Nyårstankar av Bill Östlund

Nu har det varit julefrid och snart stundar ett nytt år. Hoppas ni kan uppleva både kärlekskänslor och frid. Med åren blir vi alla lite kantstötta, men om vi är vaksamma och "övar" på att riktigt förstå vilka "beståndsdelar" av livet som kan bidraga till verklig lycka, så ökar chanserna betydligt att vårt liv blir bättre och bättre. De finaste upplevelserna är oftast gratis (jmf med Beatles "Can´t buy me love").

Känslor är egentligen väldigt svåra att beskriva och gradera i ord. Vi kan använda "prefix" som "väldigt mycket", "gränslöst" etc. men det blir ändå lika svårt som att förklara för någon t.ex. hur bensin luktar. Känslor kan ej mätas i kronor, meter, kilo osv. De saknar form och färg. Det är bara vi själva som genom en stunds meditation kan "uppleva" hur vi mår. Tror att det inom oss finns en viss girighet att ständigt må bättre. Om vi skall få frid måste dock denna typ av girighet balanseras mot förnöjsamhet.

Jorden rör sig med 3 mil/sekund i sin bana runt solen. Om ett år har den fullbordat ytterligare ett varv. Vilka förväntningar har vi på den åkturen? Själva resan är gratis! Allt ingår dock inte. Om resan skall bli bra så måste vi ta givet ansvar och vara rädda om oss själva och våra medmänniskor. Vi kan förstårs bli sjuka eller drabbas av olyckor. Det är då vi behöver varandra. De flesta gör så gott de kan utifrån sina möjligheter. Det är också vid dessa tillfällen som "svikarna" blir synliga. Då hjälper det inte att de är maskerade. De blir ohjälpligt och ofta oreparerbart avslöjade. Detta kan vara när en medmänniska råkar illa ut, en åldrad förälder behöver stöd, en arvstvist uppstår, en arbetskamrat eller ett barn blir mobbat etc. Svikaren har alltid egoistiska ofta krystat konstruerade argument för att ej göra den uppoffring som vore naturligt. Troligen mår svikaren egentligen inte så bra. Han/hon har nog aldrig riktigt "tänkt efter" och övat sin tankeförmåga på "rätt saker".

Om vi inte har det så mycket i oss (empati) så har vi dock en skyldighet att mekaniskt öva oss till en acceptabel social förmåga. Men glöm inte att det finns väldigt många fantastiska och beundransvärda människor. Glöm inte heller att att det är i vardagen vi med små medel, ofta bara ett leende eller ett vänligt ord, kan åstadkomma att en medmänniska känner sig gladare för en stund. Man skulle kunna säga så här: "Om du inte känner dig glad så spela glad så blir din medmänniska glad och då blir du också glad". Men vi har naturligtvis rätt att vara ledsna ibland. Det tillhör också livet. Med dessa ord vill jag önska er en lycklig resa! Det vill säga ett GOTT NYTT ÅR!!!

Er vän
Bill Östlund