit på sin blogg, att han önskade ”rensa upp i församlingen” eller ”slå sönder fula nyllen”. Han medger dock att det skulle vara ”vårdslöst” att uttrycka sig på det sättet. För att hjälpa Widekärr friska upp sitt minne, publicerar Bloggen nedan relevanta stycken ur Widekärrs inlägg den 22/4. Rubriken på Widekärrs inlägg är passande nog ”Totalt out of control”.
---------------------------------------------------------------------------------
”Jag var redo att rensa i församlingen, jag var beredd att gå till handgripligheter. Slå sönder det där fula nyllet. istället fick jag sitta av min frustration i all stillhet, medans jag kokade inombords. Jag släppte honom aldrig med blicken sedan, men han vågade aldrig mer vända sig åt mitt håll. Han vågade inte möta min blick, först det svarta, sedan mitt leende. Han försvann i pausen, rädd som en skadeskjuten räv. Jag svär, om du läser det här så är det inte färdigt ännu.”
”Men först skall jag gå och ladda mitt vapen. Här skall vilas på hanen! Ett sista hot vrålades ut när missbelåtna åhörare lämnade salen efter omröstningen. Stolar sparkades omkull samtidigt som ett klart statement uttalades tii oss folkpartister; "Ni skall skjutas era jävlar". Jag är beredd, kom bara...”
---------------------------------------------------------------------------------
Totalt out of control? Ja, Bloggen är överens med Widekärr, att hans inlägg är helt okontrollerat. Plötslig och oförklarlig glömska är för övrigt ett beprövat sätt att undkomma obekväma sanningar, något som Widekärr torde ha riklig erfarenhet av från sitt arbete i folkpartiet. Bloggen önskar dock Widekärr lycka till i sin nästa kommun och hoppas att han då också slipper de dumma ”bonnläppar”, som han nu tvingas företräda i Färgelanda.
./. Bloggredaktionen
Är det pöbeln som styr Färgelanda idag?
Tommy Widekärr (fp) ersättare i fullmäktige är inne på den linjen i sin egen blogg, där han påstår sig värna om demokratin och yttrandefriheten. Widekärr talar även om hur innerligt trött han är på Färgelanda och klagar på befolkningens ”bonnighet”. Bloggen undrar om det kanske är därför som fp vill lägga ner bygdeskolorna – de tycker helt enkelt inte om ”bonnläpparna” ute i kommunen?
I sitt inlägg den 3/6 säger Widekärr bl. a.: ” Ett pöbelvälde står för allt det lägsta hos människan. Det står för feghet och omänsklighet. Det har inte alls något med demokrati eller yttrandefrihet att göra. Demokrati handlar om att öppet kunna deltaga i den politiska debatten, kunna tillhöra partier eller kyrkor, föreningar och intresseorganisationer. Det handlar om att öppet kunna uttrycka sina åsikter utan att trakasseras”.
Efter att ha läst Widekärrs inlägg från den 22/4, utgår Bloggen från att det är den politiska pöbeln som Widekärr åsyftar. Widekärr skrev inlägget efter att som fullmäktigeledamot ha röstat igenom fp:s förslag att lägga ned Stigen och Järbo skolor. Bloggen förstår att Widekärr kände sig tillfreds med sin insats i demokratins tjänst och att han därför kände sig manad att närmare redogöra för sina ”politiska visioner”.
I aprilinlägget redogör politikern Widekärr bl.a. för hur han vill uppträda i fullmäktigesalen. Han vill citat ”rensa i församlingen” och fortsätter sin inlevelsefulla redogörelse med att tala om, att han ”var beredd att gå till handgripligheter”. Slå sönder det där fula nyllet”. Bloggen erfar att Widekärr har svart bälte i judo och Bloggen tror därför, att Widekärr är fullt kapabel att slå sönder både ett och flera ”fula nyllen”.
Tydligen var det speciellt en person i fullmäktigesalen som misshagade Widekärr, eftersom han uttalar ett direkt hot mot denne, ”jag svär, om du läser det här så är det inte färdigt ännu”. Politikern Widekärr avslutar sitt balanserade inlägg med att informera den hotade, sin läse- och väljarkrets, att han nu skall gå och ladda sitt vapen. ”Här skall vilas på hanen!”
Efter denna genomgång av Widekärrs ”politiska agenda”, kan Bloggen hysa viss förståelse för att människor inte öppet vågar uttrycka sina åsikter i dagens Färgelanda. De riskerar tydligen inte bara att trakasseras, utan även att utsättas för hot om våld och direkt våld av våra folkvalda politiker. Det får väl bli hemvärnshjälm samt skottsäker väst nästa gång allmänheten besöker fullmäktige!!
Bloggen har för säkerhets skull tagit en skärmdump på Widekärrs inlägg.
Bloggredaktionen!
I sitt inlägg den 3/6 säger Widekärr bl. a.: ” Ett pöbelvälde står för allt det lägsta hos människan. Det står för feghet och omänsklighet. Det har inte alls något med demokrati eller yttrandefrihet att göra. Demokrati handlar om att öppet kunna deltaga i den politiska debatten, kunna tillhöra partier eller kyrkor, föreningar och intresseorganisationer. Det handlar om att öppet kunna uttrycka sina åsikter utan att trakasseras”.
Efter att ha läst Widekärrs inlägg från den 22/4, utgår Bloggen från att det är den politiska pöbeln som Widekärr åsyftar. Widekärr skrev inlägget efter att som fullmäktigeledamot ha röstat igenom fp:s förslag att lägga ned Stigen och Järbo skolor. Bloggen förstår att Widekärr kände sig tillfreds med sin insats i demokratins tjänst och att han därför kände sig manad att närmare redogöra för sina ”politiska visioner”.
I aprilinlägget redogör politikern Widekärr bl.a. för hur han vill uppträda i fullmäktigesalen. Han vill citat ”rensa i församlingen” och fortsätter sin inlevelsefulla redogörelse med att tala om, att han ”var beredd att gå till handgripligheter”. Slå sönder det där fula nyllet”. Bloggen erfar att Widekärr har svart bälte i judo och Bloggen tror därför, att Widekärr är fullt kapabel att slå sönder både ett och flera ”fula nyllen”.
Tydligen var det speciellt en person i fullmäktigesalen som misshagade Widekärr, eftersom han uttalar ett direkt hot mot denne, ”jag svär, om du läser det här så är det inte färdigt ännu”. Politikern Widekärr avslutar sitt balanserade inlägg med att informera den hotade, sin läse- och väljarkrets, att han nu skall gå och ladda sitt vapen. ”Här skall vilas på hanen!”
Efter denna genomgång av Widekärrs ”politiska agenda”, kan Bloggen hysa viss förståelse för att människor inte öppet vågar uttrycka sina åsikter i dagens Färgelanda. De riskerar tydligen inte bara att trakasseras, utan även att utsättas för hot om våld och direkt våld av våra folkvalda politiker. Det får väl bli hemvärnshjälm samt skottsäker väst nästa gång allmänheten besöker fullmäktige!!
Bloggen har för säkerhets skull tagit en skärmdump på Widekärrs inlägg.
Bloggredaktionen!
onsdag 3 juni 2009
Bloggen granskar Björnhusaffären
Kapitel 2
Redan benämningen ”ramavtal” antyder att det är fråga om ett opreciserat avtal. Ramavtalet innefattar dessutom bara tre sidor, varav den tredje sidan utgörs av parternas påskrifter. Det får väl anses vara svårt, för att inte säga omöjligt, att tillfredsställande kunna reglera parternas mellanhavanden samt kunna få med övriga rättsliga spörsmål på endast två sidor, särskilt när det som i förevarande fall handlar om ett komplicerat mångmiljonprojekt. Under sådana förhållanden kan ett ofullständigt och oklart ramavtal av lättförklarliga skäl lätt ge upphov till tvister och andra komplikationer mellan parterna. Dessutom har föreliggande ramavtal mer karaktär av att vara ett föravtal, ”letter of intent” eller liknande och borde därför ha ersatts av ett nytt och adekvat avtal.
Ramavtalet brister i såväl innehåll som konkretion och det är ”tack vare” nämnda brister som Björnhusprojektet numera är ett 62-miljonersprojekt. Men i ramavtalet har kommunen dessutom varit oförklarligt ”generös” med generella åtaganden gentemot klusterföretagen. Åtagandena har inte närmare preciserats, men det kan befaras att kommunens samlade åtagande härigenom väsentligt överstiger 62 miljoner kronor.
Risken för att kommunen tvingas infria de långtgående åtagandena i ramavtalet accentueras av parternas nya ”avtal” av den 5/5 2009, varigenom ramavtalet bekräftas. Härigenom kan nämligen klusterföretagen ställa långtgående krav på kommunen, att den skall uppfylla sina vidlyftiga utfästelser i ramavtalet. I värsta fall kan kommunen bli skadeståndsskyldig p.g.a. avtalsbrott.
I Björnhusaffären rör sig kommunen redan från början i gränslandet för vad som kan anses vara lagligt enligt kommunallagen – livsmedelsindustrin ligger utanför den kommunala kompetensen och det är därför olagligt för en kommun att bedriva verksamhet inom detta område. Det är dessutom olagligt att ge stöd till enskilda näringsidkare och kommunen har även att iaktta upphandlingslagens (LOU) bestämmelser vid köp av entreprenader.
En betydande del av de 62 miljonerna används till inköp av maskiner och annan utrustning för klusterföretagens räkning. Under sådana förhållanden är det naturligtvis extra viktigt att genom avtal reglera samt precisera parternas respektive rättigheter och skyldigheter, så att kommunen inte gör sig skyldig till lagbrott, eller riskerar skattebetalarnas pengar, enligt vad som sagts ovan. Att så inte skett är naturligtvis allvarligt och ansvaret vilar primärt på kommunchefen.
Ks:s underlåtenhet att säkerställa, att kommunen haft ett adekvat avtal innan projektet sattes igång och att projektet även i övrigt skötts lagenligt, är naturligtvis mycket bekymmersamt och vittnar om djupgående brister i såväl kunskaper som ansvarstagande. Som bilden nedan visar håller ks:s ledamöter för både öron, ögon och mun.
Bloggen konstaterar vidare att ramavtalet påtecknats utan att kommunen först rådgjort med juridisk expertis. Om kommunen upphandlat entreprenaden enligt LOU hade dessutom projektets kostnad varit känd i förväg. Kommunen hade i så fall kunnat sluta hyresavtal med klusterföretagen i enlighet med det ursprungliga ramavtalet och vad kommunchefen utlovat om återbetalning på 20 år. Det sätt varpå frågan hanterats tyder dock snarare på det inte ens funnits någon önskan, att klusterföretagen skall betala en hyra som är baserad på investeringskostnaden. Och det är skattebetalarna som får betala notan, för att klusterföretagen nu slipper undan.
I nästa kapitel börjar vi granska själva avtalsinnehållet.
Bloggredaktionen!
måndag 1 juni 2009
Bloggen granskar Björnhusaffären
Kapitel 1
Bloggen inleder nu en serie reportage där vi kommer att granska Björnhusaffären lite närmare. Vi börjar med det s.k. ramavtalet, vilket utgör grunden för kommunens olagliga utbetalningar av totalt 62 000 000 skattekronor. Ramavtalet är upprättat 2007-12-20 och är undertecknat i Uddevalla (se nederst denna artikel).
De som skrivit på avtalet är i tur och ordning Jan Eriksson för Färgelanda kommun, Jimmy Högberg för AB Väst Farm, Arne Hedlund för Lillesjö Seafood AB och Birgitta Kullgren för Björneruds Gård. Bloggen kommer att gå igenom avtalet punktvis, men kan redan nu konstatera att det tycks vara upprättat av någon, som saknar grundläggande kunskaper om avtalsrättsliga frågor och avtalsteknik. Bloggen vet inte vem som upprättat avtalet, men är det någon från kommunen, är denne någon en riktig jubelidiot. Är det å andra sidan någon från de tre klusterföretagen, är denne någon – trots bristerna – en riktigt smart person. Vi skall återkomma till varför det förhåller sig på det sättet senare.
Eriksson har som kommunchef behörighet att teckna kommunens firma, men det är inte samma sak som befogenhet. Den normala beslutsgången är att ks tar ställning till ett färdigt avtalsförslag och sedan uppdrar åt en högre tjänsteman och politiker, t. ex. kommunalrådet och kommunchefen, att påteckna avtalet för kommunens räkning. I så fall handlar det om ren verkställighet, vilket således inte är fallet beträffande ramavtalet.
Istället har Eriksson genom beslut av ks fått delegation på att sköta förhandlingarna samt sluta avtal med klusterföretagen. Eriksson har dock underlåtit att anmäla det påtecknade ramavtalet till ks. Ramavtalet har därför inte beslutats i lagenlig ordning, vilket bl.a. innebär att det inte gått att överklaga. Kommunalrättsligt hänger således ramavtalet i luften och såväl kommunallagen, som den demokratiska kontrollen, har därmed satts ur spel.
Det faktum att ramavtalet inte beslutats av ks, innebär dessutom att ramavtalet saknar laglig förankring och i kommunalrättslig mening existerar det således inte. Kommunen har därför inte haft rätt att betala ut några pengar till Björnhusprojektet med anledning av ramavtalet. Att så ändå skett är därför mycket allvarligt.
En ny skandal är dessutom under uppsegling. Det handlar om den hyra de s.k. hyresgästerna i klustret skall erlägga. Bloggen har som bekant redan tidigare ställt sig tvivlande till kommunchefen Jan Erikssons utfästelser, att klusterföretagen skall betala tillbaka de 62 miljonerna i form av hyra uppdelat på 20 år. Bloggen har nu tagit del av ett nytt "avtal", daterat 2009-05-05, och kan med ledning härav konstatera, att utfästelserna inte var värda något. Vi återkommer lite senare i reportageserien till detta "kommunala dilemma" och konsekvenserna för skattebetalarna.
Bloggredaktionen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
