Emma Wange - Inte många rätt

I dagens ledare (klicka på länken) gav sig tråkigt nog Bohusläningens ledarredaktör Emma Wange ut på vatten som är henne alltför djupa. Emma körde på flera grund innan hon slutligen gick under utan livboj.

Bloggen är den förste att beklaga detta och det känns tråkigt att behöva fälla detta omdöme över Emma, som tidigare oftast lyckats upprätthålla en hög journalistisk standard.

Om vi börjar från början så är det kommunstyrelsen - inte kommunfullmäktige som Emma felaktigt anger - som sagt sig inte ha förtroende för kommunchefen. Det är tydligt att Emma inte har kunskap om hur de formella kommunala beslutsvägarna fungerar.

Emma går sedan vidare och kritiserar alliansen för att inte oppositionen informerats om skälen för avskedandet, vilket Emma kallar "minst sagt anmärkningsvärt". Detta visar för det första att Emma inte läst sin egen tidning de senaste dagarna, där oppositionsrådet Ulla Börjesson (S) och hennes partikamrat Tommy Larsson har tävlat om att lämna ut sekretessbelagda uppgifter samt döma ut alliansens handläggning av ärendet som felaktig och skadeståndsgrundande till förmån för kommunchefen.

Eftersom oppositionen - med S i spetsen - agerar oansvarigt och illojalt mot kommunen, är det naturligt att den politiska majoriteten vidtar mått och steg för att inte kommunen skadas. Om det innebär att informationsflödet stryps till ett absolut minimum, så är det alltså inte alliansens fel. Oppositionen har tyvärr missbrukat, och förbrukat, det förtroende man fått.

Vidare befinner sig kommunen för närvarande i en arbetsrättslig tvist med kommunchefen och det vore naturligtvis både oansvarigt och skadligt för kommunen, att i ett sådant läge diskutera ärendet i media. Då skulle man med fog kunna säga att Färgelandas politiska ledning agerade inkompetent och oansvarigt. Det är tråkigt att en ledarskribent för en dagstidning inte förstår dessa basala förutsättningar, utan istället stämmer in i kören av de särintressen som agerar i egen sak och som dessutom vill skada kommunen.

Emma fortsätter med att "kommunchefen fått en mer framträdande roll än han annars skulle ha haft, om det inte varit politiskt turbulent i kommunen". Påståendet visar att Emma inte på något sätt förstått vad kommunchefens avskedande handlar om. Avskedandet handlar om vad kommunchefen faktiskt gjort - inte vad politikerna gjort eller eventuellt inte gjort. Det är alltså nästan infantilt låg nivå på Emmas ”resonemang”.

Emma fortsätter sin väg mot det oundvikliga intellektuella haveriet, när hon påstår att skattehöjningen om 1,50 inte räcker för att få ekonomin i balans 2011. Om Emma hade läst ekonomiplanen eller ringt upp ekonomichefen, så hade hon fått veta att 1,50 räcker för att få ekonomin i balans. Då hade hon även sluppit surra om hörsägenuppgifter, som "I dagsläget talas det exempelvis om färre lärartjänster", diskussioner som för övrigt hör till det normala i ett budgetarbete.

Emmas nästa grundstötning inträffar när hon säger: "-I detta läge hjälper det inte för kommunens företrädare att säga att de gjort så gott de kan". Emma river sedan upp ett rejält hål i skrovet, genom att tillägga: "-Någon behöver ta ansvar för det uppkomna läget - någon måste avgå".

Emma känner uppenbarligen inte till att det var den gamla majoriteten (S, FP och V), som skapade dagens katastrofala underskott och som lät kommunchefen härja fritt. Dessutom har Emma inte förstått att det redan har utkrävts politiskt ansvar - väljarna gav i valet rött kort till de båda kommunalråden Ulla Börjesson (S) och Kenneth Carlsson (FP), vilka dessutom utgjorde kommunstyrelsens presidium.

Den nya alliansen har inte sagt att de ”gör så gott de kan”, vilket Emma påstår. Alliansens politiker gör i själva verket precis det som Emma efterlyser, men som hon inte klarar av att tolka - de har tagit tag i rodret och fattar nu för kommunen nödvändiga beslut.

Emma seglar sedan vidare mot nästa journalistiska avgrund, genom att först hävda att Eriksson på goda grunder går att kritisera, "exempelvis" för att han överträtt sina befogenheter. När Emma uttrycker sig i termer som "exempelvis" och att kommunchefen förtjänar "kritik" för att överträtt sina befogenheter, visar Emma att hon inte har en susning om allvaret i de befogenhetsöverskridande handlingar som kommunchefen faktiskt gjort sig skyldig till. Beklagansvärt skulle man kunna säga.

När Emma i nästa andetag börjar prata om kommunchefen som ett "bondeoffer" och försöker skylla hans befogenhetsöverskridande handlingar på politikerna - som enligt egen uppgift inte ens känt till vad kommunchefen sysslat med - blir det närmast parodiskt.
Emma säger på fullt allvar att politikerna fattat beslutet, att avskeda kommunchefen, för att slippa ta eget ansvar. Är Emma dum på riktigt, eller? Det är ju kommunchefen som har fattat de befogenhetsöverskridande besluten - inte politikerna. Tvärtom har alliansens politiker - genom beslutet att avskeda kommunchefen - tagit det politiska ansvar som kan förväntas och krävas av dem.

För att åtminstone läsarna skall förstå allvaret i kommunchefens handlande, publicerar vi nedan återigen utdraget ur Ernst & Youngs granskningsrapport.

Emma avslutar sin lilla pamflett med påståendet att det saknas juridisk kompetens i kommunhuset och att det är detta som utgör skälet till den bristfälliga handläggningen i kommunchefsärendet. Vid det här laget undrar man om det är buskis eller journalistik, som Emma ägnar sig åt, och man sitter och småskrattar åt den dåliga revyn.

Emma "konstaterar" att det "än så länge är oklart om kommunchefen omfattas av LAS" (hur vet Emma att inte kommunen vet vad som gäller? Emma vet bara att kommunen inte uttalar sig i ärendet och vad en illasinnad opposition torgfört i media) och att "det är klart att det inte finns något särskilt avtal mellan Eriksson och kommunen" (hur vet Emma det?). Ett tips till Emma är att ringa kommunen i morgon bittida och fråga, om det finns ett anställningsavtal, så får hon svaret.

Emma borde nog gå en juridisk grundkurs, eller i vart fall konsultera juridisk sakkunskap, innan hon uttalar sig om delvis komplicerade arbetsrättsliga frågor. Att bluddra om sakförhållanden, som man saknar vetskap om, är heller ingen höjdare. Okvalificerade gissningslekar drar ner förtroendet - inte bara för Emma utan för Bohusläningen som tidning.

Bloggredaktionen
(klicka på bilden nedan för att göra den större)