Vad är då orsaken till Färgelandas havererade ekonomi? Det enkla svaret på den frågan är Björnhuset. Men det är alltså det enkla svaret.
Problembilden är dock mer komplex än så - Björnhuset är bara ett symtom och inte roten till det onda.
Roten till det onda kan istället härledas med hjälp av tre ord ur kommunrevisorernas rapport från i år - 1. Styrning 2. Ledning. 3. Kontroll.
Det faktum att det saknas såväl styrning, ledning som kontroll, förklarar varför kommunen hamnat på dekis - men det förklarar ändå inte roten till det onda.
Roten till det onda är istället de människor som av olika skäl saknar förmåga att styra, leda och att utöva kontroll. Det handlar om kommunens ledande tjänstemän och politiker.
Därmed inte sagt att dessa människor är onda - de har helt enkelt för svåra arbeten och borde ägna sig åt annat. När den här typen av människor dessutom jobbar i en korruptiv miljö, där lögnen används som gemensam valuta för att dölja egna misstag och där ansvar vare sig förväntas eller utkrävs, är det alltså upplagt för en kommunal bananrepublik. Svårare än så är det inte.
Vi vill belysa problematiken genom att referera till gårdagens artikel i Bohusläningen, som avhandlade kommunens kraschade ekonomi. I artikeln uppger Ulla Börjesson (S) att alla kostnader för Björnhuset inte är medräknade, trots att hon före valet sa raka motsatsen.
Vikarierande ekonomichefen Hustoft - som uppenbarligen fått förlängt sommarvikariat - antar i artikeln rollen som extrainsatt ickevald fritidspolitiker: Vi ville låta de nya politikerna ta beslut om vilken avskrivningsmetod de vill använda när de tillträder, säger den förvirrade tjänstemannapolitikernvikarien.
Det går inte att ha förtroende för ledande tjänstemän, som innan valet visar en sådan "välvilja" mot ledande politiker, att de avstår från att ta med flera miljoner i kostnader i budgeten. Och över vikarie Hustoft svävar Jan Erikssons skugga - "garanten" för hur arbetet i kommunhuset bedrivs - vars arbetsmetoder och meritlista vi inte behöver upprepa här.
Det går inte att ha förtroende för en ledande politiker, som Ulla Börjesson, som istället för att ta sitt ansvar för kommunens invånare, utnyttjar bristen på kompetens och ryggrad i kommunhuset för egna politiska syften.
En kommun blir inte en bananrepublik av sig själv - bananrepubliken skapas av människor av kött och blod, som antingen saknar kompetens eller missbrukar sin ledande ställning. Det är dagsens sanning!
Bloggredaktionen
%5B1%5D.JPG)
Inlägg
