Golfklubben

Näste man till rakning!

Kommunens golfklubb är på dekis.

Det händer vid ungefär samma tid varje år – någon gång i början av hösten innan älgjakten brukar startskottet gå för pilgrimsfärden från klubbhuset i Ellenö till kommunhuset. Golfklubbens företrädare brukar vänta in i det sista, alltså tills pengarna är helt slut, innan den årliga vandringen med mössan i hand äger rum. ”Ge oss stöd och mer pengar, annars går vi i konkurs”! – så lyder i korthet golfklubbens årliga appell till politikerna. Inte särskilt seriöst kanske, men taktiken har ju fungerat utmärkt i alla år!

Sedan urminnes tider har klubben lyckats missköta sin ekonomi och belasta skattebetalarna med sina förluster. Och varje år har flata politiker betalat ut skattepengar (eller efterskänkt, men det är ju i sammanhanget samma sak) till golfklubben. Detta görs graverande nog till synes slentrianmässigt, utan att det vidtas några som helst åtgärder, för att komma tillrätta med de grundläggande problem som kringgärdar golfklubbens sjuka ekonomi. Patienten behöver emellertid botas och inte som nu bara ges livsuppehållande insatser.

Golfklubbens problembild kan delas in i tre delar, underkapitalisering, bristande medlemsunderlag och bristande tilltro. Dagens situation kan liknas vid ett moment 22 eller en ond cirkel. Den dåliga ekonomin gör att många golfare känner oro och osäkerhet kring sina ekonomiska insatser. De saknar av förståeliga skäl tilltro till en klubb, som hela tiden lever under konkurshot och väljer istället – som de upplever det – tryggare alternativ i andra klubbar. Detta innebär i sin tur att klubben tappar sina medlemmar och åderlåts på kapital. Och så fortsätter det år efter år. I slutänden kommer kommunen att stå där med en fin golfbana – men en golfbana som ingen vill vara medlem i eller driva.

Kanske är det dags att börja på ny kula? Kanske är det dags att sluta kasta bra pengar efter dåliga? Det finns lösningar som kan vända trenden – lösningar som på sikt är ekonomiskt fördelaktiga både för kommunen och för golfklubben. Men då krävs nya hjulspår, delvis djärva lösningar och inte minst kompetens att hantera komplicerad ekonomisk och juridisk materia, något som idag tyvärr saknas i kommunhuset.

Eftersom kommunchefen och dennes stab i vanlig ordning försummat arbetet med en långsiktig lösning för golfklubben, hade politikerna i ärlighetens namn inte några större valmöjligheter, när frågan om fortsatt stöd till golfklubben kom upp i ks i onsdags. "Utvecklingsstrategens" Jan Stalfors strategiska arbete inskränker sig ju som bekant till att klippa och klistra i "nyhetsbrev". (S), (fp), (v) och tyvärr även (c) röstade för att ge mer stöd och tog därmed inte ansvar för skattebetalarna och kommunens verksamheter. (M) och (kd) gjorde däremot sin plikt och röstade nej till mer pengar. Golfklubbens norske ordf var ändå inte nöjd när han uttalade sig i tidningen häromdagen – han vill ha mer och menade att konkursen nu är ”oundviklig”. Idag är tyvärr golfbanan ett enda stort svart hål, vars glupande aptit på skattekronor aldrig tycks kunna stillas.

Samtliga partier förtjänar dock kritik vad gäller planeringen. Varför har det inte tagits initiativ till en ekonomisk handlingsplan för golfklubben? Att det saknas kompetens hos kommunens ledande tjänstemän är ingen ursäkt, eftersom sådan kompetens kan köpas in.

En adekvat handlingsplan skulle skapa tilltro till Ellenö golfbana hos golfarna själva och därmed vända medlemsutvecklingen. Ingen vill vara med i ett förlorande lag, men alla älskar en vinnare. En gammal klyscha, men ack så sann – inte minst i golfvärlden! Och det är trots allt golfarna som i framtiden skall driva och utveckla kommunens utmärkta och vackra golfbana. Varför då inte ge dem chansen?

Bloggredaktionen

Klicka på pilen i bilden nedan för att lyssna och se på en presentation från ett helt vanligt ks-sammanträde i Färgelanda.