fredag 10 juli 2009

Björnhushärvan

I Björnhushärvan har skattebetalarna betalat 150 000 kronor för en ”logistikanalys”, som avser de tre klusterföretagen (se nedan faktura). På fakturan figurerar parhästarna Jan Stalfors (som mottagningsattesterat fakturan) och Jan Eriksson (som godkänt fakturan).

När Bloggens talesman Bill Östlund begärde ut underlaget till fakturan, fick han ett rekommenderat brev från t f kommunchef Peo Johansson, vari sägs att det inte finns något underlag samt att ”resultatet av analysen har presenterats för kommunen och företagen vid ett dialogseminarium” (se Peo Johanssons brev nedan). Vid det aktuella seminariet skall kommunen ha företrätts av Jan Eriksson och Jan Stalfors.

Peo Johanssons brev innehöll även en kopia av ett ”konsultavtal”, undertecknat av Jan Eriksson och företrädare för konsultfirman (se nedan). Konsultavtalets innehåll – daterat 2007-09-10 – talar för sig självt. Det verkar ha tillkommit i all hast och tar snarare sikte på den utställda fakturan, än på det uppdrag som skulle utföras. Det är heller inte skrivet på kommunens brevpapper och inte diariefört!

Peo Johansson har telefonledes uppgivit för Bill Östlund, att Jan Eriksson avbröt sin semester och kom in till Peo Johansson med konsultavtalet några dagar efter det att Östlund framställt sin begäran. Var konsultavtalet funnits tidigare är okänt. Klart är i alla fall att det inte förvarats hos kommunen. Eftersom konsultavtalet inte diarieförts kan det även vara fråga om en efterkonstruktion, d.v.s. avtalet kan ha tillkommit efter det att Östlund gjorde sin framställan.

Att på eget bevåg – utan politiskt beslut – betala ut 150 000 kronor (ett hundra femtio tusen kronor) för ett arbete som inte ens dokumenterats, torde stå i uppenbar strid med ett antal externa och interna bestämmelser (Bloggen avstår från att rubricera handlandet).

Enligt konsultavtalet är det kommunen som är uppdragsgivare och som därmed äger analysen. Att det skulle saknas ett skriftligt underlag är direkt osannolikt – det skulle nämligen innebära att kommunen utsatts för något slags bedrägeri. Att betala en konsult – oavsett hur näriga de än må vara – 150 000 kronor, för en liten pratstund med ett par kommunala tjänstemän och företrädare för de tre klusterföretagen, är nämligen fullständigt orimligt.

Den aktuella utbetalningen (totalt 198 031:- inkl moms) har bokförts på kommunens driftskonto 4709 (övriga konsulttjänster). Det innebär att beloppet belastat kommunens resultat fullt ut. Kostnaden har således inte bokförts på Björnhusprojektets konto, vilket i sin tur innebär att beloppet inte ingår i den hyra som klusterföretagen skall betala och inte heller ingår i Björnhusprojektets investeringsram. Skattebetalarna har därmed ”skänkt” de tre företagen 158 425 kronor.

Kvar står således frågan varför det saknas underlag för den påstådda logistikanalysen? Dessutom saknas underlag till den reseräkning om 8 425 kronor som kommunen betalat. Vem avser dessa resor, vilka resor avses, hur har resekostnaden beräknats?

Att kommunens politiska revisorer inte reagerar är inte så konstigt. De har sovit i alla år – de är ju politiker – och kommer att fortsätta göra så framgent, om inte annat för att skydda sina kollegor.

Vad säger Erikssons chefer, d.v.s. kommunstyrelsen? Har de fortsatt förtroende för Eriksson? Det är ju inte första gången Eriksson ”glömmer” att diarieföra viktiga handlingar. När det avslöjades att Eriksson ”glömt” att diarieföra ett tilläggsavtal, som gav kommunen möjlighet att betala ut 10-tals miljoner till bulvanföretaget Mathuset AB, så trodde kommunstyrelsen på Erikssons försäkringar att det handlade om den mänskliga faktorn – att Eriksson helt enkelt glömt att diarieföra handlingen.

Bloggen undrar hur många gånger det är tillåtet att ”glömma” redovisa centrala handlingar, d.v.s. undanhålla dem för ansvariga politiker, innan ansvariga politiker tar sitt ansvar?

Det finns fler kostnader som avser Björnhuset och som bokförts på kommunens driftskonto genom Jan Erikssons försorg och vi återkommer till dessa senare.

Bloggredaktionen!