Rapport från KF

Vi är skyldiga läsarna ett referat från gårdagens KF.

Som framkommit i tidigare kommentarer började gårdagens KF-kväll i gemyt, när KF-ledamöterna i bästa samförstånd avnjöt en delikat Princesstårta som inhandlats för skattebetalarnas pengar.

Sockerruset tycks dock ha stigit en del ledamöter åt huvudet. Avgående KF-ledamoten Zaid Långström (S) gick t.ex. efter kaffet upp i talarstolen och sluggade vilt omkring sig, när han kommenterade den katastrofala delårsrapporten – 15 miljoner kronor sämre än budget. Naturligtvis var det de borgerligas fel allting och Zaid konstaterade dessutom nyktert att han redan för tre år sedan visste om att det skulle bli så här – alltså 15 miljoner back. Fantastiskt framsynt, tycker Bloggen.

Bloggen noterar för övrigt att Zaid suttit centralt placerad i budget- och bokslutsberedningen under de här åren, men att han ändå inte sagt ett ord om det ekonomiska sönderfallet, som han alltså enligt egen utsago känt till. Att i ett sådant läge sitta med armarna i kors, utan att säga något, måste väl ändå anses som höjden av ansvarslöshet, eller hur Zaid?

Zaid passade även på att trösta det avgående vikarierande kommunalrådet Kenneth Carlsson (FP), genom att säga att sveket i skolfrågan inte var något svek. ”Sanningen är flexibel, ser du”, var det någon som hörde Zaid säga. ”Det har varit min ledstjärna under hela min politiska karriär och det har fungerat bra för mig”, kunde man uppfatta Zaid säga.

Dessa varma ord fick Kenneth på fötter, som genast tassade fram till talarstolen för att tacka Zaid. Kenneth fortsatte sedan med en redogörelse för hur han på senare tid – efter KF-mötena – dragit sig tillbaka till hemmets lugna vrå, där han med en virre i handen – ibland med ett fånigt leende på läpparna, ibland med tårar rinnande nerför kinderna – har reflekterat över politikens konstiga värld. Patetiskt? Javisst. Samtidigt ger Kenneths ”bekännelse” en inblick i de enorma påfrestningar en ledande politiker lever under och visar att det trots allt finns en människa bakom fasaden. Detta ursäktar dock på intet sätt Kenneths alla felsteg och Kenneth har också fått betala det ultimata demokratiska priset i form av väljarnas avståndstagande.

En annan avgående KF-ledamot som kanske borde ha funderat på en värdigare sorti var Rune Johansson (S), som inledde sin tirad med en egen bekännelse. Demokratiske Rune meddelade helt sonika församlingen, att hans största misstag var att ha infört Allmänhetens frågestund.

Därefter gick Rune över till att hänga ut kommunsekreteraren Marianne Martinsson, som enligt Rune hade misskött sig å det grövsta genom att inte skicka vissa uppgifter i ett ärende per post utan bara per e-mail. Ingen förstod egentligen vad Rune menade och det hela rann därför småningom ut i sanden.

Tråkigt nog fanns inte sossarnas lysande stjärna – Ulla Börjessson (S) – på plats, som annars kunnat läxa upp Rune för att ”angripa våra tjänstemän som vi har ett arbetsgivareansvar för”. Ulla befann sig enligt KF:s avgående ordf P-O Magnusson (S) ”på ett varmare ställe”. Det framgick dock inte om P-O menade att Ulla börjat sona sina synder, eller om hon brände sig på sydligare breddgrader.

Rune avslutade sin tirad med att tacka kommunchefen Jan Eriksson för ett utomordentligt väl utfört arbete. Rune uttryckte dock stor besvikelse över att Janne E inte var på plats i KF-salen, eftersom han därmed inte kunde framföra sitt varma tack personligen.

Godmiddag!